Polisens insats vid Drottninggatan på fredagen har hyllats. Foto: Henrik Isaksson / /IBLPolisens insats vid Drottninggatan på fredagen har hyllats. Foto: Henrik Isaksson / /IBL
Polisens insats vid Drottninggatan på fredagen har hyllats. Foto: Henrik Isaksson / /IBL
Tre dagar efter dådet på Drottninggatan står finansminister Magdalena Andersson fast vid den aviserade extrapengen till polisen i vårbudgeten. Foto: Adam Ihse / TTTre dagar efter dådet på Drottninggatan står finansminister Magdalena Andersson fast vid den aviserade extrapengen till polisen i vårbudgeten. Foto: Adam Ihse / TT
Tre dagar efter dådet på Drottninggatan står finansminister Magdalena Andersson fast vid den aviserade extrapengen till polisen i vårbudgeten. Foto: Adam Ihse / TT

Polisförbundet: Extra
pengar räcker inte

Publicerad

Samtidigt som politiker har stått på rad och hyllat poliskåren de senaste dagarna blev det misstänkta terrordådet i Stockholm en påminnelse om att polisen saknar resurser för att verkställa utvisningsdomar.

Men några mer extra pengar till polisen än de redan aviserade blir det inte i vårbudgeten efter attacken i Stockholm - inte heller några öronmärkta pengar till arbetet med avvisningar.

– Då finns en risk att man inte har möjlighet att jobba med andra grova våldsbrott, säger finansminister Magdalena Andersson, S, som

dock hävdar att man ska säkerställa att polisen har de resurser som behövs.

Alla har sett dem, de instuckna rosorna på polisbilarna i Stockholm. Alla har hört dem, hyllningarna till kåren efter fredagens misstänkta terrorattentat på Drottninggatan.

– Om någon undrar över modet hos den svenska polisen, så gav de besked. Vi är många som sett bilderna på poliser som springer, orädda i osäkert läge, för att kunna bistå så fort som möjligt, sa till exempel statsminister Stefan Löfven på s-kongressen, och talade om "hjältar som stod pall".

– Det är en stolthet ni kommer kunna bära med er för resten av ert liv.

Poliskrisen fick nytt bränsle

Tonen inifrån myndigheten har det senaste året var en helt annan, en följetong om missnöje med löner, arbetsförhållanden och ouppklarade brott på hög.

Om poliskris och tryggheten i samhället varit en het politisk fråga det senaste året, fick den nytt bränsle efter attacken i Stockholm som dödade fyra människor.

39-årige Rakhmat Akilov som misstänks ha kört lastbilen och som anhölls på sannolika skäl misstänkt för terroristbrott genom mord, hade fått avslag på sin asylansökan men lyckats hålla sig undan polisen i Sverige. Enlig uppgift finns ungefär 10 000 liknande ärenden över hela landet, 3000 bara i Stockholm, med återvändningar efter utvisning som inte genomförs.

Frågan ställs till Anders Ygeman. Bör polisen få mer resurser?

Inrikesministern svarar:

– Ja. Det här är en gammal siffra men jag tror att sex av sju polisregioner för några månader sedan hade fått ökade resurser till gränspolisverksamheten. Det leder till att fler och fler återvänder och att polisens återvändandearbete blir bättre.

– Nu behöver det göras ytterligare, säger Ygeman.

Satsar 700 miljoner 2017

Regeringen gick nyligen ut med beskedet att man satsar ytterligare 700 miljoner kronor på polisen under 2017, pengarna läggs ovanpå den tidigare satsningen på två miljarder kronor extra fram till 2020.

Men satsningen är lägre än vad polisen ha sagt sig behöva. I budgetunderlaget som skickades till regeringen förra våren begärde polisen höjda anslag på 3,9 miljarder.

– Det är väldigt sällan myndigheter får allt de begär, sa finansminister Magdalena Andersson (S) då.

Tre dagar efter dådet på Drottninggatan står finansministern fast vid den aviserade extrapengen till polisen i vårbudgeten.

– Det förslaget vi har från regeringens sida är fastslaget. Jag ska presentera det här på tisdag nästa vecka så det går inte att ändra, säger Magdalena Andersson men fortsätter:

– Vi ska naturligtvis följa utvecklingen noga, och det finns en del flexibilitet, man kan använda en anslagskredit om det skulle krävas ytterligare resurser. Men det är för tidigt att säga i dag, det är viktigt att analysera detta. Vi kommer att säkerställa att polisen har de resurser som behövs i det här läget, säger Magdalena Andersson som inte ser skäl att öronmärka ett visst anslag till polisen i arbetet med avvisningar.

– Det finns stora poänger i att myndigheter har möjlighet att prioritera vad de bedömer att resurserna gör bäst nytta. Annars finns risk att det finna andra grova våldsbrott som man inte har möjlighet att jobba med.

Polisförbundets ordförande inte imponerad

Polisförbundets ordförande Lena Nitz är inte imponerad.

– Det är bra med extra pengar, men det räcker inte. Risken är att det bara går till att täcka kostnader som myndigheten redan har dragit på sig. Det behövs betydligt större satsningar om vi ska kunna behålla de poliser vi har och locka tillbaka de som lämnat. Det gäller fortfarande.

"Det är bra med extra pengar, men det räcker inte", säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.Foto: Sven Lindwall

Liberalerna med jan Björklund i spetsen har förslagit ett generellt lönepåslag till polisen på 4 000 kronor i månaden och Moderaterna med 2 000 kronor i månaden. Något Magdalena Andersson tidigare inte har varit intresserad av. Hon ser inget skäl att ändra på den hållningen.

– Jag tycket inte att politiker är de som ska sköta lönebildningen, centralt i den svenska modellen är att arbetsgivare och facket kommer överens om löner. Det är en bra ordning. Vi gjorde ett undantag med lärarna, men det var ett undantag, meddelar finansministern.

Anna Kinberg Batra: "De behöver bättre betalt"

Anna Kinberg Batra är starkt kritisk mot finansministerns inställning:

– Här har vi en yrkeskår som med fara för sitt eget liv arbetar dygnet runt för att säkra vår trygghet. Hur kan man inte tycka att de ska få anständigt betalt för sitt arbete. De behöver bättre betalt, särskilt de som jobbar i yttre tjänst.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag