Svetten rann längs ryggen och benen. Vi stod packade med bara några millimeters skiljerum i det trånga skyddsrummet.
Alla väntade på att det som vanligt skulle vara över efter några minuter. En smäll, ett larm och sedan tillbaka till ordningen.
Men igår var attacken mot den militära basen i Kandahar annorlunda.
Plötsligt kom ytterligare en robot. Ett orange ljusstreck som delade den mörka kvällshimlen i två, den här gången nära skyddsrummet.
- Ner, ner, skrek en av holländsk major och alla kastade sig över varandra samtidigt som roboten slog ner så att marken skakade till.
Minuter senare, small det igen och rädslan blev nära möjlig att ta på.
Nästa larm lydde: "Markattack. Markattack. Basen är under attack."
Då kände jag hur mannen bredvid mig, som jobbar på en av campens restauranger, började skaka och spydde på mina skor.
- Jag har varit här i två år och vi har aldrig haft en markattack. Det betyder att det är självmordsbombare här inne, sa han.
Den militära campen i Kandahar, där jag och fotograf Jonte Wentzel befinner oss just nu, är en av Afghanistans största baser. Här bor runt 20 000 soldater av olika nationaliteter, men i första hand amerikaner och kanadensare.

Det är lätt att tänka att de som befinner sig på en militär bas ska vara förberedda på robotar och explosioner, men här bor också tusentals personer som sköter campens restauranger och butiker.
De flesta av dem är här för att de måste tjäna pengar och inte för att de har lust att delta i kriget i Afghanistan. Det var en av dem som fick panikångest och spydde på mina skor.
- Det kanske blir som i Bagram, sa han.
Bara för några dagar sedan blev campen Bagram, nära Kabul, attackerad av självmordsbombare och flera soldater dog. Snabbt gick ryktet att även basen i Kandahar infiltrerats av självmordsbombare. Ingen fick gå tillbaka till sina tält eller baracker. Istället togs vi till kapellet.
Alla var misstänkta.

Vi fick lämna ifrån oss våra mobiltelefoner, vi blev ombedda att vara tysta, kroppsvisiterade, och flera gånger fick vi slänga oss på marken.
Det var förstås en allvarlig situation och många var rädda. Därför blev det helt absurt när en av kyrkosoldaterna började spela på orgeln och prästen delade ut nattvard sam- tidigt som han omringades av krypskyttar.
Så är krig. Inget är normalt, absurditeten blir din vardag och timmarna efter skrattar man åt det som då kändes som liv eller död.

Men attacken i går kväll, som skadade nio soldater, är både allvarlig och ovanlig. I natt var de officiella uppgifterna att fem robotar nådde basen samt en självmordsbombare lyckades ta sig ända fram till en av gaterna. Det är anmärkningsvärt att talibanerna lyckades ta sig så långt trots alla säkerhetsarrangemang.
Detta kan inte tolkas som något annat än att de vill göra en styrkedemonstration inför den Kandahar-operation, som USA väntas eskalera i juli. Såväl president Barack Obama som Stanley McChrystal har varnat för att det kommer bli intensiva strider under sommaren.
Det här var förmodligen bara början - för soldaterna, talibanerna och framför allt de civila.