Josefin Michanek (t v), psykolog på Rädda Barnen, tillsammans med Salvan Scappini (mitten) och Expressens Diamant Salihu. Foto: Kim Virsén / DIAMANT SALIHUJosefin Michanek (t v), psykolog på Rädda Barnen, tillsammans med Salvan Scappini (mitten) och Expressens Diamant Salihu. Foto: Kim Virsén / DIAMANT SALIHU

Josefin Michanek (t v), psykolog på Rädda Barnen, tillsammans med Salvan Scappini (mitten) och Expressens Diamant Salihu.

 Foto: Kim Virsén / DIAMANT SALIHU
Josefin Michanek, psykolog på Rädda Barnen Foto: Susanna ForsellJosefin Michanek, psykolog på Rädda Barnen Foto: Susanna Forsell
Josefin Michanek, psykolog på Rädda Barnen Foto: Susanna Forsell

Övergrepp vanligt bland barn på flykt

Publicerad

Josefin Michanek, psykolog på Rädda barnen, arbetar med barn på flykt och barn som lever i fattigdom.

I podcasten ”Salvan & Diamant” berättar hon bland annat om hur traumatiserade många barn blir under flykten till Sverige – där många dessutom blir utsatta för sexuella övergrepp.

– Det ser vi är jättevanligt, både bland pojkar och bland flickor, berättar hon.

Lyssna
"Salvan & Diamant" – med Josefin Michanek

Rädda barnen utkom nyligen med en rapport som visar att över 230 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Mörkertalet är emellertid stort – till exempel räknas inte asylsökande barn och papperslösa in.

Vissa har dock problem med begreppet barnfattigdom när man pratar om Sverige. Josefin Michanek, psykolog på Rädda barnen, tycker inte begreppet i sig är det viktiga – utan att det finns barn i Sverige som har det väldigt knapert ekonomiskt och lever i en utsatt situation.

"Inte råd med skolutflykter"

Vad är fattigdom i Sverige?

– Vi har många barn som berättar för oss om en utsatthet där man inte har tillräckligt med pengar till vinterkläder, det kan handla om att man inte har råd att åka med på skolutflykter, att man inte har råd att köpa busskort, säger Josefin i podcasten.

– Sen har vi också en grupp barn som lever utan papper i Sverige, och det är ju en grupp som är enormt utsatt.

Hur många är de barnen?

– Det vet vi inte. Vi har uppskattningar, men de är många år gamla.

Av de 163 000 som sökte asyl i Sverige förra året var 70 000 barn, många under tolv år. Josefin träffar många av de här barnen, och menar att det är lätt att klumpa ihop dem och inte se dem som individer. Hon tar sina egna barn som exempel.

– De är så lika, det tror jag är det viktigaste att komma ihåg, att göra dem mänskliga. Det är barn! Sen har de kommit till Sverige, och så får vi ta det därifrån, säger hon.

Många av barnen blir utsatta

För många av barnen som kommer ensamma eller flyr till Sverige är det inte bara flykten från hemlandet eller att mista föräldrar och syskon som varit traumatiskt. Josefin berättar att det inte är ovanligt att de blivit överfallna eller blivit utsatta för sexuella övergrepp under flykten.

– Det ser vi är jättevanligt, både bland pojkar och flickor, berättar hon.

 

Vad ska man göra för att inkludera alla barn i skolan? Hur ska man agera om man misstänker att ett barn lever i ekonomisk utsatthet? Hur tar vi emot ensamkommande flyktingbarn – och hur kan man själv engagera sig? Lyssna på hela avsnittet av ”Salvan & Diamant” med Josefin Michanek, psykolog på Rädda barnen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag