Polisen gjorde inget åt rapporten om skolläkaren

Publicerad

Polisen fick in en rapport om att en svensk skolläkare producerade och spred barnpornografi – och gjorde inget på flera månader.

Under tiden kunde läkaren genomföra fler övergrepp.

– Vi har för många fall för de resurser som finns, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist hos polisen, till "Kalla fakta".

2015 granskade polisen i Schweiz nätverk där filmer och bilder på sexuella övergrepp mot barn spreds. Spåren ledde bland annat till Sverige, närmare bestämt Dalarna.

Filer spreds från en specifik IP-adress. Schweizisk polis skickade en färdig larmrapport till Sverige, med filernas namn, när de delats och från vilken IP-adress.

Polisens Nationella operativa avdelning, NOA, i Sverige tog emot rapporten på sommaren. Där blev den liggande orörd – i fyra månader.

460 000 barnpornografiska filer

Inte förrän då, i december 2015, spårades IP-adressen till en bostad i Falun. På adressen fanns en manlig läkare i Falun, som mycket riktigt hade mängder av barnpornografiskt material, något som Expressen skrivit om tidigare.

Skolläkaren hade närmare 460 000 filer som visade dokumenterade sexuella övergrepp på barn.

I januari erkände läkaren barnporren.

Polisens utredare upptäckte att skolläkaren hade smygfilmat små pojkars könsorgan när han undersökte dem. Han använde en spionpenna, fäst i läkarrocken, för att filma pojkarnas kön.

Läkaren filmade övergreppen

Andra filmer visade övergrepp på sovande barn.

– På de filmerna såg vi en hand, som förgriper sig på pojkarna. Vi kunde inte se identiteten på pojkarna, däremot handen. Filmen är av så god kvalitet att vi kunde säkra fingeravtryck där, säger Johan Knies, kammaråklagare i Falun, till "Kalla fakta".

Det var skolläkarens händer, och läkaren anhölls.

Den 16 juni 2016 dömdes han till fängelse i fyra år.

Fler barn utsattes när polisen inte agerade

Skolläkaren hade kunnat stoppas så fort rapporten kom på polisens bord, men larmrapporten lades åt sidan. Under tiden innan polisen tog tag i uppgifterna hann fler pojkar utsättas. Inte förrän efter ett halvår greps läkaren.

– Det gör ont i magen när jag tänker på det, säger utredaren och IT-forensikern Fredrik Buller till "Kalla fakta".

På "Kalla faktas" fråga om vem som bär ansvaret svarar Buller att han inte vet eller kan svara på det.

Polisen: Tvungna att prioritera

Åklagaren Johan Knies:

– Den frågan kan inte jag svara på. Det får jag hänvisa till NOA eller polisen. Vad jag förstår är det en viss fördröjning innan informationen går fram.

Utredningen drog ut på tiden dels på grund av att IP-adressen tog lång tid att spåra, men främst för att NOA inte prioriterade larmrapporten.

– Vi har tusen ärenden varje månad, och vi måste göra den prioriteringen i dag, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på NOA, till "Kalla fakta".

– Hade vi haft ett ärende in hade vi tagit det först, men nu var vi tvungna att prioritera.

"Vi befinner oss ständigt i frustration"

"Kalla faktas" reporter frågar vad konsekvenserna blev, och får svaret:

– Det blev sexuella övergrepp som skedde efter att vi fått tipset, och vi vet inte hur många andra sådana ärenden vi har haft, och hur många vi har hindrat genom att vi har prioriterat upp ärenden.

– Vi befinner oss ständigt i frustration för det här, och det är inte bara det här särskilda fallet. Vi har för många fall för de resurser som finns.

"Kalla fakta" sänds tisdag den 10 januari klockan 21.00 i TV4.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag