Thomas Quick är en av Sveriges mest kända brottslingar efter att ha dömts för totalt åtta mord.
Alla domar väger tungt på att Quick erkänt de brutala brotten, men var dessa erkännanden egentligen falska? Det påstår nu Quick.
På söndagskvällen sänds den andra delen av Hannes Råstams uppmärksammade dokumentär om Thomas Quick.
I del ett berättade Quick bland annat om hur han gått till väga för att lura polisen att tro på de erkännanden som han nu tar tillbaka.
Del två följer samma spår och journalisten Hannes Råstam undersöker här omständigheterna kring vad som ledde till att Quick dömdes för mordet på norska Therese Johannesen som försvann 1988.

Flera felaktiga uppgifter

Thomas Quick har berättat hur han dödade flickan, och även uppgivit flera detaljer för polisen om dådet.
Men i SVT-dokumentären uppges att Quick i flera fall lämnade uppgifter som var helt felaktiga.
Quick berättar att han läste om Therese försvinnande i en artikel i den norska tidningen VG, som han fått skickad till sig av en norska journalist.
Sedan kom erkännandet – men det var inte mycket som stämde.
Quick sade att flickan var blond, men hennes hår är svart.
Quick sade att området där hon bodde bestod av gammal bebyggelse och enfamiljshus, men i verkligheten bodde Therese i ett område med hyreshus.
Quick sade att det var bra väder när han begick dådet, men sanningen är att ett kraftigt oväder härjade när Therese försvann, enligt SVT-dokumentären.
Trots det fortsatte utredningen.

2 av 100 rätt

Quick förklarade sina ”misstag” för utredarna med att jämföra sin hjärna med en kamera.
– Filmen är ju negativ först när den kommer fram.
– Sedan framkallas den och då bryts ju färgerna, det mörka blir ljust och det ljusa framför allt blir mörkt, sade Thomas Quick.
Vissa uppgifter som Thomas Quick lämnade överensstämde dock med verkligheten.
Quick förklarar i SVT-dokumentären.
– När jag har lämnat 100 uppgifter så är 98 fel och 2 är rätt. Jag har lämnat så otroligt mycket information att det är klart att jag träffat rätt.
Överåklagare Christer van der Kwast, som fick Thomas Quick dömd för alla åtta mord, kommenterar i SVT-dokumentären:
– Det är en tämligen kränkande situation att komma och påstå vi är svårartat vilseledda på det sättet att vi skulle tro på honom i någon slags allmän mening utifrån några allmänna teorier om psykologi eller att vi medvetet skulle ha manipulerat fram situationer för att få bevisning. Vad är det för struntprat, för det menar jag verkligen att det är, säger Christer van der Kwast.