DEL 1: LÄKAREN DEL 2: POLISEN DEL 3: LÄRAREN DEL 4: SOCIALSEKRETERAREN
Läraren Linda, 40, tacklar stressen och stöket i klassrummet

Skolkrisen inifrån – läraren Linda spydde av stress

Pisa-larm och kallt krig i personalrummen efter regeringens lönereformer.
Hur ser den utropade krisen i skolan ut egentligen, inifrån?
Vi åkte till Vetlanda och följde en högstadielärare under två dagar och fick förutom digitalt novellskrivande en lektion i fikarast på svenskan och föräldrar som pressar på för högre betyg.
När Linda Josefsson Hedtjärn och flera kolleger underkände en elev, anmälde vårdnadshavarna kommunen till Skolverket.
– Jag spydde på väg till skolan varje dag. Jag trodde att jag var gravid men det var ren stress, säger klassföreståndaren för 9F om den rättsliga striden.

Publicerad 13 mar 2017 kl 05.03
Annons:
Annons:

– Vad är antiklimatisk?

Han sitter längst in mot fönstret, eller halvligger, ropar rakt ut. Högre nu.
– VAD ÄR ANTIKLIMATISK?
Det är måndag morgon, alla hennes tre niondeklasser har svenska i dag och novellerna på mellan 450 och 700 ord ska bli klara.
En tjej ber om att få ha hörlurar på och står upp hela lektionen, killen som passerade den röda insamlingslådan på katedern utan att lägga i sin mobiltelefon, svajpar flödet på Instagram. En tredje elev har varken novell med sig, eller någon lust att skriva.
– Nej, säger hon. Du ska inte skriva i kväll, jag vill att du jobbar här och nu. Du måste prestera under lektionstid.

Linda Josefsson Hedtjärn, 40, är utbildad grundskollärare i årskurs 4–9. I snart 13 år har hon jobbat som lärare i svenska och SO på Withalaskolan i Vetlanda.
Innan dess gick hon där själv.
De orange plåtskåpen är samma nu som då men det är en annan värld och verklighet.

"Så fort ett Pisa-larm kommer blir det fokus på siffrorna och en diskussion om vad skolan gör fel. Vi jobbar så hårt för att våra elever ska lyckas, därför blir Pisa-larmen en stress och ett ok", säger högstadieläraren Linda Josefsson Hedtjärn.

Foto: Anna-Karin Nilsson

– Jag går och pissar bara.

För snart två år sedan blev Vetlanda första kommun ut i regeringens initiativ "Samverkan för bästa skola". Skolverket har fått i uppdrag att genom riktade resurser lyfta ett antal skolor med alarmerande problem.
På Withalaskolan var det två röda flagg från Skolinspektionen: man hade haft fem rektorer på fem år och framför allt, elevernas kunskapsnivå låg markant under rikssnittet, särskilt pojkarnas.

Linda Josefsson Hedtjärn säger att de hade märkt en försämring, i såväl matematik som läsförståelse.
– Som svensklärare upplever jag att eleverna läser på ett annat sätt i dag, kortare och enklare texter. Det har skett en skillnad både i vad eleverna har med sig för kunskap och hurdana de är. Det är fler elever som har stöttning och som man behöver tänka mer individuellt kring. Jag kom på mig själv med att jag sänkte kraven mot de jag hade innan.

Annons:
Annons:

– Men det är också en annan närhet till lärarna och en annan öppenhet, förut visste knappt någon utomstående vad som skedde i klassrummet.

Vi tror att det ligger en död råtta i väggen

De 35 lärarna (44 med assistenter och resurser) på 425 elever är uppdelade i fyra arbetslag.
Linda som är ledare för sitt lag har sin arbetshörna i korridoren där klassrummet heter "Anna Bråkenhielm", efter tv-entreprenören som en gång var elev på skolan (det finns ett "Lena Philipsson"-rum också). Hon varnar för lukten när vi kliver på.
De har dragit ut alla skåp, letat och legat på alla fyra utmed listerna, berättar hon.
– Vi tror att det ligger en död råtta i väggen men vi hittar inte var.

Rast på Withalaskolan i Vetlanda, då vilar niorna Amanda Lennartsson, Edit Ljung, Maja Hall, Ebba Josefsson, Elliot Gröhn och Olle Edvinsson ut i korridoren. En bra lärare ska tro på sina elever, hur de än är, säger Olle.

Foto: Anna-Karin Nilsson

– Får vi lyssna på musik?

Novellskrivandet kärvar på sina håll. Tre elever har satt sig i korridoren "för att få arbetsro" men pratar om helgen.
Tjejen som står upp berättar att hon skriver om psykisk ohälsa.
– Det handlar om en tjej som har depression och ångest. Hon hittar ett brev som hon skrev ett år tidigare när hon skulle ta sitt liv. Hon läser upp det för killen som hon är tillsammans med och han förstår henne på ett väldigt bra sätt, typ.
– Hon inser att hon älskar honom och att de är rätt för varandra, typ.
Hon säger att hon har ganska lätt för att skriva, för sig själv, det är svårare i skolan, det här med "röda tråden". Hon letar inspiration på nätet, i bloggar och krönikor.

En elev längst bak i klassrummet ritar en penis på sin mapp, han skriver om en kille som sniffar lim.
Emil Johanssons novell handlar om en amerikansk soldat som strider i Syrien, han är klar och får beröm av sin lärare. Linda ska senare konstatera att över hälften av eleverna lämnade in sina alster två dagar före deadline.
– Jag är ganska nöjd med texten men det går inte så bra för soldaten. Han blir tillfångatagen och dödad, berättar Emil. Han är klassrådsrepresentant i 9F och säger att han inte är bäst men inte sämst heller. Han har sökt Handels- och administrationsprogrammet till hösten. Pappa vill att han ska bli fastighetsmäklare.
– Men jag vill bilförsäljare, eller mekaniker, säger Emil Johansson.
– Morfar var bilmek.

Niondeklassaren Olle Edvinsson under en svensklektion.

Foto: Anna-Karin Nilsson

– Gunga inte på stolen.
– Ta av kepsen.

Annons:
Annons:

Trots Skolverkets insatser sedan sommaren 2015 och skolans satsningar på såväl Matematiklyftet och Läslyftet som språkutveckling, har man inte kunnat se någon tydlig vändning i resultaten på högstadieskolan i Vetlanda än.
Meritvärdet för pojkarna i årskurs nio vårterminen 2016 låg på ett snittvärde på 151, att jämföra med rikets 209.
Flickornas tal var 195 mot 241 för riket (i båda talen är elever med okänt personnummer inkluderade).

Det har varit en oro för att det ska gå ut över tjejerna

Enligt Linda Josefsson Hedtjärn och de andra lärarna vi pratar med finns dock hopp om en förändring nu när reformen med betyg från årskurs sex snart ska blottas. Men en oroande trend kan skönjas i siffrorna, det som var farhågan i Vetlanda med satsningen på pojkarna. Att flickorna skulle drabbas.
Resultatet för höstterminen 2016 hintar om en sänkning av meritvärdet hos flickorna i sjunde klass.
– Det har varit en oro för att det ska gå ut över tjejerna, medger Linda. Jag får tänka på det i klassrummet, att inte killarna tar för mycket av mitt stöd. "Nu är det en tjej som räcker upp handen, jag får inte missa henne".
– Några av de starkaste eleverna jag har är killar, men det är en liten del. Det handlar nog om både mognad och motivation. Tjejerna har en större tendens att pressa sig för att få ett A. De är också väldigt hårda mot sig själva. Killar uttrycker ytterst sällan att de mår dåligt.

Linda Josefsson Hedtjärn har själv gått på Withalaskolan i Vetlanda. De orange plåtskåpen är samma nu som då.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Alma Maxson har gått i väg för att ladda sin Ipad. Hon har dyslexi och får ha en egen padda på lektionerna.
– Vissa grejer som man skulle behöva ha hjälp med i skolarbetet kan man inte få hjälp med eftersom lärarna springer runt och försöker få tyst på andra. I den här klassen kan nog tjejerna hålla fokus lite bättre, men både killarna och tjejerna är bra på att prata, tillstår hon.

– Att jag har dyslexi påverkar mina betyg men jag får hjälp, saker som de andra ska lämna skriftligt kan jag få göra muntligt.
Linda beskriver Alma som en högpresterande elev och poängterar att dyslexi inte påverkar betygsättningen men kräver en större insats från elevens sida, vilket är den orättvisa sidan av dyslexi.
Av de 65 tonåringar som Linda Josefsson Hedtjärn om fyra månader ska släppa ut från grundskolan, kommer fyra, fem inte att uppnå kunskapskraven för godkänt betyg.
Läsåret 2015/2016 saknade var tredje avgångselev på skolan behörighet till gymnasiet.
Det finns elever som slutar nian med ett medelvärde på 20–30 poäng, vilket innebär godkänt i två till tre ämnen av 17, förklarar hon.
– Det kan vara nyanlända elever som ännu inte har kommit så långt i sin språkutveckling. Men det är många som har våndats med valet till gymnasiet, även de som har bättre betyg. Ska det vara studieförberedande eller högskolegrundande? Är jag praktisk eller teoretisk? Inte ens det vet man alltid.

Annons:

Före lektionen får eleverna lägga sina mobiltelefoner i en låda på katedern.

Foto: Anna-Karin Nilsson

– Varför sätter man en vikarie på en bildlektion? Vi gjorde fan ingenting, vi kastade lera.

Föräldrarnas bakgrund och ett "jätteinflöde" av nyanlända till kommunen.
– Det är klart att våra siffror har påverkats av det, säger Linda Almqvist, biträdande rektor på Withalaskolan.
Som mest förra våren hade skolan 52 elever i förberedelseklass, i dag har varje klass mellan två och fyra elever med ett annat modersmål än svenska. Barn från krigets Syrien och ensamkommande pojkar från Afghanistan.
– Jag skulle säga att det var mer "vi och de" för tio år sedan. De nyanlända utmärker sig inte hos oss. Även svenska ungdomar kommer ihop sig, ofta har det startat på fritiden men blir något som vi får hantera i skolan, menar Linda Josefsson Hedtjärn och möts av nickningar.
Måndagar är det möte i skolans utvecklingsgrupp. Linda som företräder sitt arbetslag är där tillsammans med biträdande rektorn och SO-lärarna Ingela Källqvist och Simone Ek. De är två av tre lärare på skolan som fick påslag på lönen efter regeringens reform med förstelärare, en reform som väckt kritik runtom i hela landet.

57 procent vittnade om en försämrad atmosfär efter lönelyftet

När SVT Nyheter i början av året via en enkät frågade landets samtliga högstadierektorer hur de uppfattade stämningen i skolan efter det selektiva lönelöftet, ansåg 6 procent att det varit positivt, medan 57 procent vittnade om en försämrad atmosfär.

Withalaskolans korridorer har inte varit fria från snacket.
– Det har varit tufft för oss personligen, vi har fått våra hugg, det kan du lita på, säger Simone Ek som har fått tjänsten nedsatt med 20 procent för att som förstelärare byta erfarenheter och nätverka med andra förstelärare i kommunen.
– Man känner hela tiden att det ifrågasätts: "det kan väl ni göra, ni som är förstelärare". Det är en jobbig bit, menar Ingela Källqvist.
Linda Josefsson Hedtjärn som inte fick något extra i lönekuvertet, ger samma bild.
– Det har varit väldigt mycket prat. Samtidigt som det har ställt krav på dem som blir förstelärare, har vi andra känt, är vi dåliga lärare?
Hon tycker att politikerna borde prioritera fler utbildade pedagoger i stället.
– De som inte har någon utbildning gör det bästa de kan men vi som är utbildade får lägga mer tid på att stötta lärare som inte har det pedagogiska med sig.
Tid som de inte har.

Elevernas mappar är fulla av klotter.

Foto: Anna-Karin Nilsson

– Du är så jävla sexig!

Kommentaren viner genom klassrummet, den har ett namn efter sig också, och vilken tjej som adresseras syns på de röda kinderna. Linda spänner ögonen i killen.
– Tänk dig noga för nu.
Svensklektionen med 9G på förmiddagen fick ett oväntat avbrott när en elev med en kvart kvar till lunchrasten överraskade klassen med fika som hon köpt med från Willys, chokladmuffins och havreflarn.
Nu står det Sven på schemat. Sven är för de elever som inte läser spanska, franska eller tyska och som behöver lägga mer tid på svenska och engelska. Också elever som behöver extra stöttning, som har koncentrationssvårigheter och diagnoser.
I den här gruppen har Linda en extra pedagog med i "Anna Bråkenhielm", en resurs som hon har fått strida för.
– Du måste ha gjort mycket själv innan för att få en extra resurs, ligga på rejält, sen kanske du inte får det ändå.
Jag frågar om springet, om det bara är jag som är överkänslig, om det är extra mycket nu när vi är där, eller om det verkligen är så i klassrummet alltid, att eleverna spatserar runt och går lite som de vill.
– Visst fanns det de som vässade pennan och kollade schemat stup i ett tidigare också, säger hon, men jag upplever att eleverna satt mer stilla i klassrummet under mina första år. Nu är det fler som "behöver gå upp och ner i trappan".
I de klasserna hade man velat ha en resurs alltid, någon som är med och petar på dem, jag kan inte vara polis hela tiden.
Men i bland hjälper det inte hur mycket hon än petar.

Föräldrar anmälde kommunen till Skolverket

Att vara svensklärare i välfärdens grundskola 2017 innebär inte bara att lära om subjekt och substantiv. Man får vara beredd att ta mycket annat också, medger Linda Josefsson Hedtjärn och konstaterar med ett leeende att det sällan pratas om att lärare jobbar 45-timmarsveckor.
– Det är mer passningar om "juni, juli, augusti".
– Men det kan vara alltifrån att ta hand om sår till att trösta när det är slut med pojkvännen.
Och, hantera föräldrar.
Enligt Försäkringskassans siffror ökade sjukskrivningarna bland grundskollärare med 57 procent mellan 2012 och 2015 och som en av orsakerna till stress och utmattning brukar påtryckningar från föräldrar att nämnas.
Linda säger att hennes elever nu har bra målsmän, visst kan bli en del mejl och telefonsamtal på kvällar och helger, men bara en gång har det varit så jobbigt att hon på allvar ifrågasatte sitt yrkesval.
För några år sedan när skolan och kommunen blev anmäld till Skolverket av föräldrarna till en elev, som bland flera andra sakfrågor ifrågasatte undervisningen och betygsättningen.
– De tyckte att vi gjorde för lite i skolan så alla vi lärare som inte satte godkända betyg fick stå till svars. Föräldrarna gjorde en egen bedömning, berättar Linda och en kollega stämmer in.
– Det fanns så mycket dokumentation att jag aldrig har sett något liknande.
– Men de vann och kommunen fick betala skadestånd.

Trots att man inte fälldes för betygsättningen, innebar den rättsliga processen en tuff period för Linda Josefsson Hedtjärn.
Eleven färgades av sina föräldrar och ifrågasatte mig i allt. Jag visste aldrig vad som skulle möta mig. Jag spydde på väg till skolan varje dag. Jag trodde att jag var gravid men det var ren stress, berättar hon.

 

– Det är hennes jobb att se till att du lär dig.

Tre utvecklingssamtal står det i kalendern denna eftermiddag i februari efter skoltid. Linda har hört sig för och vi har fått tillåtelse att vara med på två, på Elliots och på Ronja-Louises.
Elliot Gröhn vill bli polis och har en målbild som han presenterar för sina föräldrar. Han behöver höja betyget i matte och tänker plugga mer till proven. När han har gått Bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet vill han "tjäna pengar några år" innan han söker Polishögskolan.
– Det låter vettigt. Ändrar han sig sen har han i alla fall en utbildning, säger Elliotts pappa Christian Gröhn.
Ronja-Louise Hedberg har sökt Samhällsvetenskapsprogrammet till gymnasiet men har ett par betyg att jobba upp.
"Lägga manken till och nöta", som Linda uttrycker det och påminner om stödlektionen på onsdag eftermiddag.

Fixa dina betyg så får du 500 spänn, du kan köpa så många munkar du vill.

– Glöööm det, det är enda dagen jag slutar tidigt, svarar femtonåringen.
– Hur mycket tid tror ni att vi elever har egentligen?
Hon ser åt sin mamma. Pia Fälth, som sitter i barn- och utbildningsnämnden i kommunen, har tagit med sig en kopia på dotterns betyg från sjätte klass, hon ifrågasätter hur läraren i samma ämne tre år senare kan ge ett helt annat betyg.
– Nu vill jag försvara henne här. Det är inte så lustigt att hon känner att hon ger upp, det här skulle man ha tagit tag i tidigare, säger Pia Fälth.

– Att man fortfarande ska behöva lära sig att räkna, i dag har du ju miniräknare precis överallt, till och med i klockorna.
Mammans man Björn, också han invald i Vetlandas kommunfullmäktige, föreslår att Ronja-Louise borde ha en morot framför sig, och Ronja-Louises mamma får en idé.
– Du ska få tio munkar, säger hon. Men ändrar sig.
– Nej, förresten. Fixa dina betyg så får du 500 spänn, du kan köpa så många munkar du vill.
– Skriv in det, så finns det på pränt!
Linda Josefsson Hedtjärn för vårdnadshavarnas förslag om belöning till dokumentationen.
Dock inget om munkar.

Utvecklingssamtal är en del av skolans vardag. Här samtalar läraren Linda Josefsson Hedtjärn med eleven Ronja-Louise och hennes mamma Pia, samt mammans man Björn.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Klockan är 17.10 när hon slår ihop filofaxen, förbi arbetsrummet en snabbis bara.
Luktar det inte lite mindre lik?
I morgon har Linda två utvecklingssamtal innan skoldagen börjar, på eftermiddagen ska hon vara ledig.
Tror hon.
På tisdag morgon när vi kommer är det kaos i rektorsexpeditionen.
Elva kollegers namn på griffeltavlan i lärarrummet, hemma med maginfluensa eller vabb med sjuka barn.
Linda kavlar upp ärmarna och samlar in sina elever från korridorer och uppehållsrum.
Juni, juli, augusti.

Lärarlönen: 32 600 kronor i månaden

Namn: Linda Josefsson Hedtjärn.

Yrke: Legitimerad lärare i svenska och SO.

Lön: 32 600 (men jobbar just nu 80 procent)

Antal år i yrket: 13.

Medellön lärare: 27 960 (2015).

Fördelning män/kvinnor: 77 procent i grundskolan läsåret 2015/16 var kvinnor.

Därför blev jag lärare: "Mina elever är mina juveler, stt se dem i nian skörda vad de lärt sig under åren tillsammans är fantastiskt."

Största utmaningarna med yrket: "Att se eleverna som tycker att det är tungt och försöka att hitta andra vägar för framtiden än utbildning. När läsåret är slut är man helt däckad i två veckor."

Fråga jag vill ställa till politikerna: "Fler utbildade lärare borde ha högsta prioritet."