"Vi står upp för asylrätten", säger Stefan Löfven. Foto: Björn Lindgren/Tt"Vi står upp för asylrätten", säger Stefan Löfven. Foto: Björn Lindgren/Tt
"Vi står upp för asylrätten", säger Stefan Löfven. Foto: Björn Lindgren/Tt
V-ledamoten Christina Höj Larsen, kallade under måndagens debatt lagen för en skam och en "skitlag". Foto: Tommy PedersenV-ledamoten Christina Höj Larsen, kallade under måndagens debatt lagen för en skam och en "skitlag". Foto: Tommy Pedersen
V-ledamoten Christina Höj Larsen, kallade under måndagens debatt lagen för en skam och en "skitlag". Foto: Tommy Pedersen
Både migrationsminister Morgan Johansson från socialdemokraterna... Foto: Pelle T Nilsson / PHOTO: PELLE T NILSSON/AOP-IBLBåde migrationsminister Morgan Johansson från socialdemokraterna... Foto: Pelle T Nilsson / PHOTO: PELLE T NILSSON/AOP-IBL
Både migrationsminister Morgan Johansson från socialdemokraterna... Foto: Pelle T Nilsson / PHOTO: PELLE T NILSSON/AOP-IBL
... och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, säger nej till Moderaternas förslag om en permanent lag. Foto: Cornelia Nordström... och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, säger nej till Moderaternas förslag om en permanent lag. Foto: Cornelia Nordström
... och Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, säger nej till Moderaternas förslag om en permanent lag. Foto: Cornelia Nordström

Nya hårdare asyllagen klubbad i riksdagen

Publicerad

Riksdagen har röstat fram den nya, hårt kritiserade asyllagen.

Centerledaren Annie Lööf kallar beslutet för "beklämmande" och fyra MP-ledamöter gick emot partilinjen och röstade nej.

– Det är fortfarande så att vi står upp för asylrätten men vi lägger oss på EU:s miniminivå och syftet är att andra länder också ska ta emot, säger statsminister Stefan Löfven, S.

På tisdagen röstade kammaren regeringens förslag på en striktare migrationspolitik med 240 ja, 45 nej, 20 avstod och 34 frånvarande.

Syftet är, enligt regeringen, att minska antalet asylsökande och förbättra mottagningskapaciteten.

På riksdagens hemsida redovisas hur partierna och enskilda ledamöter röstat. Fyra av Miljöpartiets ledamöter gick emot partilinjen och röstade nej - Carl Schlyter, Annika Lillemets, Jabar Amin och Valter Mutt. Också Liberalernas Birgitta Ohlsson röstade nej.

Moderaterna meddelade under söndagen att om de vinner valet 2018 ska lagen om tillfälliga uppehållstillstånd och skärpta försörjningskrav på anhöriginvandring bli permanent - en linje som också Sverigedemokraterna företräder.

Men regeringen har sagt nej.

Demonstration på Mynttorget om den nya asyllagen.Foto: Hanna Jakobson

Centerpartiet röstade mot regeringens förslag. Därmed blir C det enda allianspartiet som inte ställde sig bakom den nya lagen.

– Det var en stor majoritet av riksdagens partier som nu väljer att lägga sig på EU:s bottennivå vad det gäller migrationspolitik. Jag är mest ledsen över att man väljer att skilja mammor och pappor från sina barn och att splittra barnfamiljer, säger Centerledaren Annie Lööf som menar att det är "beklämmande".

Hur påverkas alliansen av att ni står så långt ifrån varandra?

– Omröstningen i dag visar att vi har många punkter där vi har gemensam politik. På de allra flesta punkter tycker C, KD, och L samma sak. C och M röstade lika i vissa frågor. Vad det gäller att splittra barnfamiljer tycker tre partier likadant, säger Lööf.

I frågan barnfamiljerna står också vänsterledaren Jonas Sjöstedt och Annie Lööf enade tillsammans med L och KD.

– Det känns väldigt sorgligt. Det var symboliskt att Sverigedemokraterna applåderade entusiastiskt när viktiga delar av asylrätten sattes ur spel, säger Sjöstedt och fortsätter:

– Det som berör en mest är att många familjer nu splittras. Man tar ett medvetet beslut som gör att barn skiljs från föräldrar och makar från varandra. Att tro att det gör det lättare för människor att starta om sitt liv i Sverige är helt fel, säger Sjöstedt.

Moderaternas migrationspolitiske talesperson Johan Forssell säger att han är glad att lagen är klubbad men önskar att det hade skett tidigare.

– Det här är inget enkelt beslut men alternativet är ännu svårare. Vi skulle riskera en upprepning av fjolårets kris. Och du skulle vi gå in i den i ett mycket sämre läge än förra året. Vi har 170 000 människor som är inne i mottagningssystemet. Skulle det upprepa sig skulle vi få stora problem med boende, socialtjänst, utbildning och integration, säger Forssell.

Hur påverkas alliansen av att det finns så stora skillnader?

– Vi är fyra olika partier. Det är ingen hemlighet att vi tycker olika om den här lagstiftningen. Moderaterna, KD, och Liberalerna har en samsyn kring inriktningen. Alla fyra partier deltog i migrationsöverenskommelsen i höstas, säger han.

Kommer ni att kunna presentera gemensam migrationspolitik inför valet 2018?

– Ja, alla fyra partiledningar har sagt att vi ska presentera gemensamma svar också på det här området.

Christina Höj Larsen: "Skam och en "skitlag"

V-ledamoten Christina Höj Larsen, kallade under måndagens debatt lagen för en skam och en "skitlag".

– De allra flesta i den här kammaren vet att lagen inte kommer att göra någonting bättre, säger hon.

Samtidigt som riksdagsledamöterna förberedde sig för votering samlades en stor demonstration i protest mot lagskärpningarna på Mynttorget utanför riksdagen.

När Expressen under tisdagen mötte statsministern kommenterade han lagen och kritiken.

- Det är bra att den klubbas när vi hade en så besvärlig situation som vi hade i fjol och i höstas. Sverige har tagit emot flera antal flyktingar än något annan OECD-land räknat per capita. Det var 163 000 som kom i fjol. Det var inte en hållbar situation och därför så införde vi ID-kontroller, inre gräns kontroller och så ändrar vi lagstiftningen. Syftet är naturligtvis att fler länder i EU ska ta emot flyktingar och inte bara Sverige eller några andra länder.

Blir Sverige ett hårdare land med de nya lagarna?

– Det är fortfarande så att vi står upp för asylrätten men vi lägger oss på EU:s miniminivå och syftet är att andra länder också ska ta emot. Det här är en fråga för EU, alla EU:s medlemsländer, de som omfattas av Schengen och Dublinförordningen. Men nu var det så att vi hade en situation att vi hade för få länder som fick ta hela ansvaret och det är inte hållbart, säger Löfven.

Lagförslaget fick ta emot skarp kritik när remissinstanser så som myndigheter och organisationer skulle säga sitt. Trots flera förändringar mot förslaget har kritiken fortsatt, bland annat menade kritiker att integrationen påverkas negativt av de nya reglerna.

– Aldrig i modern tid har vi varit med om ett lagförslag som sågats så totalt av alla instanser. Vi har svårt att förstå att man samtidigt även lägger ett förslag om att barnkonventionen ska bli svensk lag. Vi får inte ihop den ekvationen, sa Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare till Svenska Dagbladet tidigare i juni.

Den nya lagen väntas träda i kraft 20 juli 2016.

Alexander Vickhoff
Alexander Vickhoff

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag