Stefan Löfven träffade Expressens Niklas Svensson för en stor intervju i veckan. Foto: Anna-Karin Nilsson
Stefan Löfven träffade Expressens Niklas Svensson för en stor intervju i veckan.  Foto: Anna-Karin Nilsson

Löfven: "Levererat på 97 av 105 vallöften"

Publicerad

Bråk med Saudiarabien. Bråk med Israel. Och nu bråk med Danmark.

Det har varit ett turbulent år för regeringen och för Stefan Löfven, som i dag håller sitt traditionsenliga jultal i Gamla stan i Stockholm.

I en stor intervju med Expressens politiska reporter Niklas Svensson sammanfattar statsministern året som gått - och blickar framåt.

Oppositionen piskade upp stämningen som orsakade bråket mellan Sverige och Saudiarabien.

Den anklagelsen riktar Stefan Löfven i dag mot Moderatledaren Anna Kinberg Batra och de andra alliansledarna.

– Jag sa att vi skulle ligga lågt, hävdar statsministern.

Decemberöverenskommelsen. Terrordåden. Flyktingkrisen. Saudikrisen. Israelkrisen. Och den ryska militära upptrappningen.

Det har varit ett turbulent och stökigt första år som statsminister för Stefan Löfven.

Expressen mötte honom tidigare i veckan för en stor julintervju i regeringshögkvarteret Rosenbad.

När han själv ska sammanfatta 2015 blir det med ordet:

– Intensivt. Det är ett mycket speciellt läge för Sverige parlamentariskt. Vi har haft terrorhot, vi har haft våldsdåd i exempelvis Trollhättan, vi har höjt terrorhotnivån. Och Decemberöverenskommelsen som vi slöt i slutet av förra året bröts i början av hösten av de fyra borgerliga på ett märkligt sätt.

Samtidigt väljer statsministern att framhålla det positiva.

– Vi kunde bara två veckor efter att Decemberöverenskommelsen brutits sluta en migrationspolitisk överenskommelse med sex partier i Sveriges riksdag. Det är naturligtvis ett styrkebesked. Under året har vi levererat på 97 av 105 vallöften.

Fridolin och Romson får bra betyg

Stefan Löfven är också nöjd och stolt över de blocköverskridande överenskommelserna om försvaret, vapenexporten, betygen och terrorismen.

Hur mycket givande och tagande har det varit under det här året för att hålla ihop regeringen?

– Vi har en gemensam regeringsförklaring som vi arbetar med. Den är vi överens om, den har vi diskuterat, och det är den som styr vårt agerande.

Vilket betyg ger du Gustav Fridolin och Åsa Romson som ministrar?

– De får ett bra betyg, precis som alla mina ministrar. Jag tror att många har upptäckt under året att vi har väldigt duktiga ministrar. För mig är det inte ett dugg förvånande att de har gjort ett bra arbete.

 

 

"Jag tror att många har upptäckt under året att vi har väldigt duktiga ministrar."

 

Vi hade en decemberöverenskommelse som skulle hålla till 2022. Men den skrotades efter 286 dagar. Hur upprörd var du när beskedet kom från KD?

– Har man slutit ett avtal och skakat hand, då gäller det. Även om det säkert skulle göra ont i ett val 2018, om det nu skulle gå så illa. Jag tror det var en fredag eftermiddag, när ryktena började surra. Men jag fick aldrig någon kontakt, det var aldrig någon som tog kontakt med mig. Jag fick själv söka kontakt med Anna Kinberg Batra och fråga hur det stod till med överenskommelsen. Då fick jag reda på att den inte fanns längre. För mig är det ett mycket, mycket märkligt agerande och ett svagt agerande.

– Jag tror att det finns en större mognad nu, och möjlighet till fler överenskommelser.

En av regeringens kanske tuffaste kritiker under det här året har varit Vänsterledaren Jonas Sjöstedt. Han har kritiserat nästan allt ni gjort. Vad är det stora problemet med Vänsterpartiets politik?

– Vi har ju ett bra samarbete vad gäller budgetarna. Vi har fått ihop flera sådana, och det tycker jag är bra. Och det står vi upp för.

Blir du förvånad när du gång på gång läser att Jonas Sjöstedt är ute och kritiserar regeringen?

– Nej, han tillhör ju oppositionen. Vi har ett samarbete med dem, och har gjort budgetöverenskommelserna, men att man får kritik är inget konstigt.

Stefan Löfvens första år har varit hektiskt.Foto: Sven Lindwall

Löfven: "Det är inte rimligt"

Sverige har tagit det ojämförligt största ansvaret inom EU i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Varför är det rimligt att Sverige har den ledartröjan?

– Vi vill stå upp för möjligheten för människor att söka asyl. Om man flyr från krig, förtryck och våld, då ska man enligt de internationella konventionerna och enligt EU:s regler ha rätt att söka asyl i ett annat land. Men det är inte rimligt att Sverige tillsammans med Österrike och Tyskland tar ett så ojämförligt stort ansvar i EU. Det här är ett EU-gemensamt ansvar, och där ska ansvaret ligga. Det är det vi har påtalat.

Du nämner nu Tyskland och Österrike, det finns 25 EU-länder till. Borde de skämmas?

– De borde ta ett större ansvar. En del av de länderna är nog mer rädda för att beslut ska komma i Bryssel och i kommissionen över deras migration. Sen finns det de som har gett uttryck för att de inte vill ha flyktingar överhuvudtaget. Några säger att de i alla fall inte ska ha några muslimer. Sådana uttalanden borde man skämmas för. Men de som är mer oroliga för att tappa sin egen beslutsförmåga, sitt mandat, det har jag större förståelse för.

Hur skulle du säga att Sveriges relation till andra länder har påverkats av flyktingkrisen?

– Vi har en bra relation med alla. Vi är tydliga när vi har olika uppfattningar, men jag kan säga att jag inte har någon dålig relation med någon av regerings- eller statscheferna som jag träffar i EU, på Europeiska rådet. Det finns olika uppfattningar, men vi försöker ändå nå varandra och se vad det finns för brygga som vi kan hitta.

Häromdagen kom rapporter från Danmark om att den danske statsministern var mycket irriterad på migrationsminister Morgan Johansson som uttalat sig om Danmark. Enligt Rasmussen har Sverige ingenting med dansk politik att göra. Vad svarar du honom?

– Vi har ett gemensamt ansvar, EU:s medlemsstater, i den här frågan. Men självklart är det Danmark som formar sin politik liksom vi gör vår. Jag har en väldigt bra dialog med Lars Lökke Rasmussen, dels pratar vi självfallet direkt när vi träffas i olika sammanhang, men vi har också telefonkontakt och sms-kontakt. Jag tycker att jag har en bra kontakt med Danmarks statsminister.

 

"Sveriges regering agerar därför att vi tänker ta ansvar för Sveriges säkerhet"

 

Efter årsskiftet träder en ny lag i kraft. Ett beslut som kritiserats av Centerpartiet, Vänsterpartiet, men också av Lagrådet, den danska regeringen och av transportörerna. Har alla dessa fel?

– Vi menar att det finns anledning för oss, ett motiv att införa id-kontrollerna. Vi har gjort det på färjorna från Tyskland, nu tänker vi ta det vidare här. För vi menar att det i den här situationen är rätt att göra detta. Man kan ha olika uppfattningar, men Sveriges regering agerar därför att vi tänker ta ansvar för Sveriges säkerhet, det är viktigt för oss.

Den danske statsministern säger att det här kan hämma utvecklingen i Öresundsregionen med risk för förlorade arbetstillfällen. Vad tänker du då?

– Ja, det bästa hade varit om vi inte hade behövt göra detta, men nu är vi i en situation där vi ska agera helt enkelt. För vår viktiga uppgift är att värna säkerheten och tryggheten, det ska fungera här i Sverige. Då fattar vi det här beslutet, det är viktigt att kunna göra det. Om alla EU:s medlemsstater hade tagit sitt ansvar så hade vi säkert inte varit i den här situationen.

Jag nämnde Lagrådet som fick regeringen att dra tillbaka lagförslaget om Öresundsbron. Det var inte första gången de slog ner och kritiserade förslag från regeringen. För ett år sedan underkändes förslaget om valfrihet i vården, Lagrådet har också varit kritiska till förslaget som rör terrorresor. Är kritiken orättvis eller har regeringen varit slarvig?

– Det är ju inte den första regeringen som får synpunkter från Lagrådet. Det är Lagrådets uppgift att granska förslagen och komma med sin uppfattning. I den här senaste delen menar vi att vi gör olika bedömning om hur brådskande det är att införa det som vi vill få ett mandat att införa, att regeringen vid en exceptionell situation kan vidta en ovanlig åtgärd. Där menar Lagrådet att det inte är så bråttom. Vi menar att det är bråttom, och det är en politisk bedömning som vi måste göra. Och där hade vi med oss flera partier. Vi hade en situation där vi hade en blocköverskridande samsyn i den frågan, men sedermera hoppade några partier av den och då hade vi inte det stödet som vi behövde. Och då blev det som det blev.

 

"Då var alla med och drev upp stämningen, och sen när Saudiarabien reagerade – då var helt plötsligt alla oskyldiga."

 

"Alla var med och drev upp stämningen"

Vi ska också hinna med några av de bråk som varit under året. I våras handlade det om Saudiarabien och om medeltida straff. Ambassadören kallades hem och flera muslimska länder fördömde Sverige. Så här i efterhand, vilka misstag begick ni?

Margot Wallström och Stefan Löfven.Foto: Emil Nordin

– Utrikesministern påtalade att en sådan här handling är fel, piskstraff är inte rätt helt enkelt. Vi menar att det är ett felaktigt sätt att straffa folk på. Sen var det en konstig situation i den här… Vid samma tid som vi skulle diskutera det här avtalet som hade slutits och godkänts av en socialdemokratisk regering, och förlängts av en borgerlig regering. Då piskades det plötsligt upp en jättekonstig stämning, där man från borgerligt håll – från oppositionen – var väldigt snabb att kritisera Saudiarabien. Vi sa "ligg lite lågt nu" och låt oss sortera ut och se vad vi ska göra med avtalet, ska det förändras eller göras på annat vis. Då var alla med och drev upp stämningen, och sen när Saudiarabien reagerade – då var helt plötsligt alla oskyldiga.

Egentligen säger du att det var oppositionen som drev upp stämningen?

– Jag menar att det blev en mycket konstig… I den stunden jag sa att låt oss se över avtalet, i lugn och ro, vi behöver bereda det i regeringskansliet. Då var alla ute och tyckte och hade väldigt bestämda uppfattningar. Vi får ta ansvar för vårt agerande, och vi tar ansvar för detta, och vi redde ut situationen på ett bra sätt. Och nu har vi en bra relation med Saudiarabien. Det är det viktiga.

 

LÄS ÄVEN: Löfvens oro över samhällsklimatet

 

På senare tid har det handlat om Israel. Är det så att Israel medvetet väljer att misstolka allt ni säger?

– Där har vi också olika uppfattningar i sak, om hur bosättningarna utvecklas. Men vi är ju Israelvänner. Vi är vänner av Israel och av Palestina. Vi är framför allt vänner av fred och mänsklig trygghet, och det måste både israeler och palestinier få känna. Och i den processen ger vi också uttryck för vad vi menar är fel. Vi har varit väldigt tydliga med att exempelvis attackerna från palestinier på israeler är fel. Israeler har rätt att skydda sig, och det har vi också varit tydliga med. Jag har pratat med Netanyahu och understrukit det.

Tror du att Sveriges möjligheter att ta plats i Säkerhetsrådet påverkas av de här bråken?

– Det är svårt att ha någon uppfattning om det, men det är viktigt för ett land som vill sitta i säkerhetsrådet att också ge uttryck för vilka uppfattningar man har. Med respekt för andra medlemsstater, men det tycker jag att vi har. Vi ska ge uttryck för vad vi tycker, annars är det ingen idé att sitta i Säkerhetsrådet. Sen har det blivit, tycker jag, en missuppfattning när det gäller att sitta i Säkerhetsrådet. Det låter ibland som om det vore regeringens viktigaste utrikespolitiska fråga, vilket det inte är. Vår viktigaste utrikespolitik är just fred, säkerhet, nedrustning, mänskliga rättigheter. Men vi menar att Sverige skulle kunna göra ett bra arbete i Säkerhetsrådet, och därför arbetar vi med den kandidaturen.

Men det är inte prio ett?

– Nej, prio ett är ju innehållet i utrikespolitiken. Men vi tycker att Sverige skulle kunna göra en mycket bra insats i Säkerhetsrådet, och det är det flera länder som delar vår uppfattning om.

Både Paris och Danmark har drabbats av fruktansvärda terrordåd under det här året. Hur rädd är du för att nästa attentat inträffar i Sverige?

– Vi har uttryckt det som så, att jag litar på Säkerhetspolisens och andras arbete. Men vi kan aldrig garantera att det inte händer här. Det har ju hänt här. 2010 var det faktiskt en som sprängde sig här i Stockholms city. Vi hade bara en otrolig tur att ingen annan omkom. Men vi har myndigheter som arbetar med detta mycket systematiskt och grundligt för att det inte ska hända. Vi gör allt vi kan och ska göra som regering också för att folk ska känna sig säkra.

Varför är det rimligt att Sverige hjälper USA och Frankrike i kampen mot IS?

– Därför att IS är en utmaning och ett gemensamt hot mot oss. För hela den demokratiska världen är den här typen av terroristorganisationer ett hot. Vi som står upp för demokrati, öppenhet och mänskliga rättigheter möter här en organisation, en sekt, som inte alls står upp för demokrati och människors lika värde, och som inte drar sig för att företa de mest fruktansvärda våldsdåd för att få sin vilja fram. Då är det vår skyldighet att stå upp för demokratin och öppenheten.

 

"Utvecklingen som har varit är oroande"

 

Nyligen kom beskedet att planeringen för totalförsvaret återupptas efter 20 års uppehåll. Hur ser du på utvecklingen i Ryssland i dag och vad hoppas du ska hända den dagen då Vladimir Putin lämnar som president?

– Det har ju varit en tid under ett antal år där Ryssland har förstärkt sin militära förmåga, i och för sig från en rätt så låg nivå efter Sovjetunionens kollaps. De har också uppträtt aggressivt, annekterat Krim och de stödjer rebeller i östra Ukraina. Det är klart att det sätter det säkerhetspolitiska läget i Europa i ett annat perspektiv. Ett mycket sämre perspektiv.

– Jag tycker också att det har förekommit lite mycket aktiviteter i luften, inte minst här i Östersjöområdet, som tyder på att det finns någon slags aggressivitet i beteendet som vi tycker är fullständigt onödigt. Vi eftersträvar inget annat än lugn och avspänning och trygghet i närområdet. Så utvecklingen som har varit är oroande, och vi har för vår del sett till att bygga upp och stärka vår egen militära förmåga, förstärka samarbetet med olika samarbetspartners. Det är viktigt i den här tiden. Men det är lika viktigt att stå upp för alliansfriheten.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida