TVINGAS TIGGA. Enligt rikskriminalpolisen tvingas barn och vuxna att tigga på svenska gator av ligor som kör runt dem mellan storstäder. Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Joachim Wall
TVINGAS TIGGA. Enligt rikskriminalpolisen tvingas barn och vuxna att tigga på svenska gator av ligor som kör runt dem mellan storstäder. Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Joachim Wall

Polisens larm: Hela familjer tvingas tigga

Publicerad
Uppdaterad
Här är bilden av det nya tiggar-Sverige.
Ligor i Östeuropa tvingar hela familjer att tigga på gatorna.
Många gånger hamnar pengarna i maffians ficka, enligt polisen.
- Organisationer i Bulgarien och Rumänien transporterar runt barn och vuxna för att tigga. Men tiggarna själva får inte behållningen, säger kriminalinspektör Glenn Nilsson, vid rikskriminalpolisen.
De utländska tiggarna har förankrat sig i den svenska gatubilden. De finns framför allt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö - men också på mindre orter.
Många är kvinnor med barn - som blir helt utan behållning.
Enligt Glenn Nilsson vid rikskriminalpolisen styrs många av tiggarna av ligor i Östeuropa som kör runt hela familjer - som sedan tvingas att tigga. De åker från stad till stad mellan olika länder i hela Västeuropa.
- Givetvis finns det enskilda tiggare med hemvist i Sverige. Men de är i klar minoritet. Min uppfattning är att de flesta är organiserade och att de kommer från Bulgarien eller Rumänien.

"Trodde vi skulle hitta jobb"

- Vi är övertygade om att det inte är enskilda tiggare som reser runt. Det kräver logistik och transporter, något som de inte har råd med på egen hand.
Informationen kommer från underrättelseverksamhet och samarbete med polis i Östeuropa, enligt Glenn Nilsson.
På Klarabergsgatan i Stockholm möter vi en 20-årig kvinna som inte vill ha med sitt namn i tidningen. Hon sitter på asfalten bakom en busskur och hon säger att hon varit här i några veckor. Tiggandet ger henne 200 kronor om dagen - i småmynt.
- Jag kom hit från Rumänien med min syster. Vi trodde att vi skulle hitta jobb. Men det går inte när vi inte kan språket. Min syster gör samma sak.

Bor på en camping

Nu tigger hon varje dag för att få ihop pengar till en bussbiljett hem. Hon sitter på asfalten med blicken mot marken och håller upp en sliten pappersmugg mot Stockholmarna som stressar förbi.
- Jag gör det här för att få mat och en biljett hem. Här bor vi på en camping min syster och jag.
Hon säger att hon och systern kommit till Sverige på eget initiativ. Mer vill hon inte berätta för oss.

Ett fall har nått domstol

Även om många av tiggarna, flera av dem barn, utnyttjas i människohandelssyfte finns ingen klar bild över hur många som utnyttjas på de svenska gatorna.
- Den enskilde polismannen som kontrollerar en tiggare vet ju inte om tiggaren är styrd av en organisation. För att man ska få reda på det krävs tvångsmedel som telefonavlyssning och spaning. De resurserna avsätts inte inom polisen i dag. Det finns annat som går före, säger Glenn Nilsson.
Det enda fallet som nått domstol, som Nilsson kan erinra sig, är fallet med armlöse Pavel, 28, som blev maffians slav. Expressen har berättat om hur han med sina armstumpar blottade - och med en skylt med texten "Hjälp mig att få en operation" hängd om halsen - vädjade om pengar.

Studerat tiggeriet

I verkligheten var han fånge hos människosmugglare som misshandlade honom, drogade honom med alkohol - och tvingade honom att tigga tio timmar om dagen.
Tre män dömdes senare i Svea hovrätt mot sitt nekande för människohandel, människorov samt medhjälp till människohandel.
Precis som Pavel finns flera av de nya tiggarna i tunnelbanan. De spelar musik utanför stormarknader och förortscentrum.
Med lappar vädjar de om hjälp.
Polisinspektör Peter Enell vid Klara närpolisstation i Stockholm har studerat det organiserade tiggeriet på nära håll - under flera års tid.
Han säger:
- Ofta återkommer samma meddelande på deras lappar. Det handlar om att deras barn har leukemi eller att deras man eller hustru har dött.

"Jag har inget arbete"

Vi möter den 58-årige fyrbarnspappan Tudor Busuioc. Han rör sig i Gamla Stan och på Drottninggatan och spelar för några hundralappar om dagen. Han kom till Sverige från Rumänien i mitten av sommaren.
ALLA FASTNAR INTE I MAFFIANS NÄT. Fyrabarnspappan Tudor Busuioc, 58, spelar för mat och en biljett hem till Rumänien. Han har kommit hit ensam och frivilligt i hopp om ett arbete i Sverige. Foto: Jana Christina Eriksson - Jag har inget arbete och mina vänner sa att jag kunde lyckas i Sverige. Jag har jobbat i en fabrik i 30 år.
Hans hustru och föräldrar är döda, säger han.
När Expressen träffar honom på Drottninggatan spelar han på sitt instrument, en melodika. En kvinna lägger ner en krona i hans lilla låda - han nickar som tack.
Samtidigt hastar stressade människor förbi med välfyllda shoppingkassar.

Prydligt klädd

Tudor saknar flera tänder i munnen. Han betonar att han inte ser sig som en tiggare.
- Jag har mitt instrument. Jag är en musiker.
Han är prydligt klädd i vit skjorta och kavaj. Under vistelsen i Sverige bor han med tre andra rumäner som fått arbete som byggjobbare.
- Men jag fick inget jobb. Jag är för gammal och så har jag en ögonskada, säger Tudor.
Enligt Peter Enell är de nya tiggarna främst romer.
- Vårt råd är att inte ge dem pengar. Vi vill inte att barn ska utnyttjas och fastna i tiggeri. Vi vill att de ska ha en bättre barndom och få gå i skola. Samtidigt vet vi att de är fattiga och utstötta i de länder de kommer från. Vi har en ständig dialog med väktare, sociala myndigheter och med ambassadpersonal i de berörda länderna. Det vi hoppas är att dessa länder, när de nu är medlemmar i EU, ska ge dessa frågor högsta prioritet.

"Förklarar var de kan söka hjälp"

Stadsmissionen uppmanar var och en att ta ställning till om man vill ge dem pengar eller inte.
- Det är omöjligt att veta om tiggaren har en organisation bakom sig. Ibland ger jag själv pengar men ibland försöker jag också förklara var de kan gå för att söka hjälp, säger Annelie Edrén på Stadsmissionen.
Tiggarnas lappar handlar många gånger om någon sjuk släkting. Foto: Freddy Mardell Peter Enell har varit med och identifierat hundratals tiggare på de svenska gatorna. Han har fått en inblick i deras liv, hur de bor i Sverige och från vilka hemförhållanden de kommer. Polisens bilder här intill visar hur de lever. Ofta på några kvadratmeters yta i ombyggda hus- och skåpbilar.

Inreder sina bostäder

- Vid ett tillfälle identifierade vi 50 personer på en och samma plats - personer som var organiserade i en form av tiggeri, säger Peter Enell.
- Allt som oftast har de det ombonat i sina tillfälliga bostäder. De har gasolkök och sett till att inreda med sängplatser, isolering och tapeter. Familjerna är ofta stolta, tillmötesgående och kärleksfulla mot sina barn.
Efter några minuter reser sig 58-årige Tudor. Han har spelat färdigt på Drottninggatan - för den här gången. Han packar ihop sitt instrument och borstar bort smuts från byxorna.
- Hej då, säger han och linkar iväg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag