Ryska flygvapnet övade att anfalla svenska militära anläggningar med kärnvapen när två ryska bomplan förra året flög in mot Sverige. Det var tunga bombplan av typen Tu-22M3 som deltog i attackövningen. Det här planet är av samma modell men är fotat i ett annat sammanhang. Foto: APRyska flygvapnet övade att anfalla svenska militära anläggningar med kärnvapen när två ryska bomplan förra året flög in mot Sverige. Det var tunga bombplan av typen Tu-22M3 som deltog i attackövningen. Det här planet är av samma modell men är fotat i ett annat sammanhang. Foto: AP
Ryska flygvapnet övade att anfalla svenska militära anläggningar med kärnvapen när två ryska bomplan förra året flög in mot Sverige. Det var tunga bombplan av typen Tu-22M3 som deltog i attackövningen. Det här planet är av samma modell men är fotat i ett annat sammanhang.  Foto: AP
Natten den 29 mars, på långfredagen, förra året kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot ett mål i Stockholmstrakten. Expressen har senare avslöjat att det målet var FRA, Försvarets Radioanstalt på Lovön.Natten den 29 mars, på långfredagen, förra året kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot ett mål i Stockholmstrakten. Expressen har senare avslöjat att det målet var FRA, Försvarets Radioanstalt på Lovön.
Natten den 29 mars, på långfredagen, förra året kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot ett mål i Stockholmstrakten. Expressen har senare avslöjat att det målet var FRA, Försvarets Radioanstalt på Lovön.
Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning. I Ryssland heter samma kryssningsrobot Kh-22. Den utvecklades på 60-talet men har senare gjorts i nya versioner och har en maxhastighet på upp till 5 mach.Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning. I Ryssland heter samma kryssningsrobot Kh-22. Den utvecklades på 60-talet men har senare gjorts i nya versioner och har en maxhastighet på upp till 5 mach.
Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning.
I Ryssland heter samma kryssningsrobot Kh-22. Den utvecklades på 60-talet men har senare gjorts i nya versioner och har en maxhastighet på upp till 5 mach.

Övade med kärnvapen mot svenska mål

Publicerad

Ryska flygvapnet övade att anfalla svenska militära anläggningar med kärnvapen när två ryska bombplan förra året flög in mot Sverige.

Det framkommer i en analys som gjorts av Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, enligt Expressens källor.

Natten den 29 mars, på långfredagen, förra året kunde svenska flygvapnet se två tunga ryska bombplan, Tu-22M3 Backfire C, öva attack mot ett mål i Stockholmstrakten. Expressen har senare avslöjat att det målet var FRA, Försvarets Radioanstalt på Lovön.

Flera källor

Bombplanen övade också attack mot ett mål i södra Sverige som enligt Expressens källor ska ha varit ett visst militärt flygfält. Flera av varandra oberoende källor bekräftar nu för Expressen att de ryska bombplanen övade att anfalla Sverige med kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar.

Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänst har gjort en omfattande analys av vad som egentligen hände den natten.

- De ryska bombplanen övade att attackera svenska mål med kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar, uppger en källa med insyn i Must analys.

Ytterligare en källa bekräftar Musts slutsats:

- Piloterna på de ryska bombplanen fick via radiokommunikation klartecken att använda kärnvapen, uppger en annan insatt källa.

Utrustad med kärnvapen

Bombplanet TU-22M3 är utrustat för att bära kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bland annat av typen AS-4 Kitchen, vilket är Natos beteckning.

I Ryssland heter samma kryssningsrobot Kh-22. Den utvecklades på 60-talet men har senare gjorts i nya versioner och har en maxhastighet på upp till 5 mach.

"Behålla kontrollen"

- Anfall med bombflyg försedda med kärnvapen, antingen bomber eller missiler är något som båda sidor började öva på 50-talet, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Han kan inte ta ställning till om Expressens källor har korrekt information om vad som skedde på långfredagen förra året men känner igen mönstret.

- Ett av de första problemen på 50-talet och som man inte alls hade under andra världskriget var hur den politiska ledningen skulle behålla kontrollen över själva vapeninsatsen, säger Wilhelm Agrell.

Han tänker då särskilt på Expressens uppgifter om radiokommunikationen som ska ha skett mellan de ryska bombplanen och deras bas.

Måste mata in koder

- En enskild befattningshavare ska inte kunna utlösa en kärnvapeninsats på egen hand. För att till exempel en kärnvapeninsats från ett bombflyg ska fungera krävs att man får vissa koder som ska matas in. De koderna får man genom radiokontakt från den högsta militära och politiska ledningen. Så själva förfarandet är välkänt, säger Wilhelm Agrell.

- Det är välkänt sedan kalla kriget med simulerade kärnvapenattacker där man inte bara flyger som om man ska göra kärnvapenattacker men också övar det här kommunikations- och klargöringsförfarandet, säger han.

Widman inte förvånad

Folkpartiets Allan Widman, ledamot av försvarsutskottet och krigsdelegationen, är inte förvånad över Expressens uppgifter

- En gång i tiden utvecklades det här medeltunga bombflygplanet Backfire bland annat för att just kunna bära kärnvapen. Dessutom vet vi att alla länder som har kärnvapen prioriterar materielmässigt, operativt och att öva just den här uppgiften. Det ligger i sakens natur. Det är den förmågan man har närmast hjärtat, säger Allan Widman.

Den ryska bombövningen avslöjades först av Svenska Dagbladet i en artikel den 22 april förra året. Tidningens källor uppgav bland annat att den svenska luftbevakningen tidigt såg de två ryska bomplanen med sin eskort av fyra jaktplan av typen SU-27.

Svenska flygvapnet hade vid det tillfället ingen incidentberedskap och skickade inte ut något mötande svenskt stridsflyg. Det gjorde i stället Danmark, från en litauisk bas.

Men svensk signalspaning följde de ryska bomplanen under deras färd från Sankt Petersburgsområdet, över Finska viken i riktning mot svenskt luftrum.

Den ryska övningen att träna attack mot svenska militära anläggningar ligger helt i linje med Rysslands allt mer accelererande upprustning av sin militära förmåga.

Ska vi bli rädda och oroliga över att Ryssland tränar att använda kärnvapen mot Sverige?

- Det finns nog inte skäl till det enkom på grund av den här incidenten att bli mer oroliga än vad vi i så fall borde ha varit tidigare, säger Allan Widman.

Vill inte kommentera

Cecilia Widegren (M), ordförande i riksdagens försvarsberedning, vill inte kommentera Expressens uppgifter.

- Jag har inga kommentarer och hänvisar dig till försvarsmakten.

Cecilia Widengren har tidigare varit kritisk till publiceringen om den ryska attackövningen mot Sverige.

Hon har bland annat sagt i en intervju:

- Jag tycker inte att underrättelseinformation ska redovisas i öppna källor.

Försvarsmakten vill inte heller kommentera avslöjandet.

I ett mejl till Expressen skriver informationsdirektör Erik Lagersten att "uppgifter om incidentberedskapen kommenterar försvarsmakten normalt inte. Ej heller analyser eller värderingar som resultat av denna eller om mediauppgifter är korrekta eller ej."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag