Det svenska politiska läget är oklart när det gäller framtiden för den svenska styrkan i Afghanistan. Den 4 november ska regeringen lägga fram en proposition i frågan.

Förvärrat säkerhetsläge

I veckan har det på flera håll diskuterats huruvida det förvärrade säkerhetsläget för svenska soldater i Afghanistan delvis beror på den politiska debatten på hemmaplan.
- Det är mycket svårt att avgöra. Det man får utgå i från är tidigare erfarenheter. I Kanada var det faktiskt så 2006. De skulle ta ett förnyat beslut i frågan i det kanadensiska parlamentet, vilket diskuterades i medier. Nu är Kanada visserligen en viktigare part än vad Sverige är och det var inte svårt för talibanerna att snappa upp den här debatten, men då passade de på att slå mot kanadensiska soldater inför parlamentsbeslutet, säger Stefan Olsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Ökade attacker

Ökade attacker händer inte varje gång ett land ska rösta om framtida militära styrkor i Afghanistan. Enligt Olsson är det oftare så att det inte händer, men han betonar samtidigt att Sverige måste ha en hög säkerhetsnivå utifrån att det kan hända.
- Talibanerna har alla medel de behöver. Och de har gjort det vid flera tillfällen. Så ur säkerhetssynpunkt måste man räkna med att så sker, säger han.
Olsson drar ytterligare en parallell till när Norges utrikesminister Jonas Gahr Störe utsattes för ett attentat på lyxhotellet Serena i Kabul 2008 då flera människor dog.
- Norge är också ett litet land i sammanhanget men talibanerna bemödade sig faktiskt om att spana på landet. Numera annonseras inte högnivåbesök i förväg, allt sådan är sekretessbelagt. Men när det händer beror det på att det finns någon utomlands som sympatiserar med talibanerna och som följer medierna.