Psykologen Angela Ahola. Foto: Peter Knutson
Psykologen Angela Ahola.  Foto: Peter Knutson

Psykologens tips: "Häng ut näthatarna"

Publicerad

Angela Ahola, doktor i psykologi, tycker att det är dags att markera tydligt mot de manliga näthatarna.

Psykologens råd?

Anmäl dem, häng ut dem och säg ifrån.

– Det hänger ofta ihop med en risig kvinnosyn, säger Ahola.

Psykologen Angela Ahola har forskat kring stereotyper och fördomsfullhet. Fenomenet män som näthatar kvinnor har sina rötter i dålig kvinnosyn och självbild, menar hon.

– Det kan vara män som har en förnedrande kvinnosyn. Kvinnorna blir måltavlan som de sedan spyr ut sin galla och bitterhet gentemot.

Det finns olika förklaringar till beteendet.

– Människor som beter sig så här respektlöst och kränkande mot andra har ofta personliga problem. Det kan handla om en otrygg barndom där man saknat föräldrar har ställt upp och funnits där som positiva förebilder.

Anonymiteten som är möjlig på nätet är en annan förklaring. Men det kränkande beteendet på nätet speglas inte sällan också i det verkliga livet, förklarar Angela Ahola.

– Vi har större möjligheter att leva ut dessa beteenden på nätet där vi kan gömma oss bakom en skärm, säger hon.

"En risig kvinnosyn"

Beteendet kan också hos de enskilda männen rättfärdigas genom vetskapen att de lätt kan komma undan utan konsekvenser.

– Dessa personer kan mycket väl "köra på" med sitt beteende tills någonting utifrån sätter stopp för kränkningarna och hoten. När det är ett beteende som är djupt rotat i en person är det ofta så att personen fortsätter utagera och göda detta destruktiva mönster tills någon annan ser till att man inte kan fortsätta, säger Angela Ahola.

Varför är hatmeddelandena och hoten ofta av sexuell karaktär?

– Om jag nu skulle tänka mig ett antal olika sätt att kränka en annan person på - vad är det värsta jag kan göra? Ett av de grövsta är just hoten och kränkningarna som är av sexuell karaktär. Och detta hänger då även ihop med den störda kvinnosynen.

Hur kan sådant påverka mottagaren?

– Självklart blir man illa berörd, minst sagt. Stressymtom, störd nattsömn, oro, rädsla. Just detta med att inte kunna sätta fingret på vem det är som skickat bilderna eller meddelandena gör att det blir än mer obehagligt.

Uppmanar till att hänga ut och anmäla

Enligt Angela Ahola är det viktigt att som utomstående eller drabbad markera så tydligt man kan.

– Se till att hitta stöd och prata med folk. Häng ut dem. Anmäl dem, om det kan anmälas rent juridiskt. Men ta plats och säg ifrån, i stället för att bara svälja skiten. Man måste vara stenhård, säger hon.

– Det handlar om människor med problem, ibland med djupa personlighetsstörningar. Vi kan inte sitta och vänta och hoppas att det kommer ordna sig av sig själv.

Män som näthatar

 Majoriteten av de som utpekas som gärningspersoner för hat, hot eller kränkningar på nätet är män.
 Unga män näthatar dubbelt så mycket som unga kvinnor.
 Facebook är det vanligaste forumet för näthat som polisanmäls.
 96 procent av anmälda hot och kränkningar på nätet läggs ner av polis eller åklagare.
Endast fyra procent av fallen leder till lagföringsbeslut.
 Ofredanden är den vanligaste typen av brott mot kvinnor på nätet.


Källor: BRÅ, Ungdomsfokus 2017.

Vad kan jag anmäla?

 Om någon skriver något hotfullt som du tror är allvarligt menat och blir rädd.
 Om någon kallar dig hora kan det vara förtal.
Om någon skriver något dumt om din hudfärg, sexuella läggning eller ditt kön.
  Att bli fotad i duschen eller i liknande sammanhang kan vara kränkande fotografering. Man behöver inte lägga ut bilden på nätet för att det ska vara brottsligt, men om det sker kan det också vara ett brott.
 Om du blir bombarderad med meddelanden från någon som du sagt att du inte vill ha någon kontakt med. Trakasseriet kan vara ett ofredande, oavsett vad personen skriver i sms:en.
För att anmäla brott kan du uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14.
Källa: Polisen.

 

Hur får jag hjälp?
 Kontakta polisen för att få stöd och hjälp när du blivit utsatt för näthat. Anmäl brottet genom att uppsöka närmaste polisstation eller ring 114 14.
 Polisen eller Brottsofferjouren kan hänvisa dig vidare till en hjälporganisation.
 Är du barn eller ungdom och har utsatts för näthat? Kontakta Bris på 116 111 eller besök deras sajt.
 Prata med människor du litar på i din omgivning som kan ge dig stöd och hjälp.

Att tänka på vid polisanmälan
 Spara bevisen själv, radera inte meddelanden eller inlägg.
 Skriv ut på papper och spara digitalt.
 Ta skärmdumpar.
 Be någon titta på originalet. Personen kan vittna om att en skärmdump du tagit inte är manipulerad.
 Vänd dig till nättjänsten som missbrukats för att få bort kränkande material – efter att du sparat bevisen.


Källa: Polisen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag