Auditoriet var lika apparattyngt som månghövdat på Luftkastellet vid Öresundsbron. Redan på bussen kunde man notera alla som inte kunde låta bli att plocka fram laptops, eller mobiltelefoner.
Publiken var också ganska ung för att vara en affärskonferens.
Så handlade det också om digitala medier, om internet och om framtidens affärsmodeller.
Debatten och fildelning, upphovsrätt och Pirate Bay har ju ställt frågan om det över huvud taget kommer att gå att ta betalt i framtiden och om inte detta blir döden för kreativitet och konstnärlighet - eller i varje fall för kvaliteten i det producerade.
Svaret på den första frågan var i Malmö: Nej, i allmänhet inte, gratis är framtidens melodi. Svaret på den andra är emellertid också ett klart nej: Kreativitet och kvalitet kommer att leva.
Huvudtalare och dragplåster var Chris Andersson - chefredaktör för internet-livsstils-magsinet Wired. Hans namn avslöjar hans svenska rötter och han är en superstar i framtidsbranschen.
En namnkunnig inhemsk panel diskuterade med honom:
Där fanns Marit Bergman som säljer sin musik genom att låta fansen prenumerera på en låt i månaden via hennes hemsida. Det ger i dag henne en tredjedel av hennes inkomster, vanliga cd en annan tredjedel och konserten en tredjedel.
Och med satt Otto Sjöberg, nyss avgången chefredaktör för Expressen och nu tillträdande vd i ett bolag som ska distribuera medierna för mobiltelefoner.
Företrädare för framtidssatsning som Spotify och Bumbuser, liksom för traditionella förlag var med.
Men samstämmigheten var ändå relativt stor, fascinerande att höra talarna på en vanlig branschkonferens låta som deltagarna på ett piratpartimöte. Det är ett tydligt tecken på att det händer saker.
Andersons budskap var att det inte går att sälja en tjänst i allmänhet, dagens generation förväntar sig inte det och den attityden sprider sig. Allt i enlighet med den gamla ekonomiska sanningen att priset tenderar att falla till marginalkostnaden, vad det kostar att tillverka den sista enheten. Och när man distribuerar saker på internet är marginalkostnaden i princip noll.
Men det går utmärkt att göra goda affärer ändå, förklarade han, ja mycket goda affärer till och med.
Man kan dessutom faktisk ta betalt av en del av "kunderna", kanske 5- 10 procent. Guldmedlemmar som köper tid eller säkerhet - eller till och med status - ger intäkter.
Slutsatsen är trovärdig. De flesta kan se att internet har ändrat förutsättningarna för samhällslivet - faktiskt gjort det mer jämlikt och mångfasetterat. Makten kommer på allvar att finnas hos konsumenterna, och den som vill tjäna pengar på en affärsidé måste vara mer lyhörd än någonsin tillförne.
Å andra sidan kommer det att kunna skräddarsys produkter för ganska små kundkretsar, det blir enklare att hitta tiotusen läsare om man kan finna dem var som helst på klotet.
Ju mer man sätter sig in i frågorna, desto mer absurda blir idéerna om att jaga fildelar med polisbatonger, skadeståndsanspråk och fängelsestraff.
Vi står inför ett vägval där man kan välja mellan att som samhälle utnyttja informationstekniken fullt ut eller att skapa ett kontrollsystem för att upprätthålla inkomsterna för dem som vägrar att anpassa sina affärsmodeller.
Inom kort kan vi ha en eller flera digitala databaser där världens alla böcker får plats. Författarna kanske missar royalty på några hundra försålda exemplar - men de kan få tusentals fler läsare.
När schlagermusiken försökte intala oss att det bästa i livet är fritt så handlade det säkert om kärlek, vänskap, en främlingsleende eller en vacker natur med fågelsång och lekande djur. Men kanske kan det inom kort gälla även det bästa av konst, kultur och tankar som mänskligheten frambringat.
