PAUS. David, Robin, Amin och Giovanni tar igen sig i terrängbilens skugga mellan två övningar. Stämningen i gruppen är god, vårvädret är fantastiskt och det var länge sedan de senast sågs. Foto: Hampus HagstedtPAUS. David, Robin, Amin och Giovanni tar igen sig i terrängbilens skugga mellan två övningar. Stämningen i gruppen är god, vårvädret är fantastiskt och det var länge sedan de senast sågs. Foto: Hampus Hagstedt
PAUS. David, Robin, Amin och Giovanni tar igen sig i terrängbilens skugga mellan två övningar. Stämningen i gruppen är god, vårvädret är fantastiskt och det var länge sedan de senast sågs.  Foto: Hampus Hagstedt
Bandvagn 206 har funnits länge i armén men är ett relativt nytt tillskott i Stockholms hemvärnsbataljon. Delar av kompaniet åkte bandvagn hela vägen från Livgardet till den dammiga övningsterrängen på Marma. Foto: Hampus HagstedtBandvagn 206 har funnits länge i armén men är ett relativt nytt tillskott i Stockholms hemvärnsbataljon. Delar av kompaniet åkte bandvagn hela vägen från Livgardet till den dammiga övningsterrängen på Marma. Foto: Hampus Hagstedt
Bandvagn 206 har funnits länge i armén men är ett relativt nytt tillskott i Stockholms hemvärnsbataljon. Delar av kompaniet åkte bandvagn hela vägen från Livgardet till den dammiga övningsterrängen på Marma. Foto: Hampus Hagstedt
Robin leder gruppens eldgivning. Foto: Hampus HagstedtRobin leder gruppens eldgivning. Foto: Hampus Hagstedt
Robin leder gruppens eldgivning. Foto: Hampus Hagstedt
INSPEKTERAR SKJUTBANAN. Gruppchefen Robin ser ut över skjutbanan. Det tog inte lång tid innan spårljusammunitionen satt eld på målterrängens torra gräs. Foto: Hampus HagstedtINSPEKTERAR SKJUTBANAN. Gruppchefen Robin ser ut över skjutbanan. Det tog inte lång tid innan spårljusammunitionen satt eld på målterrängens torra gräs. Foto: Hampus Hagstedt
INSPEKTERAR SKJUTBANAN. Gruppchefen Robin ser ut över skjutbanan. Det tog inte lång tid innan spårljusammunitionen satt eld på målterrängens torra gräs. Foto: Hampus Hagstedt
Inget lämnas åt slumpen när Emil bättrar på sin maskering. Foto: Hampus HagstedtInget lämnas åt slumpen när Emil bättrar på sin maskering. Foto: Hampus Hagstedt
Inget lämnas åt slumpen när Emil bättrar på sin maskering. Foto: Hampus Hagstedt

Putin får svenskar att gå med i hemvärnet

Publicerad

Krigsmolnen hopar sig över Europa - och söder om Gävle slår svenska hemvärnssoldater tillbaka en fientlig luftlandsättning.

I övningen visar hemvärnet att man inte längre är ett gäng överviktiga krutgubbar utan ett modernt slimmat förband.

Vladimir Putins aggressiva politik får kvinnor och män att strömma i massor till frivilligstyrkan, som i dag utgör mer än hälften av det svenska försvaret.

- Jag vill försvara vår yttrandefrihet och demokrati, maktgalna människor som Putin ska inte få bestämma, säger hemvärnssoldaten Marlén Sandström.

Kriget rasar i skogarna på det anrika övningsområdet Marma skjutfält söder om Gävle. Hundratals soldater intar stridsställning, upprättar samband, reser tält - och driver därefter med kraft bort den lede fienden som svekfullt landsatt trupper med helikopter mitt bland björkarna och tallarna.

Som alltid kommer fienden från öster, även om detta inte heller 2014 sägs rent ut.

För första gången på kanske flera decennier är övningen blodigt allvar. Manövern sker inte i ett vakuum utan mot bakgrund av allvarliga kriser i Europa där Ryssland allt mer framstår som ett militärt hot mot sina grannländer.

- Hemvärnet borde ge Putin medalj för allt han gör för vår rekrytering. Alla i hemvärnet vet att vänner och arbetskamrater har börjat ställa frågor om försvaret efter Krimkrisen, något flera av dem aldrig gjort tidigare, säger Lars Gyllenhaal, fänrik i hemvärnet och militärhistorisk skribent.

Risken för en konflikt i Sveriges närområde blir allt större och resterna av det svenska försvaret räknar med att ställas inför nya utmaningar. I det läget har hemvärnet en nyckelroll. Hemvärnssoldaterna är i praktiken landets enda infanteritrupper och de enda som snabbt kan sättas in vid en kris, till exempel på Gotland.

Intresset för hemvärnet har mer än fördubblats sedan den ryske presidenten Vladimir Putin genom insats av elitsoldater ändrade Ukrainas gräns under den dramatiska Krimkrisen.

 

Stewe Lundin, 43, IT-konsult och hemvärnssoldat från Stockholm, har varit med i hemvärnet i mer än 20 år. Men familjen knotade och åldern tog ut sin rätt, så han bestämde sig för att "lämna in" för gott. Då utbröt krisen i Ukraina.

- Jag kände att kroppen inte hängde med. Fru och barn tyckte jag var borta för mycket. Jag började plocka ihop min utrustning för att lämna in, säger Stewe Lundin.

- Så hände det här i Ukraina. Jag kände att jag inte kunde lämna in, det var det här jag hade tränat för i hela mitt liv. Jag kan inte sluta när vi i Europa står närmare krig än någonsin sedan 1945, säger han.

Stewe Lundin resonerade med sin fru som "förstod" honom. Så strax innan anmälningstiden gick ut meddelade han sitt kompani att han ville vara med på övningen i Marma.

- Det kändes jättebra att vara med. Vi har fint kamratskap och fin förbandsanda. Men det var jobbigt, jag är helt ledbruten fortfarande flera dagar efteråt, säger han.

Inget lämnas åt slumpen när Emil bättrar på sin maskering. Foto: Hampus Hagstedt

 

Bilden av hemvärnet var i många år en grupp män som också efter ordinarie värnpliktsålder (47 år) längtade efter repövningarna då de kunde slippa fru och barn några veckor. Hemvärnet gav dem en ny chans att sitta med kompisar ute i skogen och äta ärtsoppa ur snuskburk. Iklädda vadmalsuniform och beväpnade med mauser-gevär modell 96 (alltså 1896) skulle de försvara något ensligt beläget förråd.

Dessutom fanns hemvärnsungdom, pojkar som ännu inte ryckt in. Jämnåriga såg nog inte alltid deras militära verksamhet som det coolaste en tonåring kunde ägna sig åt.

Någon skulle kanske kalla detta en nidbild, men den sanktioneras officiellt av kapten Nemo Stjernström, informationschef i Hemvärnet.

- Det har varit lite löjets skimmer över hemvärnet med dess belastning av Åsa-Nisse- och beredskapsromantik. Men den bilden finns inte hos yngre. Hemvärnet är en del av Försvarsmakten som fungerar bra, vi levererar, säger han.

Han förklarar att Hemvärnet slår nya rekord på grund av utvecklingen i Ukraina. Efter Krimkrisen har mer än 600 personer anslutit sig. Normalt är det 2 000 nyrekryteringar per år.

- Just när det hettade till på Krim den 27 januari hade vi en ökning med 400 procent. Därefter ligger det på 100 procent över normalt, säger Nemo Stjernström.

Bandvagn 206 har funnits länge i armén men är ett relativt nytt tillskott i Stockholms hemvärnsbataljon. Delar av kompaniet åkte bandvagn hela vägen från Livgardet till den dammiga övningsterrängen på Marma.Foto: Hampus Hagstedt

 

I dag är hemvärnet något helt annat än tidigare, enligt samstämmiga uppgifter. Efter allmänna värnpliktens avskaffande är hemvärnet nästan den enda adressen för försvarsintresserade personer i vapenför ålder. Medelåldern har därför sjunkit till 30-35 år, övningarna har blivit mer professionella och krävande - och respekten för hemvärnet har ökat också bland yrkesmilitärer som tidigare betraktade hemvärnsgubbar med i bästa fall roat överseende.

Hemvärnet är också mycket bättre utrustat än förr. Granatgevär, pansarskott, automatkarbiner och ofta både hjul- och bandfordon.

- Min uppfattning om hemvärnet var länge påverkad av tv-serien "Krutgubbar" som jag såg som barn. Jag betraktade därför länge hemvärnet som något löjligt och irrelevant. Det dröjde innan jag förstod att något hade hänt med hemvärnet, säger Lars Gyllenhaal.

- I dag är hemvärnet en modern effektiv styrka. Ett stående förband som kan få fram folk på några timmar. Det är ofattbart bra i dag när allt ska gå så snabbt och där blixtangrepp är innegrejen bland militärer, säger han.

Men Lars Gyllenhaal varnar för att överskatta hemvärnet.

- Hemvärnet kan absolut bita ifrån sig och i viss utsträckning bekämpa rörligt motstånd. Men vi är inte lika bra som ett reguljärt förband. Vi har inget pansar eller riktigt luftvärn, vi har inte samma rörlighet och skydd som moderna soldater, säger han.

David, Robin, Amin och Giovanni tar igen sig i terrängbilens skugga mellan två övningar. Stämningen i gruppen är god, vårvädret är fantastiskt och det var länge sedan de senast sågs.Foto: Hampus Hagstedt

 

Fredrik Bojerud är löjtnant och ledde som kompanichef ett insatskompani i övningen i Marma i april. I det civila är han kanslichef på landstinget i Stockholm, lokalpolitiker (C) och mångårig programledare på musikradiostationer, senast på Rockklassiker.

- Mitt kompani såg riktigt bra ut redan före krigsmullret i Ukraina. Nu ökar tillströmningen till hemvärnet. Jag började som 15-åring, det jag gillar är kamratskapet och tydligheten som finns i militär verksamhet, säger Fredrik Bojerud.

- Vi var cirka 230 deltagare i övningen i Marma. Vår huvuduppgift är att skydda och bevaka, men vi ska också klara av regelrätt strid. Scenariot var bland annat luftlandsättning med helikopter.

- Vi är det enda infanteri som finns i större omfattning i Försvarsmakten. Vi är i princip de enda som har bataljonsövningar, för många yrkesofficerare är hemvärnet deras enda chans att se en bataljon öva på riktigt. Hemvärnet är 22 000 personer, det är ungefär hälften av hela Försvarsmakten, säger han.

Marlén Sandström, undersköterska i Umeå, tillhör insatskompaniledningen i hemvärnet i Boden. Cirka 15 procent av trupperna i Hemvärnet är kvinnor. Hon reser 70 mil tur och retur till övningarna - och säger att hon gärna gör de långa resorna för att hon vill bidra till att försvara Sveriges demokrati.

- Ukrainakrisen stärker min uppfattning att försvaret är viktigt. Vi vet inte vad Putin har för avsikter gentemot Sverige. Men vi måste kunna försvara vårt land, säger hon.

Här finns hemvärnets bataljoner

KIRUNA: 1 bataljon

Lapplandsjägarbataljonen. I bataljonen ingår bland annat insatskompanier i Kiruna och Gällivare och ett bevakningskompani förlagt i Kiruna, Gällivare och Pajala.

KALIX: 1 bataljon

Gränsjägarbataljonen. I bataljonen ingår bland annat insatskompanier i Kalix, Överkalix och Haparanda samt ett bevakningskompani i Övertorneå.

BODEN: 1 bataljon

Norrbottensbataljonen. Har förband i Piteå, Älvsbyn, Arvids-jaur, Jokkmokk, Boden, Luleå och Arjeplog. Cirka 1 000 hemvärnssoldater och andra frivilliga.

UMEÅ: 1 bataljon

Västerbottensbataljonen. Landets största hemvärnsbataljon med bland annat sju kompanier. Cirka 1 100 hemvärnssoldater.

ÖSTERSUND: 1 bataljon

Fältjägarbataljonen. Stab på Frösön. Tidigare två bataljoner som slogs samman till en 2012. Cirka 2 500 hemvärnssoldater och andra frivilliga.

HÄRNÖSAND: 2 bataljoner

Ångermanlands hemvärnsbataljon och Medelpads hemvärnsbataljon tillhör båda Västernorrlandsgruppen med stab i Härnösand. Cirka 1 200 hemvärnssoldater och 300 andra frivilliga.

GÄVLE: 1 bataljon

Gävleborgs bataljon. Har två insats- och två bevakningskompanier. Tillhör Gävleborgsgruppen med stab inom Hälsinge regementes gamla kasernområde.

FALUN: 1 bataljon Dalabataljonen. Har kompanier i Gagnef, Gustafs och Orsa. Utbildar tillsammans med Gotland hemvärnets första granatkastarplutoner.

ENKÖPING: 2 bataljoner

Upplands hemvärnsbataljon och Västmanlands hemvärnsbataljon. Tillhör Upplands- och Västmanlandsgruppen med stab i Enköping. 2 200 hemvärnssoldater och 500 andra frivilliga.

ÖREBRO: 1 bataljon

Sannaheds hemvärns-bataljon. Tillhör Örebro- Värmlandsgruppen som har sin stab i Örebro. Har två insatskompanier och ett bevakningskompani.

KARLSTAD: 1 bataljon

Värmlands hemvärnsbataljon. Tillhör Örebro-Värmlandsgruppen som har sin stab i Örebro. Har två insatskompanier och två bevakningskompanier.

KUNGSÄNGEN: 4 bataljoner

Hemvärnet i Stockholm består av fyra bataljoner - Attundaland, Stockholm, Tæliehus och Järva - som alla tillhör Livgardesgruppen. Stab på Livgardets kasernområde i Kungsängen.

STRÄNGNÄS: 1 bataljon

Sörmlands hemvärnsbataljon. Har två insatskompanier och två bevakningskompanier. Cirka 500 hemvärnssoldater.

HANINGE: 2 bataljoner

Roslagens hemvärnsbataljon och Södertörns hemvärnsbataljon är två marina bataljoner. Båda tillhör Södertörnsgruppen. Övar och har uppgifter i Stockholms läns skärgård.

SKÖVDE: 2 bataljoner

Västgöta bataljon och Skaraborgs bataljon tillhör båda Skaraborgsgruppen, stab i Skövde.

SKREDSVIK: 1 bataljon

Bohusläns hemvärnsbataljon. Tillhör Bohusdalgruppen med stab i Skredsvik i Bohuslän. Bataljonen har två insats- och två bevakningskompanier.

GÖTEBORG: 4 bataljoner

Göteborgs södra och Göteborgs norra hemvärnsbataljon, Göteborgs skärgård marina hemvärnsbataljon och Älvsborgs hemvärnsbataljon tillhör alla Elfsborgsgruppen med stab i Göteborg.

HALMSTAD: 1 bataljon

Hallands hemvärnsbataljon tillhör Hallandsgruppen med stab i Halmstads garnison. Bataljonen har två insats- och två bevakningskompanier.

HELSINGBORG: 1 bataljon

Skånska dragonbataljonen. Tillhör Skånska gruppen med stab i Revinge-hed. Bataljonen har två insats- och två bevakningskompanier.

REVINGEHED: 2 bataljoner

Norra och Södra skånska bataljonen. Båda tillhör Skånska gruppen med stab i Revingehed. Båda bataljonerna har två insats- och två bevakningskompanier.

MALMÖ: 1 bataljon

Malmöhus bataljon. Tillhör Skånska gruppen med stab i Revinge-hed. Bataljonen har två insatskompanier och ett bevakningskompani.

VÄXJÖ: 1 bataljon

Kronobergsbataljonen. Har två insatskompanier och ett bevakningskompani. Tillhör Kalmar- och Kronobergsgruppen med stab i Växjö.

KALMAR: 1 bataljon

Kalmarbataljonen. Har två insatskompanier och två bevakningskompanier. Tillhör Kalmar- och Kronobergsgruppen, stab i Växjö.

KARLSKRONA: 2 bataljoner

Blekinge västra och Blekinge östra hemvärns-bataljon. Båda tillhör Blekingegruppen med stab i Karlskrona.

VISBY/HANINGE: 1 bataljon

Gotlands hemvärnsbataljon. Ingår i Gotlandsgruppen som tillhör Amfibieregementet. Stab i Visby och i Berga i Haninge. Cirka 350 hemvärnssoldater.

LINKÖPING : 2 bataljoner

30. Livgrenadjärbataljonen, Sveriges näst största hemvärnsbataljon med nära 900 soldater, och 31. Livgrenadjärbataljonen tillhör båda Livgrenadjärgruppen med stab i Malmslätt.

EKSJÖ: 1 bataljon

Norra Smålands bataljon. Stab i Eksjö garnison. Har tre insatskompanier och två bevakningskompanier.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag