Både fp-ledaren Jan Björklund och försvarsminister Sten Tolgfors (m) ställde in sina planerade resor i dag för att kunna vara med på sina partiers gruppmöten om FRA-lagen. I dag har alla allianspartier haft extrainsatta gruppmöten för att kunna komma överens om hur signalspaningen ska regleras. Och till slut kunde alla borgerliga riksdagsledamöter enas.

Nya punkter

På en presskonferens i dag bekräftade statsminister Fredrik Reinfeldt att regeringen och den borgerliga majoriteten i riksdagen kommit fram till ett antal punkter som ska infogas i tilläggspropositionen.
– Vi har i samtliga alliansens riksdagsgrupper nu på eftermiddagen fattat beslut i full enighet, inkluderandes hela alliansens underlag i riksdagen, alltså 178 ledamöter, om att stödja en politisk kompromiss för hur vi nu ska hantera FRA-frågan framgent, sade Fredrik Reinfeldt på presskoferensen.
Även försvarsminister Sten Tolgfors fanns på plats.
– Efter markeringen i somras om att vi var öppna för att lyssna på förslag från enskilda ledamöter, så fick vi in ett antal förslag. Det har varit en grund för den överenskommelse som vi redovisar idag, sade han.

Säpo får inte vara uppdragsgivare

En av de nya punkterna handlar om vilka som får ta del av FRA:s material. I det nya förslaget får inte polisen, Säpo, och en rad andra myndigheter vara uppdragsgivare, utan endast regeringskansliet och försvarsmakten. Och när de ska ge FRA ett uppdrag, då måste de ansöka om tillstånd hos en specialdomstol, i stället för som det tidigare hetat, "en domstolsliknande nämnd".
FRA ska också bara få tillstånd till de trafikstråk som anges i ansökan och bestäms av domstolen, i stället för att kuna spana på bred front som i det tidigare förslaget.
– Därmed faller grunden för talet om massavlyssning, sade Tolgfors på presskonferensen.

Nya formuleringar

Och vilka syften signalspaningen får ha är nu betydligt snävare än förut. I stället för det vaga uttrycket "yttre hot", lyder nu formuleringen "yttre militära hot". Det utesluter valuta- och räntespekulationer, miljöhot, flykting- och migrationsrörelser, och flera andra faktorer som i den tidigare lagtexten kunde ge skäl för FRA att signalspana.
En annan nyhet är att den som felaktigt avlyssnats ska kunna söka kompensation för det. En ny tidsplan ska också presenteras, för att ge det nya förslaget längre remisstid.
Totalt handlar det om 15 tillägg för att stärka integritetsskyddet.
Men kritikerna är inte nöjda. I bloggosfären har det redan höjts röster om svek, och oppositionen talar fortfarande om att riva upp lagen.

Eriksson kritisk

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson ger inte mycket för folkpartiets arbete med frågan.
– Först var de mot. Sedan var de för. Sedan var de mot. Sedan var de för. Än slank de hit å än slank de dit. Å nu slank de ner i diket. En seriös lagstiftningsprocess förutsätter att FRA-lagen rivs upp och att vi börjar om från början, säger han i ett pressmeddelande.
Vänsterpartiets Alica Åström är också kritisk.
– De borgerliga kritikerna av FRA-lagen sviker nu ännu en gång. Det enda rimliga förfarandet hade varit att tillsätta en parlamentarisk kommitté och börja om från början, säger hon.