Under de tre veckor som polisen spanade på tiggarlägret ska de ha funnit klara bevis på att tiggeriet var organiserat. Foto: Per WissingUnder de tre veckor som polisen spanade på tiggarlägret ska de ha funnit klara bevis på att tiggeriet var organiserat. Foto: Per Wissing
Under de tre veckor som polisen spanade på tiggarlägret ska de ha funnit klara bevis på att tiggeriet var organiserat. Foto: Per Wissing
Gruppen som de spanat på tros omsätta 10 miljoner kronor. BIlden är tagen vid ett annat tillfälle. Foto: Martin Von Krogh/ExpressenGruppen som de spanat på tros omsätta 10 miljoner kronor. BIlden är tagen vid ett annat tillfälle. Foto: Martin Von Krogh/Expressen
Gruppen som de spanat på tros omsätta 10 miljoner kronor. BIlden är tagen vid ett annat tillfälle. Foto: Martin Von Krogh/Expressen

Polisens spaning visar: Tiggeriet är organiserat

Publicerad

I slutet av april skrev Beatrice Ask en debattartikel om att hon vill förbjuda organiserat tiggeri.

Nu kommenterar hon Gävleborgspolisens nya kartläggning som visar att tiggeriet är organiserat och att ett lokalt campingläger omsätter tio miljoner kronor – på ett år.

– Mängden EU-migranter som bor uppe på samma ställe i Gävleborg har väckt uppmärksamhet, naturligtvis, säger hon.

På måndagskvällen backade polisen om att det ska handla om organiserat tiggeri.


Expressen har i flera artiklar rapporterat om Gävleborgspolisens uppgifter kring tiggeri. Polisen backade senare
från att det ska röra sig om organiserat tiggeri, vilket Expressen skriver om här.

Det var Hela Hälsingland som först skrev om Gävleborgspolisens kartläggning av tiggeriet.

Polisen spanade på tiggarna under tre veckor.

– Men det var inte varje dag under tre veckor utan det var några dagar åt gången under den perioden, säger Rolf Ångström, tf polisområdeschef mellersta Gävleborg.

Omkring 150 EU-migranter bor tillsammans på en camping utanför Söderhamn i Gävleborgs län. Där har de bott i ett och ett halvt år, något som beräknas ha kostat över en miljon kronor. De reser i väg till andra ställen, ibland en bra bit bort, för att tigga. Transporterna organiseras på likartat sätt varje dag. Lars Fredin, tf polisområdeschef, säger att samma människor skjutsar ut tiggarna. Poliserna har också sett hur det kommer människor och samlar in tiggarnas inkomster.

"Har olika uppgifter"

Frågan är om organisationen är kriminell, eller om det handlar om ett informellt samarbete.

– Vissa personer har olika uppgifter, så är det. Vi har tittat på det för att se om vi kan lära oss något om den här gruppen. Vi lade ner tre veckor på detta för vi märkte att det kom väldigt många människor som tiggde, säger Lars Fredin.

På måndagskvällen backade däremot polisen från att det ska handla om organiserat tiggeri.

- Det är inom den egna organisationen i så fall, bland de boende. Vi har sett att man kör ut samma personer varje dag i en bil. Men det är inte att tiggeriet är organiserat, men de har ett sätt att organisera sig där de bor, säger Liselotte Ström, polisområdeschef Gävleborg.

Men om en polis ser någon samla in tiggarnas inkomst, har ni inte bevis för brott då?

– Jo, det kan det vara. Det förefaller osannolikt att någon skjutsar dem utan att få betalt. Men du kan ju å andra sidan vara skyldig den här personen pengar. Om du har fått skjuts till Sverige och blir skyldig pengar för det, då handlar det inte om människohandel, säger Lars Fredin.

Alaa Ali, 44, arbetslös, Söderhamn med Teim, 6: – Tiggarna är ju fattiga från andra länder. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att polisen utreder dem. Foto: Anna-Karin NilssonAlaa Ali, 44, arbetslös, Söderhamn med Teim, 6: – Tiggarna är ju fattiga från andra länder. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att polisen utreder dem. Foto: Anna-Karin Nilsson
Alaa Ali, 44, arbetslös, Söderhamn med Teim, 6:
– Tiggarna är ju fattiga från andra länder. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att polisen utreder dem. Foto: Anna-Karin Nilsson
Mia Larsson, 47, specialpedagog, Stråtjära: – Misstänker man brott så är det bra att det utreds. Finns det organiserad brottslighet så är det ju dåligt för de som behöver tigga. Foto: Anna-Karin NilssonMia Larsson, 47, specialpedagog, Stråtjära: – Misstänker man brott så är det bra att det utreds. Finns det organiserad brottslighet så är det ju dåligt för de som behöver tigga. Foto: Anna-Karin Nilsson
Mia Larsson, 47, specialpedagog, Stråtjära:
– Misstänker man brott så är det bra att det utreds. Finns det organiserad brottslighet så är det ju dåligt för de som behöver tigga. Foto: Anna-Karin Nilsson
Pär Olofsson, 32, arbetslös, Söderhamn: – Det är bra att frågan tas upp. Det finns väl både sanningar och osanningar i det som påstår och det är bra att någon utreder. Foto: Anna-Karin NilssonPär Olofsson, 32, arbetslös, Söderhamn: – Det är bra att frågan tas upp. Det finns väl både sanningar och osanningar i det som påstår och det är bra att någon utreder. Foto: Anna-Karin Nilsson
Pär Olofsson, 32, arbetslös, Söderhamn:
– Det är bra att frågan tas upp. Det finns väl både sanningar och osanningar i det som påstår och det är bra att någon utreder. Foto: Anna-Karin Nilsson
Anna-Lena Emilsson, 58, systemsupporter, Söderhamn: – Det är bra att de utreder. Jag är jättekluven till det här med tiggeri. Jag ger en slant ibland men sen läser man att man inte borde göra det. Majvor Magnusson, 76, pensionär, Söderhamn: – Jag ger till tiggare men man vet inte om någon annan tar pengarna. Det är deras hemländer som borde hjälpa dem. Foto: Anna-Karin NilssonAnna-Lena Emilsson, 58, systemsupporter, Söderhamn: – Det är bra att de utreder. Jag är jättekluven till det här med tiggeri. Jag ger en slant ibland men sen läser man att man inte borde göra det. Majvor Magnusson, 76, pensionär, Söderhamn: – Jag ger till tiggare men man vet inte om någon annan tar pengarna. Det är deras hemländer som borde hjälpa dem. Foto: Anna-Karin Nilsson
Anna-Lena Emilsson, 58, systemsupporter, Söderhamn:
– Det är bra att de utreder. Jag är jättekluven till det här med tiggeri. Jag ger en slant ibland men sen läser man att man inte borde göra det.
Majvor Magnusson, 76, pensionär, Söderhamn:
– Jag ger till tiggare men man vet inte om någon annan tar pengarna. Det är deras hemländer som borde hjälpa dem. Foto: Anna-Karin Nilsson
Jan-Åke Ringblom, 57, jobbar på samhall, Söderhamn: – Det är bra att de försöker ta tag i det. Madeleine Ringblom, 40, sjukpensionär, Söderhamn: – Det är inte bra att folk blir utnyttjade. Foto: Anna-Karin NilssonJan-Åke Ringblom, 57, jobbar på samhall, Söderhamn: – Det är bra att de försöker ta tag i det. Madeleine Ringblom, 40, sjukpensionär, Söderhamn: – Det är inte bra att folk blir utnyttjade. Foto: Anna-Karin Nilsson
Jan-Åke Ringblom, 57, jobbar på samhall, Söderhamn:
– Det är bra att de försöker ta tag i det.
Madeleine Ringblom, 40, sjukpensionär, Söderhamn:
– Det är inte bra att folk blir utnyttjade. Foto: Anna-Karin Nilsson

Tecken på människohandel

Personer ur gruppen har anmält flera brott. Unga män har hävdat att de tvingats lämna ifrån sig sina pass. Om uppgifterna stämmer skulle det kunna vara ett tecken på människohandel, att man vill kontrollera personernas rörelsefrihet. Andra uppgifter talar om prostitution inom gruppen och även att tiggare hotat varandra i konflikter om platser att tigga på.

– Vi har inte lyckats komma hela vägen med de här brottsutredningarna. Det är en kulturell grupp där man känner många inom gruppen och det finns även släktband. Man kanske inte alltid vill vittna. De backar ur, av olika skäl, säger Lars Fredin.

Olika öden

Just människohandel är, menar Lars Fredin, ett svårt brott att driva ända fram till fällande dom.

– Man måste ha en målsägande som står på sig och en misstänkt som går att peka ut. Och helst något vittne eller teknisk bevisning, säger Lars Fredin.

Hans bedömning är att det finns väldigt olika öden inom gruppen på campingplatsen.

– Man kan inte dra alla över en kam. Det vi kan ser är att det är ett otroligt vitt spektrum. Det finns helt klart människor som är i stor nöd och människor som utnyttjas. Men man måste fråga sig: Har det begåtts brott? Och det har det knappast, ur polisiär synvinkel. Möjligen skatteteknisk, säger Lars Fredin.

Senare på måndagskvällen säger Liselott Ström, polisområdeschef i Gävleborg och den som var med och beslutade om att genomföra en lägesrapport om hur situationen för EU-migranterna i Gävleborg såg ut, att man inte kunna konstatera att tiggeriet är organiserat. Detta med anledning av att polisanmälningar om misstänkt brottslighet bland migranterna.

- Vi har inte kunnat konstatera att det här är organiserat. Vi har inte gjort det utan vi har konstaterat att människor körs ut med samma fordon varje dag, men det innebär inte att det är organiserat. Vi har inte kunnat konstatera det. Så långt har vi inte kommit, säger hon.

Är det inte precis det ni har sagt, att det är organiserat?

- Nej, det måste vara en tolkning som gjorts i det, för jag har verkligen pratat med Lars Fredin här och frågat vad är det här och han säger "jag har inte sagt att det är organiserat utan att man kör ut samma personer varje dag”. Det kanske är det man har tolkat som att det är en form av organisering att varje dag åker samma personer i samma bil, men det är ingenting som vi kan konstatera är någon brottslig organisering, absolut inte, säger hon.

När Expressen konfronterar Rolf Ångström, tf polisområdeschef mellersta Gävleborg, med Liselotte Ströms uppgifter ger han en annan tolkning.

– Liselott måste ju få dra sina egna slutsatser. Det är klart att det alltid är fråga om tolkningar i sådana här fall. Det vi ändå tycker att vi har upptäckt är det här med resorna, att det sker i någon form av struktur. För mig är det någon form av organisation, det är något som gör att det fungerar, att folk kommer ut till de här platserna, säger han.

Man kan inte säga att ni backar från det ni har sagt?

Nej, det är precis som jag har sagt. Men det ska man inte jämställa med organiserad kriminalitet, det är inte det vi pratar om.

Skatteverkets bedömning

Gruppen har köpt 54 begagnade personbilar. Enligt egna uppgifter tjänar de omkring 300 kronor per dag och utifrån det beräknar polisen att hela gruppens samlade årsinkomst är 10 miljoner kronor. Att tigga är skattefritt, eftersom det räknas som en gåva. Men ifall någon organiserar tiggeriet ser Skatteverket annorlunda på det.

– Om du säger åt tio personer att tigga åt dig och du tar pengarna, då kommer saken i ett annat läge, säger skattejuristen Pia Blank till Hela Hälsingland.

Polisen menar att det mest av allt är en fråga för politikerna, i Sverige och i EU.

Debatteras

Och frågan har kommit upp till debatt under våren.

Beatrice Ask (M), ordförande i justitieutskottet, skrev i april en uppmärksammad artikel på DN Debatt om tiggeri tillsammans Tomas Tobé, Moderaternas partisekreterare.

Nu kommenterar hon Gävleborgspolisens kartläggning.

– Det är väl uppenbart att man har haft anledning att studera verksamheten mer nära, säger hon i en TV-intervju med Expressen.

"Polisen ska berätta"

Granskningen visar att polisen har haft misstankar om människohandel, prostitution och olaga hot kring gruppen, men inte lyckats utreda fullt ut.

Vad är din reaktion på de här uppgifterna?

– Ja, det är det som vi får rapporter om, att det förekommer. Det finns alltid en risk när EU-migranter, när de kommer, utnyttjas i den utsatta situation, säger Beatrice Ask och fortsätter:

– Jag vet ju att man i den här typen av ärenden väcker frågor om människohandel till exempel. Då krävs det väldigt mycket för att någon ska kunna fällas för det.

"Saknar rättslig grund"

Förre justitieministern har inga synpunkter på att polisen gått ut och informerat sin kartläggning.

– Polisen ska berätta om den verksamhet man bedriver, men det är klart: Vi moderater sa redan för något åt sedan att det behöver göras en gedigen kartläggning av hur situationen ser ut med EU-migranter och tiggeri. För vi behöver fakta på bordet.

Men rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem är kritisk till att polisens kartläggning offentliggörs utan att den har någon rättslig grund.

– Det finns en uppenbar risk att många oskyldiga drabbas. Allmänheten kan läsa detta som ett slutresultat, men så är det inte. Detta är ett embryo till något som synes skulle kunna leda till rättsliga mål, säger han och fortsätter:

– Jag är rädd för att de här misstankarna inte håller rättsligt, säger Sven-Erik Alhem.

Han menar att det redan i dag finns stöd i lagen för att bekämpa både människohandel och aggressivt tiggeri.

– Både människohandel och ofredande är kriminaliserat. Där finns gränser redan i dag. Därför har jag rätt liten förståelse för diskussionen om ett förbud. Sedan kan jag förstå om man vill ha tydligare regler, säger Sven-Erik Alhem.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag