I sitt hemland är Pearl dödshotad. Foto: Matilda ThorénI sitt hemland är Pearl dödshotad. Foto: Matilda Thorén
I sitt hemland är Pearl dödshotad.  Foto: Matilda Thorén
Åker hon tillbaka riskerar hon också att förlora sin dotter. Foto: Matilda ThorénÅker hon tillbaka riskerar hon också att förlora sin dotter. Foto: Matilda Thorén
Åker hon tillbaka riskerar hon också att förlora sin dotter. Foto: Matilda Thorén

Pearl hotas av familjen: ”Ska döda din dotter”

Publicerad

30-åriga Pearl Kanyange och hennes dotter Imani ska utvisas till Uganda.

Ett land där hon är dödshotad och där hennes dotter kommer tas ifrån henne.

– Min bror har sagt att om jag någonsin visar mig i Uganda igen så ska han ta min dotter, skära henne i bitar framför mig, säger hon.

Pearl mötte kärleken på nätet. Via Facebook träffade hon sin blivande fästmö från Sverige. En kvinna som kom från en annan värld.

Efter månader av kontakt så åkte flickvännen till Uganda för att träffa Pearl, som levde i garderoben. Vad som skulle vara en ett ungt pars första möte kom att bli starten för Pearls flykt.

– Veckorna innan jag kom till Sverige kändes det som att mina dagar var räknade, säger Pearl.

Barnen förbjöds leka med Imani

Flickvännen talade öppet om deras förhållande och snabbt läckte det ut i grannskapet att Pearl var lesbisk. Hennes familj distanserade sig och ville spärra in henne på ett mentalsjukhus. De höll ett klanmöte där hennes agerande fördömdes och barnen i familjen förbjöds leka med Pearls dotter Imani.

– Det är det värsta som kan hända någon. För familjen är det enda som gör livet till livet. När du inte har din familj så har du inte någonting, säger hon.

Pearl ville först inte flytta till Sverige. Foto: Matilda Thorén

Efter flickvännens andra besök i Uganda blev situationen ohållbar. Pearl hotade att lämna henne ifall hon inte kunde anpassa sig till situationen i landet eftersom hennes agerande riskerade både Pearl och Imanis liv. Då bestämde de sig för att förlova sig och att de skulle flytta ihop i Stockholm. 

“Jag kom inte för att uppleva vintern”

Ville du flytta till Sverige?

– Nej det ville jag inte. Det var väldigt långt borta och vi behövde lämna allt och börja om på noll. Vi kommer inte till Europa för att uppleva vintern. Alla vill vara hemma. Men vi kommer hit för vi behöver skydd. Vi flydde från ett land där vi blev utstötta och sen när vi kommer hit blir vi utstötta igen. Det är förjävligt. Det är ett öde värre än döden, säger Pearl.

Den första tiden i Sverige var kaotisk. Relationen med flickvännen blev allt sämre och dottern Imani hade svårt att finna sig tillrätta. 

Nytt språk och nya ansikten. Imani grät mycket och slutade helt att tala.

– Det var hemskt. När jag kom till Sverige trodde jag att jag skulle finna kärlek och acceptans. Jag trodde jag skulle få uppleva det med min flickvän. Men när vi kom hit så var hon så fientlig. 

Flickvännen sa att hon hade ångrat sig och hotade med att få både Pearl och Imani utvisade.

– Du flyr för ditt liv, och när du kommer över gränsen så vill du möta någon som kramar om dig och säger att allt kommer bli bra. Istället blev det som att vi flydde från rebeller och när vi korsade gränsen så möttes vi bara av mer rebeller, säger Pearl.

En kväll kastade flickvännen ut Pearl och polisen hämtade upp henne och dottern. 

Den kvällen väcktes hennes hopp av en polisman som berättade att hon kunde söka asyl på egen hand på grund av situationen för homosexuella i Uganda. Migrationsverket som först gav Pearl rätt att flytta till Sverige med anknytning till sin svenska flickvän ändrade nu uppfattning. De bedömde inte längre Pearls sexuella läggning som trovärdig.

– Polisen som hämtade oss var tydliga med att om de skulle behöva rycka ut igen så skulle de ta Imani ifrån mig. Jag kunde inte stanna i det förhållandet och förlora mitt barn. Men det var det som Migrationsverket ville. Att jag skulle stanna i förhållandet för att bevisa att jag var lesbisk, säger Pearl.

Riskerar döden i Uganda 

Efter avslag på avslag riskerar nu Pearl och Imani att utvisas till hemlandet. Ett Uganda där hon är dödshotad och där hennes dotter kommer tas ifrån henne. En dotter vars vardag är förskolan i Sandsborg med svenska som första språk.

– Min bror har sagt att om jag någonsin visar mig i Uganda igen så ska han ta min dotter, skära henne i bitar framför mig och tvinga mig att äta dem, säger hon.

Pearl tar hoten på allvar. Hon säger att i ett land som Uganda så skulle allmänheten stå på hennes brors sida. Det skulle anses rätt att döda en lesbisk kvinna. 

 

LÄS MER: Homosexuella skickas tillbaka – klarar inte Sveriges homotest 

LÄS MER: Bossa uthängd i hemlandet – nu tvingas han tillbaka 

LÄS MER: Diallo, 33, torterades för att han är homosexuell 

LÄS MER: Benon: Migrationsverket tvingar mig till farozonen 

LÄS MER: Rickard Söderberg gjorde homotestet: "Förnedrande" 

LÄS MER: Starka reaktioner på statens homotester 

LÄS MER: Migrationsverket tror inte att Lucy är lesbisk 

 

FAKTA: Testet i sju punkter

• En person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning har rätt till asyl i Sverige, enligt Migrationsverket.

• När en person har ansökt om asyl gör Migrationsverket en individuell bedömning av den sökandes rätt till skydd. 

• Den som söker asyl har rätt till ett juridiskt biträde. Ett fåtal som har tur blir tilldelad en advokat som är specialiserad i de komplexa HBTQ-utredningarna. 

• Steg ett i den individuella bedömningen är en djupgående intervju med Migrationsverket. Den kallas trovärdighetsbedömning.

• Den sökande får en rad frågor och ska utifrån dessa lämna alla skäl och uppgifter som Migrationsverket sedan tar ställning till. 

• Frågorna varierar. Den sökande får ofta svara på frågor såsom ”När kände du dig attraherad av någon för första gången?”, ”När insåg du att du var homosexuell?” och ”Skulle du beskriva dig som lesbisk eller homosexuell?”

• Intervjuerna är stommen i trovärdighetsbedömningen. De är ofta den sökandes enda chans att bli hörd. 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag