Regeringen kräver nu att fler asylsökande som har fått avslag ska lämna eller skickas ut. Foto: Pelle T Nilsson

Regeringen kräver nu att fler asylsökande som har fått avslag ska lämna eller skickas ut.

 Foto: Pelle T Nilsson

Regeringen: Fler ska ut vid nej

Publicerad

Regeringen kräver att fler asylsökande som har fått avslag ska lämna eller skickas ut. Migrationsverket och Polisen ska också överväga förslag som minskar personers vilja att stanna kvar.

Både regering och opposition har krävt att fler skickas ut, eller förmås att återvända frivilligt, när de har fått avslag på ansökan om asyl eller när det är uppenbart att de inte kan få asyl.

Många blir dock kvar, ofta på Migrationsverkets boenden. I slutet av oktober förra året uppgavs de vara omkring 6 000, samtidigt som det är brist på boende.

Kräver fler

Regeringen kräver, i de så kallade regleringsbreven för 2016 till Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården, snabb ändring. Antalet genomförda av- och utvisningar av personer måste bli betydligt fler.

– Vi har haft det uppdraget sedan tidigare. Men nu har regeringen avsevärt förtydligat det, säger Patrik Engström, chef för den nationella gränspolisen.

Han säger att fler ska anställas för att arbeta med efterspaning och att hämta in personer som fått avslag men inte antas vilja medverka till att lämna landet.

I årsredovisningen för 2014 skriver polisen att ärendena blir svårare och svårare och att fler blir liggande. Det beror på svårigheter att fastställa identiteten på personer så att det går att få fram resehandlingar, på protester mot avvisningar och utvisningar och att länder dit personer ska skickas vägrar att ta emot dem.

Patrik Engström säger att både polisen och Migrationsverket kan bli bättre.

– Vi på polisen kan göra mer redan vid den första kontakten vid gränsen för att utreda identitet. Det som inte görs då är svårt att ta igen i efterhand, säger han.

Vill inte

En del länder som det kommer många asylsökande ifrån, som Somalia och Irak, är det svårt att skicka tillbaka till eftersom myndigheterna där inte vill eller förmår medverka.

– Irak gick det att göra tvångsavvisningar till tidigare, men landet tar inte emot på samma sätt som tidigare, säger Sverker Spaak, som ansvarar för återvändande på Migrationsverket, till TT.

Att med tvång skicka personer till Eritrea, Etiopien och Afghanistan går inte eller är mycket svårt, enligt Patrik Engström. Länder som inte vill ta emot egna medborgare är ett problem.

– Här måste diplomatin och politiken arbeta, säger Patrik Engström.

Regeringen vill, enligt regleringsbreven, att myndigheterna kommer med förslag som minskar asylsökandes vilja att stanna kvar efter avslag.

Under jorden

Sverker Spaak tror att saker som kan påverka är längre preskriptionstider. Nu får en person lämna in en ny ansökan efter fyra år. I ett så kallat Dublinärende, där personen har fått avslag för att han eller hon skulle ha sökt asyl i annat EU-land, är den 18 månader. En del går under jorden för att vänta ut tiden.

TT

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida