Jonas är en ganska späd kille. Han är 22 år nu men när han utsattes för polismisshandeln var han bara 17.
Han hade aldrig haft problem med polisen, men den där gången för fem år sedan hade han och en 16-årig kompis stulit en bil på väg till skolan.
- Det var en gammal Saab som stod vid vägen. Vi testade om vi kunde starta den med en cykelnyckel och det gick.
- Det vi gjorde var dumt, det förstår jag ju. Det andra dumma var att vi inte stannade när vi åkte förbi en poliskontroll och blev invinkade.

Fick sy tre stygn

Det blev biljakt som slutade med att ungdomarna körde av vägen. Där greps de av polis. Och enligt både tingsrätt och hovrätt blev de då misshandlade av den ena polisen.
- Vi förstod att vi inte kunde smita så vi satt stilla, med armarna uppsträckta när polisen kom fram till bilen, säger Jonas.
Han berättar att det första slaget riktades mot kompisen. Och sen när Jonas låg på marken, med den ena polisen över sig, kom slaget mot honom.
- Det kändes helt overkligt. Jag trodde inte att sådant kunde hända, säger han.
Jonas fick ett jack i bakhuvudet och fick sy tre stygn.
Han vill inte träda fram med sitt riktiga namn för han känner att många, på den lilla orten och på olika internetforum, har tagit polisens parti. Det finns de som tycker att det är Jonas fel att polismannen miste sitt jobb - trots att PAN tog beslutet.
Den avskedade polisen har hela tiden nekat:
- Jag är dömd för något jag inte gjort. Det är det värsta jag varit med om. Jag vaknar fortfarande på nätterna och tänker på hur det kunde sluta så här.

Vet vad som krävs

Att polismannen blev avskedad gör fallet speciellt. På nio år har 33 poliser avskedats - men bara åtta av dem hade begått fel i tjänsten.
Rolf Granér, lektor i polisvetenskap vid Växjö universitet tror att det finns ett "betydande mörkertal":
- Poliser är experter på hur man ska hantera en anmälan. De vet hur en utredning går till och vad som krävs, de vet hur de ska skriva sin rapport. Det finns till och med ett uttryck inom polisslangen om att "skriva fast sig och skriva sig fri", säger han.

Ovilja att vittna

Totalt har 33 poliser fått sparken för att de av olika anledningar har ansetts vara olämpliga. Sveriges värsta poliser alltså - enligt statistiken. Men de olämpliga kan vara långt fler i verkligheten. I början av 2000-talet fanns runt 16000 poliser i Sverige. Nästa år kommer de vara 20000.
- Man ska ha en ganska romantisk syn på yrkesgruppen för att tro att det bara är åtta stycken som skulle ha gjort något som leder till avsked, säger Rolf Granér.
Enligt honom finns en stor ovilja bland polismän att vittna mot kollegor.
- Motsvarande beskydd finns inte för sådant som man gjort privat. Därav diskrepansen i siffrorna, att de som har blivit avskedade för något de gjort i tjänsten är mycket få.
Han har samtidigt förståelse för att poliser kan göra fel.
- Gränsdragningen är ofta mycket svår. Polisen ska fatta sekundsnabba beslut som det kan ta månader för för jurister att bestämma det korrekta i.
Lotta Gustavsson, chefsjurist och vice ordförande i PAN, polisens personalansvarsnämnd har en annan tolkning av statistiken:
- Jag drar slutsatsen att vi har en duktig poliskår.
Leena Kangas, chef för polisens internutredningsgrupp i Stockholm, håller med:
- PAN har uttalat att det i vissa utsatta lägen måste finnas en tolerans för att en polis tar i för hårt.
En polis i tjänst kan alltså göra väldigt mycket fel utan att riskera jobbet?
- Nej, det stämmer inte, enligt polisförbundets ordförande, Jan Karlsen.

Små marginaler

Han menar att statistiken är missvisande - och att det egentligen inte finns särskilt stora marginaler att handla fel.
- Den stora majoriteten av poliserna som förstår att de ska bli avskedade säger upp sig.
På så sätt försvinner de från statistiken.
Enligt Jan Karlsen är förståelsen inte stor.
- Det finns en väldigt liten förståelse för polismannens väldigt, väldigt snäva beslutsutrymme under väldigt pressade förhållanden. Det handlar om bråkdelar av sekunder när man ska fatta, ibland livsavgörande, beslut, säger han.
- Det finns rädsla hos poliser också, precis som hos vanliga människor, när man möts av grovt våld. Och i en sådan stund är det nästan omöjligt att bedöma exakt hur mycket våld man får använda.
- Ska man ha en mänsklig poliskår måste man acceptera att det blir fel ibland.

"Ska vara förebild"

Polisförbundet har stött den polis som dömdes för misshandeln av Jonas. Fallet prövades så sent som i våras i arbetsdomstolen - där man kom fram till att avskedandet var befogat.
Jan Karlsen är kritisk:
- Ska ett misstag, efter 40 års prickfri tjänst, resultera i sparken och avsked?
För Jonas, som fem år efter polismisshandeln, fortfarande känner att han måste stå till svars för att han anmälde en polis som slog honom, ser det annorlunda ut. Han poängterar att hans mål inte var att polisen skulle bli avskedad - det beslutet har PAN tagit.
Men att anmäla det inträffade var självklart för honom.
- En polis ska veta vad han får göra och vad han inte får göra.
- Att han slog mig var fel, och det blir ännu mer fel för att han var polis, för då ska man vara en förebild, säger han.
Fotnot: Jonas är ett fingerat namn.