Experten varnar för chockval i Sverige nästa år: "Jag tror man har gjort ett jättemisstag"

Dalsland har blivit Sveriges rostbälte – expert varnar för chockval 2018

DALSLAND. Donald Trump blev USA:s president mycket tack vare röster från det så kallade "rostbältet", orter på landsbygden där den tunga industrin packat ihop och flyttat utomlands. Nu flaggar forskare för att Sverige fått sitt eget rostbälte: Dalsland.
– Du har ett "rust belt" som sträcker sig över stora delar av Sverige, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi.

Publicerad 9 jul 2017 kl 04.07
Annons:
Annons:

I ett klassrum i lilla Ed står LO:s lärare Anders "Tuten" Andersson tillsammans med integrationssamordnaren Monica Johannesson och visar tecknet för halshuggning. Om och om igen drar de glatt handen över halsen. De försöker entusiastiskt visa för sina elever vad som hände med den ryska tsaren och hans familj under ryska revolutionen och hur det i sin tur var en förutsättning för den svenska fackföreningsrörelsen.

Men för en grupp nyanlända från Syrien och Afghanistan med bristfällig svenska som är där för att lära sig om den svenska modellen kan det nog vara lite förvirrande.

Men raggaren "Tuten" är en engagerande och duktig lärare. Och snart har han lärt dem allt från kollektivavtal till att de flesta svenskar jobbat svart någon gång, trots att alla vet att det är fel.

Det nya livet i Dalsland börjar, flera går på raggaren och LO-läraren Anders "Tuten" Anderssons lektion. Här berättar han om Olof Palme.

Foto: Axel Öberg/Axel Öberg

"Det är mycket svårt att få vänner i Sverige"

På en vägg har Svenska för invandrares kvinnogrupp satt upp hemmagjorda A4-affischer där de med enbart en mening försöker beskriva sina känslor om det nya livet i Dalsland. Nästan alla visar tacksamhet för sin nyvunna trygghet eller hyllar svensk demokrati, men på en affisch står också: "Det är mycket svårt att få vänner i Sverige".

Hela 20,3 procent röstade på Sverigedemokraterna (SD) i Dals-Ed valet 2014, en ökning med över 14 procent, trots att de inte hade någon lokal representation. De vann två stolar i kommunfullmäktige som nu står tomma. Enligt SD:s hemsida är Markus Koch partiets kontaktperson i Dals-Ed, men han har inte varit politiskt aktiv sedan 1999.
– Det var på tiden då vi ville skicka hem folk som redan hade kommit hit, säger han själv om sin tid i partiets historia.

Anders "Tuten" Andersson under en lektion med nyanlända från Syrien och Afghanistan.

Foto: Axel Öberg/Expressen

Koch, som hellre bor i Dals-Ed än Stockholm "för att man kan gå ut i kalsongerna och ta sin morgoncigg utan att grannar ser eller bryr sig", berättar att han försökt få SD att inse att han inte är deras representant.
– Jag har sagt till dem. SD fick 20 procent i Dals-Ed i valet 2014 så jag tänkte att med så många röstande måste det finnas en lokalförening i Dals-Ed som jag inte känner till. Jag kontaktade dem och frågade: "Finns det någon lokalavdelning i Dals-Ed som jag inte känner till?" Då frågade de om jag ville starta det? Jag sa nej, jag vet inte, jag är bara nyfiken" så hamnade jag där. Jag mejlade och sa att ni får ta bort det, men de har inte gjort det, säger han.

Annons:
Annons:

Varför ökade Sverigedemokraterna så mycket i Dals-Ed 2014?
– Den frågan har min sossekompis ställt till mig också och jag vet inte, säger Koch. Till honom sa jag att det är för att de är upplysta och förstår hur samhället ser ut, men jag kan inte svara på det. Om du går tillbaka till Dals-Ed två år i tiden så hade vi bara några enstaka invandrare.…
– Jag förstår inte varför de fick så många röster redan 2014.

 

Kartan nedan visar förändringen mellan år 1990 och år 2015 i hur stor andel arbetstillfällen som industrijobben utgör:

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping: – Det som var bruksorternas välsignelse under den industriella tillverkningsindustrins era – billig mark till stora fabriker, billig arbetskraft utan högre utbildning, närhet till råvaror – har i dag i kunskapsekonomins tid blivit dess förbannelse. Tillverkningsindustrin har utmanats hårdare än någon annan sektor av globaliseringen och utgör idag en allt mindre andel av vår arbetsmarknad. Samtidigt växer tjänstesektorn som inte alls har samma behov utan mer letar efter högutbildad arbetskraft och närhet till många människor som kan köpa tjänsterna. Då drar helt plötsligt de större städerna det längsta strået och effekten förstärks av urbaniseringen där framförallt många unga väljer att lämna mindre platser bakom sig för att flytta till en större stad. Kvar står nu många mindre platser som inte alls sett några positiva effekter av globaliseringen och urbaniseringen.

Experten: SD:s väljarstöd – en proteströst

Trots att SD har en lokal representant som uppger att han aldrig bett om att få vara det och två stolar i kommunfullmäktige som står tomma, tror Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping att partiet kan få ännu fler röster i valet 2018. Och inte bara i Dals-Ed, utan i hela Dalsland och på många liknande glesbygdsområden i Sverige. Mellander, som forskar om regional utveckling, ser nämligen väljarstödet som en proteströst mot att politiker och makthavare i storstäderna uppfattas ignorerar glesbygdens problem. Hon beskriver Dalsland som Sveriges eget "rust belt", det område i USA som hade stor betydelse för att Donald Trump vann en överraskande seger i USA:s presidentval.

Annons:
Annons:

 

Ju längre bort från en stad man ligger desto tuffare är det

 

Hon ser likheter mellan problemen i Dalsland och i det så kallade "rostbältet" där den tunga industrin packat ihop och flyttat utomlands.
– Du har ett "rust belt" som sträcker sig över stora delar av Sverige, inklusive Dalsland. Det här är absolut inte ett Norrlandsproblem som det ofta framställs som. Du har massor av hål nedåt Skåne och Småland. Ju längre bort från en stad man ligger desto tuffare är det, säger hon.
Många experter i USA upptäckte väljarsympatierna för Donald Trump sent. Även i Storbritannien kom Brexit-linjens seger som en stor överraskning. Mellander tror att vi kan vara på väg mot ett liknande chockval 2018. Orsaken är att för många svenska partier inte adresserar glesbygdens problem.
– Brexit och Trump visar hur farligt det är att inte adressera det här. Titta på var SD har stärkt sina positioner så är det oftast på platser där man har haft det vi kallar en negativ nettomigration, det vill säga att fler flyttar därifrån än dit, platser som har högre arbetslöshet än rikssnittet, mer sjukskrivningar och så vidare, säger hon.
Hon fortsätter.
– Det är bättre att adressera den frågan, än att bara säga att SD är ett rasistiskt parti. Jag tror man har gjort ett jättemisstag i det, för det här är symptom på något annat: Att man i en stor del av landet känner att man inte är sedda längre. Lägger man pengar där säger man att de får bidrag, men stoppar man in pengarna i städerna så är det en investering, säger Mellander

"De gillar inte nya saker", säger Anders "Tuten" Andersson om SD:s väljare.

Foto: Sven Lindwall

"De som röstar på SD är dem som du ser här ute i skogarna"

 

I Sverige försvann 320 000 jobb i tillverkningsindustrin mellan 1990 till 2015.
SFI-elevernas lärare Anders "Tuten" Andersson är ett bra exempel på tillverkningsindustrin död i Dalsland.
Pappersbruket i Åsensbruk där han brukade jobba är nu en serverhall.
I stället för att tävla med 50 andra om ett jobb på soptippen i Mellerud startade han butiken Rockin' Fish på torget.

Anders "Tuten" Andersson öppnade en butik när bruket han jobbade på la ner.

Foto: Axel Öberg/Expressen

Butiken är den enda i Sverige som inriktar sig på akvariefiskar och rock'n'roll-nostalgi. På ena halvan av den lilla butiken säljs fiskar. På den andra halvan hittar du rockabilly-skjortor. På väg hem från Kommunhuset i Ed till familjen och raggarbilarna i Mellerud ger han sin analys om vad som kommer att bli den viktigaste valfrågan i glesbygdskommunerna i Dalsland 2018: Ekonomin.
– De som röstar på SD är de som du ser här ute i skogarna, män, 40 år och äldre, säger han och pekar på träden vi passerar i hög hastighet.
– De gillar inte nya saker. Speciellt inte när de kommer från andra ställen. I Ed räcker det att det kommer någon från Åmål, han är farlig den jäveln med. Men hur tar man en diskussion som män 40 år och äldre förstår? Vi ska prata pengar. Det gillar de. Det tycker de är skitbra, säger LO-läraren.
– Men då måste vi prata med människor på deras språk så de förstår det. Det gör inte politikerna i dag. Det finns ingen av de här männen, 40 år och äldre, som sitter och tittar på en riksdagsdebatt. De hatar det. De spyr på politikerna.

Annons:

 

LÄS DEL 1: En enda polisbil – i ett landskap lika stort som hela Storstockholm

 

LÄS DEL 2: Arbetslösheten skenar – trots att företagen behöver persona

 

Robert Börjesson (text) och Axel Öberg (foto)