Anders Behring Breivik fick agera ostört i drygt en timme på Utöya innan insatsstyrkan grep honom.
Då var 69 människor döda och flera kämpade för livet.
Men redan sex minuter efter första larmet stod ett hav av ambulanspersonal, räddningstjänst och brandmän på fastlandet utanför ön och väntade.
De väntade på klarsignal från polis att gå in.

Desperationen lyser igenom

I radiokommunikationen – som NRK har tagit del av – lyser desperationen igenom.
– Operatören var nästan panikslagen. "Var är polisen, var är polisen", berättar radioamatören Finn Johannessen som lyssnade på hela aktionen, till NRK.
Räddningsmanskapet väntade på besked från Nordre Buskerud polisdistrikt som ledde insatsen.
Men Nordre Buskerud kunde inte, till skillnad från annan polis och ambulanstjänst som deltog från andra distrikt, använda det nya kommunikationssystemet.
Då fick polisen ta till andra kanaler – som e-post och fax.
– Vi använde analogt system i den akuta fasen, som inte var avlyssningssäkert. Efter hand skickade vi mycket på e-post och fax, säger polistalesman Kaare Tiller på Nordre Buskerud, till NRK.

Mobiltrafiken slogs ut

Radioamatören säger att operatörsledaren flera gånger försökte få tag i polisen – utan resultat.
– Förfärligt många gånger, säger Finn Johannesson.
I kaoset slogs dessutom mobiltrafiken ut, flera samtal kom aldrig igenom.
Första larmet till AMK, norsk motsvarighet till SOS, kom in klockan 17.24. Nordre Buskerud fick första meddelandet 17.26. Inte förrän klockan 18.27 greps Anders Behring Breivik.

Vittnar om brister i radiokommunikationen

Polisen ska utredas efter insatsen på Utöya.
Samtidigt vittnar många som deltog i radiokommunikationen om bristerna.
– Jag tror de flesta förstår att då viktig information kan gå förlorad så är det svårare att leda en operation. Kommunikationen mellan de olika delarna, och när det sker allvarliga händelser, är jätteviktig, säger Arne Johannessen, ledare för polisens fackförbund, till NRK.