Rinkeby torg är en av platserna där polisen vill sätta upp övervakningskameror. Foto: Theo Elias LundgrenRinkeby torg är en av platserna där polisen vill sätta upp övervakningskameror. Foto: Theo Elias Lundgren
Rinkeby torg är en av platserna där polisen vill sätta upp övervakningskameror. Foto: Theo Elias Lundgren
Att få tillstånd att övervaka torg är ovanligt. Ändå sa länsstyrelsen ja till polisens begäran 2013. Men Datainspektionen överklagade och nu ska kammarrätten avgöra. Domen som kommer väntas bli prejudicerande. Foto: Tomas LeprinceAtt få tillstånd att övervaka torg är ovanligt. Ändå sa länsstyrelsen ja till polisens begäran 2013. Men Datainspektionen överklagade och nu ska kammarrätten avgöra. Domen som kommer väntas bli prejudicerande. Foto: Tomas Leprince
Att få tillstånd att övervaka torg är ovanligt. Ändå sa länsstyrelsen ja till polisens begäran 2013. Men Datainspektionen överklagade och nu ska kammarrätten avgöra. Domen som kommer väntas bli prejudicerande. Foto: Tomas Leprince

Polisen vill ha kameror i Rinkeby och Tensta

Publicerad

Forskaren menar att en operatör måste ha koll på övervakningskameran i realtid.

Och Datainspektionen tycker att den gör intrång i människors privatliv.

Nu ska kammarrätten pröva om polisen får lov att sätta upp kameror på torgen i Rinkeby och Tensta.

– Genom kamerorna skulle vi också ha ögon på platsen, så att vi kan se tidigare tendenser, säger polisen Fredrik Bratt till Svenska Dagbladet.

Polisen ville övervaka torgen i Tensta och Rinkeby med kamera – men fick nej.

Datainspektionen tycker att kamerorna skulle inkräkta på människors vardagsliv.

– Vi har aldrig tidigare sett en så omfattande övervakning i en utpräglad boendemiljö, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen, till Svenska Dagbladet.

Om torgen skulle ha kameror på alla håll, dygnet runt, skulle en stor del av människors liv övervakas, något som påverkar vardagen, menar Ricknäs.

Svenskarna: "Tryggt"

Nu ska frågan upp i kammarrätten.

Och många svenskar tycker att kamerorna ökar tryggheten. När Sifo undersökte saken 2012 svarade 92 procent att de känner sig säkrare på övervakade platser. Och i Spånga backade polisen om att ens ansöka om kameror – med protestlistor från allmänheten som följd.

Frågan är emellertid om kamerorna stoppar brott. Enligt forskning från Brottsförebyggande rådet är det inte så i någon stor utsträckning, något som polisen är medveten om.

– Man ska ha klart för sig att våldsbrott är i många stycken affektdrivet, så det kan mycket väl vara så att det blir svart, man tänker inte, säger Fredrik Bratt, chef för polisområde nord, till SvD.

Att få tillstånd att övervaka torg är ovanligt. Ändå sa länsstyrelsen ja till polisens begäran 2013. Men Datainspektionen överklagade och nu ska kammarrätten avgöra. Domen som kommer väntas bli prejudicerande.

Och Fredrik Bratt vid polisen tror att kamerorna skulle vara till hjälp vid upplopp och stökiga situationer.

– I dag kan vi få information om att det är väldigt stökigt. Genom kamerorna skulle vi också ha ögon på platsen, så att vi kan se tidigare tendenser, säger han till Svenska Dagbladet.

Polisen måste kunna rycka ut

Markus Lahtinen forskar på övervakningskameror vid Lunds universitet, och han menar att det inte räcker att sätta upp kamerorna. För att det ska vara någon mening måste bilderna granskas av en kunnig operatör i realtid, och så måste en patrull vara beredd att rycka ut på några minuter, ifall något skulle hända, menar Lahtinen.

I Stockholm övervakas Medborgarplatsen och Stureplan under natten. I Malmö kameraövervakas Stortorget och en del av Södergatan under helgnätter. Även några adresser på Rosengård och på Seved har kameror. I Göteborg har kommunen inga egna kameror, men vissa bostadsbolag har fått tillstånd.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag