Den fjärde förhandlingsdagen inleddes med ett kort förhör med barnflickan Sara Svensson. Resten av dagen ägnas helt åt förhör med 32-årige pastorn Helge Fossmo. Pastorns advokat Ola Nordström ställde några kompletterande frågor till barnflickan, bland annat om hennes böner för att få syndernas förlåtelse. Efter 20 minuter var det dags att börja dagens förhör med pastorn Helge Fossmo. Rättens ordförande frågade om Sara Svensson ville stanna kvar i rättssalen eller lyssna i ett angränsande rum. Hennes advokat Christer Söderberg förklarade att hon ville försöka sitta kvar.

"Hade en bra relation"

De inledande frågorna till Helge Fossmo handlade om äktenskapet med första hustrun, Heléne Fossmo, och varför de flyttade till Knutby. Pastorn sa att makarna hade en bra relation, men att det inte riktigt blev så bra som de hoppats efter flytten till Knutby 1999. Pastorn förklarade att han hade mycket att göra i församlingsarbetet och att han knöts starkt till den kvinna i församlingen som kallar sig Kristi brud. - Jag var vid hennes sida i stort sett all min vakna tid, sa pastorn. Heléne Fossmo fick inte hjälp i hemmet och med barnen. Hon blev missnöjd. Pastorn berättade för flera personer, däribland Kristi brud, om de uppkomna problemen i äktenskapet. - Kristi Brud sa att det var fel av min hustru att ifrågasätta Guds vilja att jag skulle vara med Kristi brud. Om hustrun inte ändrade sig skulle kanske inte Gud låta henne vara kvar, berättade pastorn.

Levt med livslögn

Helge Fossmo berättade också att han 1999 levde med en ständig rädsla över att hans första hustru skulle dö. Han var i höstas inte nöjd med sin livssituation och med hustrun. - Jag älskade henne. Hon var mitt livs stora kärlek, sa han. Pastorn förklarade han levt med en livslögn i Knutby. Han träffade samma år Alexandra, den kvinna som senare kom att bli hans andra hustru. - Jag tyckte hon var en trevlig kvinna, men jag beklagade mig aldrig för någon att jag då redan var gift. Påståenden om att jag var attraherad av henne är ogrundade, sade han. Pastorn berättade vidare att han hösten 1999 hade många mardrömmar. - Jag drömde ofta att min hustru skulle dö. Ibland skulle hon dö genom att köra av vägen med en bil. I andra drömmar skulle hon dö på sjukhus, sade han. Han sa att han plågades av drömmarna och han berättade också om drömmarna för flera av sina vänner. - Men jag har aldrig drömt om att min hustru skulle dö i badkaret, förklarade han.

"Allt var en efterhandskonstruktion"

Helge Fossmo medgav att han för sina vänner ljugit och sagt att han haft en sådan dröm. - Jag bättrade på min berättelse genom att säga att hon i min dröm skulle dö i badkaret. Allt var en efterhandskonstruktion, tillade han. Pastorn gråter och snyftar när han berättar om det ödesdigra ögonblicket den 18 december 1999 då han såg Helene ligga död i badkaret. - Det var äckligt. Tomt. Det var Heléne men ändå inte, sa pastorn när han beskrev sina känslor. Den 18 december var en lördag. På fredagen hade pastorn varit tillsammans med Kristi brud och handlat i Bålsta. - Jag köpte örhängen som min hustru skulle få i julklapp, sa pastorn. När han kom hem på fredagskvällen var Helene vaken och glad, sade pastorn. Hon hade gjort slingor i håret och var nöjd med resultatet.

Pastorn grät - och skrattade till

På lördagsmorgonen den 18 december var båda makarna magsjuka. Helge Fossmo berättar gråtande att han hörde vattnet skvala i badrummet. Han försöker öppna dörren och ropar hustruns namn. Efter att ha hämtat en skruvmejsel lyckades han få upp dörren. - Där låg hustrun flytande på mage i badkaret. Jag skriker, ropar och lyfter upp henne, berättade pastorn. Helene hade ett nattlinne på sig när hon låg död i badkaret. När åklagaren Anne Sjöblom ställde frågor om det skrattade pastorn plötsligt till. - Ja, det kan tyckas märkligt. Men hon var frusen av sig, sa pastorn. - Men jag har sett henne göra det förut, att hon tar av sig nattlinnét när hon sjunker ned i badkaret, för att hon är frusen. En granne som sett pastorn demonstrativt skaka en medicinburk sedan de funnit den döda kroppen talar inte sanning, enligt Helge Fossmo. - Han har skapat sig en minnesbild med facit i hand, säger pastorn. Åklagaren: Varför skulle han vilja styrka att du begått brott? - Han säger något som inte skett, svarar pastorn.

"Jag tryckte ned mycket känslor"

Hur Helene Fossmo fått i sig tabletterna kan pastorn inte svara på - trots att de tillbringat dagen tillsammans. Åklagaren: Sörjde du din hustru? - Ja. Men när dödsbeskedet kom var jag i ett vakuum och reagerade inte alls. Det brast sedan när jag kom hem och hade människor runt omkring mig, svarar pastorn. När åklagaren frågar om han inte fick sörja, svarar Fossmo att han fortfarande har svårt att tala fritt om Kristi brud. Hon ska ha sagt att eftersom det var Guds vilja att hustrun togs hem fick han inte gråta eller självömka eller visa sig svag inför församlingen. - Jag skulle visa tro och förtröstan på Gud och tryckte ned väldigt mycket känslor, säger pastorn. Helge Fossmo har manipulerat obduktionsprotokollet och tagit bort formuleringen att hon hade en toxisk koncentration av dextropropoxifen i blodet. Även detta skedde på initiativ av Kristi brud, enligt pastorn. - Vi skulle inte berätta det för folk eftersom det kunde bli spekulationer. Att hon förnekar det nu beror på att hon fortfarande har ett anseende att skydda medan mitt är spolierat av media, säger Helge Fossmo. Kristi brud ska också ha sagt att hustruns mamma var sjuksköterska och negativ till Knutby och Kristi brud, vilket skulle förstärkas om förgiftningen blev känd. Mamman kunde tro att det var självmord, säger pastorn.

Så förklarade han rädslan

När Helge Fossmo mötte barnflickan Sara Svensson svalnade glöden i kärleken till Alexandra, sin andra hustru. - Det blev mer som syskonkärlek, sade han. Av förundersökningen framgår att pastorn tidigare skulle ha sagt att han drömt att Alexandra skulle dö om hon inte levde efter Guds vilja. När han fick frågor om den saken förnekade han att han någonsin haft sådana drömmar. Däremot medgav han att han varit rädd för att Alexandra skulle dö. Den första hustrun hade ju gjort det. Han förklarade rädslan med den Gudsbild som fanns i Knutby. - Många har varit rädda för att deras äkta hälfter ska dö om de trotsar Guds vilja. Tyvärr, har det brett ut sig i Knutby, sade Fossmo.

"Ville hjälpa Gud"

Några av de sms, som enligt åtalet har central betydelse i målet, förklarade Helge Fossmo att han skickat till barnflickan för att uppmuntra henne i hennes andliga kamp för att återfå Guds nåd. Han sa att han skickade dem anonymt eftersom Sara Svensson inte tog honom på orden. - Jag ville hjälpa Gud, sa han i rätten. Pastorn förnekade att han skulle ha frågat Sara Svensson om hon skulle kunna döda en människa. Enligt honom var det i stället barnflickan som hade "otäcka funderingar" om att döda. - Jag blev förskräckt när jag hörde det, sa pastorn. Pastorn sa att han inte är särskilt stolt över sina kvinnoaffärer. Han berättade sent i polisutredningen om att han i fjol hade förhållanden med tre kvinnor samtidigt. - Jag skämdes över detta och ville inte smutskasta någon, sa han. Pastorn ombads av åklagare Anne Sjöblom att beskriva sina förhållanden. Han berättade om andra hustrun att han inte kunde leva upp till rollen som äkta make. - Jag hade inte förmågan att ge henne det hon borde få som hustru, sa han. Om barnflickan sade han: - Henne älskade jag! Helge Fossmo sa sig vara kär i den tredje kvinnan, grannfrun, och med henne ville han dela sitt liv. Förhören i Uppsala tingsrätt återupptas klockan 13.30.