"Vi måste se till att de åker hem igen", säger migrationsminister Morgan Johansson, S, till Dagens Nyheter. Foto: Pelle T Nilsson
"Vi måste se till att de åker hem igen", säger migrationsminister Morgan Johansson, S, till Dagens Nyheter. Foto: Pelle T Nilsson
Maria Ferm, MIljöpartiets migrationspolitiska talesperson. Foto: Anna-Karin Nilsson
Maria Ferm, MIljöpartiets migrationspolitiska talesperson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Nu skärps reglerna för asylsökande

Publicerad

Regeringen har klubbat igenom en ny lag – som ska få fler asylsökande, som fått avslag, att lämna Sverige.

Så fort en asylsökande har fått nej ska rätten till boende och dagersättning dras in.

– Vi måste se till att de åker hem igen, säger migrationsminister Morgan Johansson, S, till Dagens Nyheter.

Förslaget gäller dock inte barnfamiljer – och Migrationsverket varnar för konsekvenserna av de nya reglerna.

Det var i höstas som regeringen och de fyra borgerliga partierna slöt en överenskommelse – och nu har lagen klubbats igenom: Så fort en person har nekats asyl i Sverige ska rätten till boende och dagersättning dras in.

Förhoppningen är att fler ska lämna Sverige snabbare på det här sättet. Skärpningen riktar sig framför allt mot de ungefär 4000 personer som ännu bor i Sverige och har dagsersättning trots att de fått avslag på sina asylansökningar. Enligt DN bor ungefär hälften av dem på boenden runtom i landet.

– Vi behöver de här platserna till andra som är asylsökande och då måste man se till att de som får nej flyttar och åker hem igen, säger migrationsminister Morgan Johansson till DN.

Gäller inte barnfamiljer

Tidsfristen den asylsökande har innan den lämnar landet finns kvar, även efter att lagen trätt i kraft. Att alliansen och regeringen var överens om lagen stod alltså klart i höstas, men noterbart är att Miljöpartiet initialt var emot förslaget. Till DN säger Maria Ferm, partiets migrationspolitiska talesperson, att de var tvungna att kompromissa med de andra partierna i frågan. Hon betonar också att de nya reglerna inte kommer att gälla barn och barnfamiljer.

För den som håller sig undan en utvisning dras redan i dag ersättningen in. Migrationsverket kan också sänka ersättningen för dem som aktivt motarbetar ett sådant beslut.

Samtidigt diskuteras det nu från regeringens sida om hur man ska förhandla fram nya samarbeten med andra länder, något som ska minska asyltrycket på Sverige. Migrationsministern nämner i DN:s artikel bland andra Afghanistan, Tyskland, Frankrike och Holland som viktiga länder att samarbeta med.

Migrationsverket varnar

Förra året återvände cirka 12 000 som nekats asyl i Sverige. I en fjärdedel av fallen krävdes tvång för att utvisa dem. I år räknar migrationsministern med omkring 32 000 nya beslut om avslag på asylansökningar – vilket kan innebära att man behöver få fram fler platser för förvar, i väntan på avvisningarna.

– Vi kommer att behöva bygga ut. I första hand ska det här alltid ske på frivillig väg. Sker inte det kan det bli aktuellt att ta dem i förvar och genomföra det med tvångsmässiga metoder, säger ministern till DN.

Migrationsminister Morgan Johansson (S).Foto: Henrik Montgomery / Tt

Från Migrationsverkets håll har man dock varnat för att förslaget kan få allvarliga konsekvenser. Myndigheten menar i sitt budgetunderlag – som tidigare i veckan lämnades till regeringen - att fler kan gå under jorden i och med de nya reglerna. På så vis riskerar man att öka antalet svarta jobb, samt att fler väljer att leva som papperslösa. Morgan Johansson betonar dock att regeringen tillsatt en utredning som tittar på sanktioner och tillsyn när det gäller arbetsgivare som använder sig av illegal arbetskraft.

Är redan ett problem

För Expressen berättar Morgan Johansson om Migrationsverkets varningsflagg:

Hur ser du på risken för att fler går under jorden och att antalet svartjobb ökar?

– Den risken finns naturligtvis. Och därför tror jag att man ska gå på de arbetsgivare som utnyttjar den här situationen. Det vet vi redan i dag att det är ett problem. Vi har en utredning som ser över sanktioner och tillsyn av arbetsgivare och arbetsplatser. Det är viktigt att vi gör det.

– Sedan är det här ett beslut som är ett led i den överenskommelse som vi gjorde med de borgerliga i höstas. Sakligt sett är det så att vi behöver de här platserna för nya asylsökande. Om vi inte gör det här och får till stånd ett effektivt återvändande, då kommer vi att ha ännu svårare att klara boendesituationen.

Men vad menar du ska hända med den som har fått ett avslagsbeslut och som inte kan avvisas?

– Man gör alltid en bedömning av om det finns verkställighetshinder. Då får man bo kvar. Men om det inte finns verkställighetshinder så ska man åka hem. Då får man hjälp av staten med chartrade flygplan oftast. Dessutom kan man ansöka om medel för att kunna återstarta i sitt gamla hemland.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag