1991 hittades snömannen Ötzi i en glaciär i de italienska Alperna. Foto: Wiki Commons
1991 hittades snömannen Ötzi i en glaciär i de italienska Alperna.  Foto: Wiki Commons
Med hjälp av en speciell programvara och modellen kan det sedan gå att återskapa den 5 300 år gamla mannens röst. Foto: Wiki Commons
Med hjälp av en speciell programvara och modellen kan det sedan gå att återskapa den 5 300 år gamla mannens röst. Foto: Wiki Commons

Ötzi dog för 5 300 år sedan – ska nu prata

Publicerad

Ismannen Ötzi har varit död i runt 5 300 år.

Sedan dess har han inte fått en syl i vädret.

Men nu hoppas italienska forskare kunna återskapa hans röst, skriver CNN.

Det har gått 5 300 år sedan den förhistoriska mannen Ötzi drog sitt sista andetag. År 1991 hittades han i en glaciär i de italienska Alperna. Sedan dess har hans mumifierade kropp kunnat berätta en hel del om hans levnadsförhållanden och hans samtid.

Men nu hoppas forskarna att de ska få chansen att höra Ötzi själv, skriver CNN.

– Om runt ett år borde vi ha möjlighet att finna Ötziz röst, eller åtminstone återskapa den bästa möjliga uppskattningen av hans röst, säger en av dem som är delaktig i projektet, Francesco Avanzini, till CNN.

Har gjort en modell

För att kunna återskapa Ötzis röst har forskarna använt sig av skiktröntgen. De har utifrån röntgenbilderna sedan kunnat bygga upp en modell av Ötzis mun och stämband. Med hjälp av en speciell programvara och modellen kan det sedan gå att återskapa den 5 300 år gamla mannens röst.

Då forskarna inte vet vilket språk Ötzi talade kommer de inte att kunna återskapa hans sätt att kommunicera. Rösten som forskarna får fram kommer bara att bestå av vokal- och kanske konsonantljud.

Ligger i svår position

Forskarna har redan nu stött på en del problem. På grund av Ötzis mumifiering var det till exempel inte helt klart hur hans vävnad påverkade hans röst. Dessutom gör Ötzis låsta position det svårare för forskarna att undersöka honom. En av hans armar täcker nämligen hans strupe.

Men trots detta hoppas forskarna att de kan komma att ha ett första resultat inom några månader. Den färdiga rösten hoppas de kunna lyssna till inom ett år.

– Vi skulle vilja skapa en digital fil, så att besökare på museet kan höra ismannens röst, säger Francesco Avanzini till CNN.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida