Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Jens L'Estrade
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Jens L'Estrade

Regeringen svänger – efter protest från tusentals

Publicerad

Tusentals har skrivit på protestlistorna för att hindra nedläggningen av två svenska humaniora-institut efter att regeringen flaggat för minskade anslag i budgeten.

Nu vänder regeringen gällande Svenska institutets svenskutbildning utomlands.

– Jag vill påstå att regeringen inte fullt ut förstod konsekvenserna, säger Anders Lönn, statssekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, S.

Regeringen backade först efter kritiken som följde beskedet om planerna på att lägga ner Medelhavsinstituten.

Men efter det har kritiken fortsatt mot planerna på fler nedläggningar.

DN Kulturs Maria Schottenius skrev på måndagen om fler verksamheter inom humaniora som nu hotas av nedläggning.

Terminologicentrum (TNC), som bland annat verkar på uppdrag av regeringen, och Svenska institutets svenskundervisning vid utländska universitet, förlorar anslag.

För TNC handlar det 4 miljoner kronor mindre från och med 1 januari 2016.

Svenska institutet (SI) förlorar enligt aviseringen i propositionen 4,5 miljoner kronor till stöd för svenskutbildning vid utländska universitet i 39 länder - och 8,5 miljoner kronor för marknadsföring av svensk högre utbildning utomlands.

"Kan komma att ifrågasätta"

Utbildningsdepartementets anslag utgör ungefär en tredjedel av SI:s finansiering till stöd för svenskundervisning utomlands.

– Vi har fortfarande anslag från utrikesdepartementet och där kommer det inte att ske någon förändring, men det är ändå en tredjedel av vår budget till stöd för svenskundervisningen som kommer via utbildningsdepartementet, säger Monika Wirkkala, chef för SI:s enhet för talangmobilitet.

Wirkkala ser att de minskade anslagen kan göra det mindre attraktivt för svenska lärare och lektorer att söka sig utomlands.

Hon tror även att de utländska universiteten kommer att förlora intresset för att ge utbildning i svenska när de ser att stödet minskar.

– De kan komma att ifrågasätta varför de ska avsätta medel för det, när Sverige inte visar något intresse, säger Wirkkala.

– Det är nog ganska sannolikt att den utvecklingen kan ske på en del ställen. Då läggs utbildningar ned.

Samtidigt tror hon att det svenska stödet leder till en ökad synlighet för Sverige och det svenska utbildningsväsendet utomlands, om de 8,5 miljoner kronorna för marknadsföringen av svensk högre utbildning försvinner.

"Synd att ställa det mot varandra"

Samtidigt tror hon att SI:s utlandsutbildningar leder till en ökad synlighet för det svenska utbildningsväsendet utomlands - en möjlighet som i sådana försvinner med de 8,5 miljoner kronorna.

Det ska i stället finansiera fler utbildningsplatser för bland annat ingenjörer och inom hälsovården, enligt regeringens förslag.

– Det är inte jättemånga utbildningsplatser man får för de pengarna. Vi förstår att man behöver utöka utbildningsplatserna för bristområden, men det är lite synd att ställa det mot varandra, säger hon.

Efter beskedet har en petition startats vid några av de amerikanska universiteten.

Man uppmanar där ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson att se över frågan igen.

De är nu uppe i 3600 underskrifter.

"Extremt tidspressad"

Nu uppger Anders Lönn, statssekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, att man kommer att se över Svenska institutets anslag.

Utbildningsdepartementet ansvarar för både SI och Medelhavsinstitutet. Liksom för den senare är nu frågan uppe för beredning på regeringskansliet.

Lönn förklarar att beslutet att backa kring Medelhavsinstitutet berodde på att regeringen inte hade konsekvenserna av minskade anslag helt klara för sig i budgetarbetet.

– Det är inte så att det är panik inför årsskiftet, men regeringskansliet tittar på de här frågorna igen. Det finns argument för att faktiskt finna alternativa besparingar, säger Lönn.

Har ni meddelat Svenska institutet det?

– Nej, för ingenting är färdigt. Vi har ingenting att meddela i den meningen. Men vi fortsätter att bereda frågan.

Vad gör att ni ser över de här anslagen igen?

– Vid ett regeringsskifte blir budgetprocessen extremt tidspressad, och det betyder att alla konsekvenser nog inte har funnits uppe på regeringens bord.

"Finansieringskällorna kanske finns"

Han uppger samtidigt att regeringen har pekat på att statens grundanslag skulle dras in, men att man haft diskussioner kring alternativ finansiering.

– De här finansieringskällorna kanske finns, men kanske inte riktigt i en sådan omfattning att man kan ersätta anslagen.

Kan det komma att drabba andra institut i stället?

– Det tvivlar jag på. Men det är klart att i det arbete som pågår så måste man finna alternativa besparingar. Men jag kan inte föregripa vilka de skulle vara.

En namninsamling för att rädda Terminologicentrum har också startats av en enskild översättare.

Enligt TNC:s vd Karin Dellby är den nu uppe i ungefär 1500 underskrifter.

Institutet verkar både genom ett regeringsuppdrag och genom uppdragsverksamhet.

– Försvinner finansieringen för regeringsuppdraget, då försvinner allt vi gör inom det omedelbart, säger Dellby.

Hon tror att det finns en möjlighet att fortsätta bedriva viss uppdragsverksamhet, men inte i samma omfattning.

TNC är i dag det enda nationella centrum som finns för arbete inom terminologi.

"Fick ingen förklaring"

Man driver bland annat rikstermbanken utbildar terminologer och översättare.

– För att vi ska kunna fortsätta vara ett nationellt centrum så måste vi få behålla vårt statsbidrag. Annars klarar vi inte det, säger Dellby.

Deras bidrag kommer direkt från näringsdepartementet som gav beskedet samma dag som regeringen presenterade sin budget.

– Vi fick ingen annan förklaring än att pengarna ska användas till annat. Det är det som är det tyngsta för oss, att vi inte förstår. TNC har funnits sedan 1941, vi har haft direkt statsbidrag sedan 1987, säger Dellby.

Hon menar att det inte har förts fram någon kritik mot deras verksamhet och att man inte har förklarat hur vem det är som i sådana fall ska ta över deras arbete.

– Det känns ju väldigt tråkigt och väldigt obehagligt. Det som är gemensamt för de tre verksamheter som nu är hotade är att de är sådana som tar lång tid att bygga upp, säger Dellby.

Hon efterlyser nu en dialog med regeringen och näringsdepartementet.

– Det är klart att om någon reviderar vår verksamhet och finner att vi har varit försumliga eller ineffektiva, då vill vi ju veta det. Men bara ett sådant här besked känns svårt att ta och svårt att förstå, säger Dellby.

Expressen har sökt näringsminister Mikael Damberg för en kommentar kring TNC:s framtid, men han har inte haft möjlighet till intervju.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag