Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TTUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet. Foto: Jackeline PerezBjörn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet. Foto: Jackeline Perez
Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet. Foto: Jackeline Perez

Regeringen vill att elever rör sig mer

Publicerad

Regeringen vill utöka lektionerna i idrott- och hälsa med hundra timmar i grundskolan.

Utökningen ska ske från 2019.

– Det ger en bättre möjlighet för lärare i idrott och hälsa att nå de elever som rör sig minst, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att se hur de ytterligare idrottstimmarna ska fördelas. Fridolin tror att det mest sannolika är att man koncentrerar utökningen till ett eller två stadier. Om de hundra extra undervisningstimmarna skulle koncentras till högstadiet skulle det innebär en timme mer i veckan.

Större satsning

Den utökade undervisningstiden i idrott är bara en del i en större satsning på fysisk aktivitet i skolan. Fridolin pekar på att det behövs andra insatser för att eleverna ska röra sig dagligen.

Redan i dag finns skrivningar i läroplanen om daglig fysisk aktivitet, men så ser det inte ut i verkligheten.

– Det är ojämlikt. Skrivningarna är inte tillräckligt för att säkerställa dagliga aktiviteter på alla skolor, säger Fridolin.

Därför gav regeringen i november förra året Skolverket i uppdrag att se hur daglig fysisk aktivitet kan bli verklighet i skolan.

Olika aktiviteter

Utbildningsministern nämner som exempel "pulshöjande aktiviteter" i början av skoldagen, eller promenader i skog och mark under raster.

För att få till mer sådana aktiviteter bildas nu ett "rörelsenätverk" bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv och lärarfacken.

Riksidrottsförbundet ska göra en "kraftsamling" för mer idrott och rörelse inom ramen för skoldagen. Satsningen ska ledas på regionalnivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och friskolor.

Enligt Fridolin är samarbetet viktigt för att lärarnas arbetsbörda inte ska öka ytterligare genom att de även måste planera in fysiska aktiviteter.

 

K-G BERGSTRÖM: Borde vara dags att offra Fridolin

 

"En julklapp"

Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, är glad över att man nu tar ett "samlat grepp" för ökad fysisk aktivitet.

– En bättre julklapp hade man inte kunnat få, säger han.

Enligt en rapport från Centrum för idrottsstudier så rör sig bara 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna tillräckligt.

En annan rapport beställd av Nordiska ministerrådet visar att 68 procent av svenska skolbarn fysiskt inaktiva. Det betyder att eleverna inte uppfyller Världshälsoorganisationens krav på minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Enligt rapporten som presenterades i april är svenska elever mest stillasittande i Norden.

Har svängt

En riksdagsmajoritet har uppmanat den rödgröna regeringen att utöka idrotts- och hälsolektionerna med hundra timmar per läsår. Det förslaget har Fridolin dock tidigare avvisat bland annat med argumenten att det skulle förvärra lärarbristen ytterligare och att det ändå inte skulle leda till dagliga aktiviteter.

Nu låter det annorlunda. Fridolin tycker att det varit en onödig konflikt mellan fler idrottstimmar och annan fysisk rörelse.

– Nu vill vi ta ett steg framåt, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag