Trots att betygssnittet blir högre visar internationella kunskapsmätningar på allt sämre kunskap bland svenska elever. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅNTrots att betygssnittet blir högre visar internationella kunskapsmätningar på allt sämre kunskap bland svenska elever. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Trots att betygssnittet blir högre visar internationella kunskapsmätningar på allt sämre kunskap bland svenska elever. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Inför löneförhandlingarna hade även elevernas utvärderingar av läraren betydelse. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅNInför löneförhandlingarna hade även elevernas utvärderingar av läraren betydelse. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Inför löneförhandlingarna hade även elevernas utvärderingar av läraren betydelse.  Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Pressen på lärarna – att sätta högre betyg

Publicerad

I kvällens program av Uppdrag granskning vittnar lärare runtom i landet om pressen att sätta höga betyg på sina elever för att få en bättre lön.

– Man fick inte upp lönen om man hade för många underkända, berättar Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare.

Påtryckningen är "regelvidrig", menar en facklig företrädare.

Trots att betygssnittet blir högre visar internationella kunskapsmätningar på allt sämre kunskap bland svenska elever.

Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare, är en av flera lärare som i kvällens program av Uppdrag granskning berättar om pressen att sätta höga betyg på eleverna och upplevelsen av att elevresultaten påverkade lärarnas lönenivå.

– Det uttrycktes tydligt. "Meritpoängen var hög när de kom in, varför har de sjunkit?", sa rektorn. Vi var många som upplevde att man inte fick upp lönen om man hade för många underkända och för låga betyg, berättar Gunilla Persson, som senast arbetade på en skola i Malmö.

Inför löneförhandlingarna hade även elevernas utvärderingar av läraren betydelse. Det hände dock att läraren kunde bli utsatt för en planerad "kupp" från eleverna.

– De kunde med vilje sätta dit läraren, "nu ska vi sänka henne". Om utvärderingen visade dåligt fick man ingen höjd lön, upplevde jag. Jag tycker det är fel. Man ska inte få lov att göra sådant och det ska inte visa sig på lärarens lön, säger Gunilla Persson.

 

LÄS MER: Åmåls skolor i topp – trots många nyanlända

 

"Är regelvidrigt"

Gunilla Persson är inte ensam om uppfattningen. Uppdrag granskning har genomfört en enkät i samarbete med Lärarnas riksförbund där en annan lärare beskriver en situation:

"Rektorn tyckte jag borde höjt betyget för en elev, men jag höll emot. Vid nästa lönesamtal fick jag betydligt lägre lönepåslag än mina kolleger och fick höra att jag sitter löst."

– Det här är ju regelvidrigt och man är inte per se en dålig lärare bara för att man har satt många F, säger André Jerezsom, facklig förtroendevald inom friskolekoncernen Academedia, till Uppdrag granskning.

32 procent av de 682 lärare som har svarat på enkäten har upplevt att rektor eller huvudman har försökt påverka deras betygsättning. 89 procent av lärarna har blivit ombedda att höja elevernas betyg.

Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare.Foto: Privat

Resultat beror inte bara på läraren

Det är ett orättvist system tycker Gunilla Persson, som arbetade på skolan i Malmö i 15 år. Resultaten har inte främst att göra med lärarnas prestation, utan med vilka elever man får, menar hon.

– En lärare kan vara oerhört skicklig pedagogiskt och få en omotiverad elev över till ett godkänt. En lärare kan också glida på räkmacka för att eleverna är motiverade och sköter sig själva. Det är fel att ge den läraren högre lön, säger Gunilla Persson.

Varför tror du att man lägger så stor vikt vid resultaten som lärarens elever får?

– Det är det enda man kan påverka, man har lärarna som gisslan. Med låga betyg blir dessutom skolan mindre populär. Man är rädd om skolpengen.

Uppdrag granskning sänds klockan 20.00 i kväll i SVT1.

 

LÄS MER: Här är regeringens satsning på skolan

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag