Polisen för ett register över insatser som skett vid asylboenden, de har rapporterats under en hemlig kod R 291, som aldrig har offentliggjorts. Enligt SvD innehåller koden över 5 000 inrapporterade händelser. Bakom koden gömmer sig misshandel, bråk, bränder, bombhot och dödsfall. Foto: Tomas LeprincePolisen för ett register över insatser som skett vid asylboenden, de har rapporterats under en hemlig kod R 291, som aldrig har offentliggjorts. Enligt SvD innehåller koden över 5 000 inrapporterade händelser. Bakom koden gömmer sig misshandel, bråk, bränder, bombhot och dödsfall. Foto: Tomas Leprince
Polisen för ett register över insatser som skett vid asylboenden, de har rapporterats under en hemlig kod R 291, som aldrig har offentliggjorts. Enligt SvD innehåller koden över 5 000 inrapporterade händelser. Bakom koden gömmer sig misshandel, bråk, bränder, bombhot och dödsfall. Foto: Tomas Leprince
Dokumenten säger ingenting om det finns misstänkta eller eventuella motiv bakom brotten. En officiell rapport gällande detta kommer att komma senare under vintern. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle. Foto: Anders YlanderDokumenten säger ingenting om det finns misstänkta eller eventuella motiv bakom brotten. En officiell rapport gällande detta kommer att komma senare under vintern. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle. Foto: Anders Ylander
Dokumenten säger ingenting om det finns misstänkta eller eventuella motiv bakom brotten. En officiell rapport gällande detta kommer att komma senare under vintern. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle. Foto: Anders Ylander

Polisens hemliga kod döljer tusentals brott

Publicerad

R 291 är polisens kod för alla händelser och brott kopplade till migrationsströmmen.

Bakom siffrorna gömmer sig tusentals brott - alltifrån dödsfall, till bombhot och bränder, skriver Svenska Dagbladet.

Polisen för ett register över insatser som skett vid asylboenden och brott kopplade till migrationsströmmen. De har rapporterats under en hemlig kod, R 291, som aldrig har offentliggjorts.

Enligt SvD innehåller koden över 5 000 inrapporterade händelser. Bakom koden gömmer sig bland annat misshandel, bråk, bränder, bombhot och dödsfall.

– Det är hela brottskatalogen som finns där, men även bevakningsuppdrag och händelser som polisen har kopplats in på, säger Tomas Wallberg, kommenderingschef vid Noa.

På frågan om man kan ta upp ett konkret exempel på brott som har hamnat i R291 koden svarar han:

– Du kan ta vilken av de här uppmärksammade fallen som helst och säga att det blev en 291, men samtidigt tycker jag att det är så viktigt att säga att obefogade anmälningar också hamnar där.

"Inte en allmän handling"

Det är den Nationella operativa avdelning inom polisen, Noa, som har bedömt att informationen ska vara hemlig. Därför har alla händelser från asylboenden fått relationskod 291, och inte offentliggjorts till medier, vilket DN tidigare rapporterat om.

Varför var uppgifterna om koden inte offentliga?

– Det är ett strikt resonemang kring förvaltningslagen, det fanns ingen handling. Det man gjorde från media i det fallet var att man begärde ut en handling som inte fanns. Jag tycker att mörkningsdiskussionen är djupt olycklig. Bara för att en handling finns rent faktiskt är det inte en allmän handling enligt förvaltningslagen, säger Tomas Wallberg, och fortsätter:

– Det hade varit enklare om vi hade kommunicerat det här i förväg, så hade det inte blivit ett sådant ståhej. Det är synd att det blev så, för det fanns inte den ambitionen.

Noa införde relationskoden R291 för alla ärenden som berör migrationssituationen oktober 2015 då strömmen av flyktingar som kom till Sverige var mycket stor. Polisen fick då rycka ut på många larm om bränder, hot och våld på asylboende. Dock behöver brotten inte ha begåtts på asylboenden för att hamna i kodningen.

Dokument som SvD har tagit del av visar att det bland annat rör sig om 450 rapporterade bråk, 559 registrerade fall av misshandel, 37 självmordsförsök och tre dödsfall.

Dessutom finns två bombhot, fyra våldtäkter, 58 bränder och 96 försvunna personer i listan.

Syftet med koden var enligt Tomas Wallberg att föra en dialog med regionerna om deras belastning. Enligt honom kan det röra sig om betydligt fler händelser som man inte har lyckats få in i systemet.

– Vi har försökt se flödena och sedan har vi haft ingående diskussioner och dialoger med regionerna, säger han.

Dokumenten säger ingenting om det finns misstänkta eller eventuella motiv bakom brotten. En officiell rapport gällande detta kommer att komma i februari 2016.

– I den mån man kan bedöma motiven är min uppfattning att allt hamnar i koden. Jag tror att alla olika motiv faller in. Det finns ingenting som i sin form är exkluderat från koden. Det kan vara någon som bli utsatt för ett brott, någon som begår ett brott, den är neutral i förhållande till vem som har gjort det, säger Tomas Wallberg.

Rikspolischef Dan Eliasson kommenterar koden 291 så här:

– Det där är någon form av missförstånd, att vi kodar och försöker skaffa oss en bild av hur mycket resurser som går åt för att vi i slutet av en kommendering kunna dra slutsatser, det är ett standardförfarande. De här uppgifterna är inte allmänna handlingar under kommenderingen. Debatten har blivit lite skev, vi kommer att lämna ut all information om några veckor, säger Dan Eliasson till SvD.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag