Östhammar får ta hand om kärnavfallet

Publicerad
Uppdaterad
Östhammars kommun får ta hand om slutförvaret av det svenska kärnavfallet, uppger Svensk kärnbränslehantering på en presskonferens.
SKB:s val föll på Östhammar efter en jämn kamp, efter sex års grundliga platsundersökningar och ingående analyser av berggrunden och värdering av en rad andra faktorer i de båda kommunerna.
Slutförvaret är ett av de största industriprojekten i Sverige på senare år, i storlek jämförbart med Öresundsbron, och beräknas ge omkring 700 personer jobb under byggtiden. Det kommer också att innebära ett rejält uppsving för det lokala och regionala näringslivet i Östhammar.

Jubel

Regionförbundet i Uppsala län jublar över beslutet.
"Vi kan förutse stora behov av bygg- och servicetjänster och på sikt också utveckling av helt nya affärsidéer, som kommer regionen till godo. Det gäller nu för regionens innovationssystem att bidra till uppkomst av positiva spin-offeffekter av ett slutförvar. Det skulle hela regionen kunna tjäna på", säger ordförande Arne Sandemo i ett pressmeddelande.

Oskarshamn får 1,5 miljarder

Men inte heller Oskarshamn går lottlöst ur slutförvarsstriden. Genom ett unikt avtal med SKB garanteras "förloraren" 1,5 miljarder kronor i satsningar på infrastruktur, industriutbyggnader, utbildning och forskning i kommunen under lång tid framåt.
När nu platsvalet är gjort är nästa steg för SKB att lämna in formella ansökningar om slutförvarsprojektet. Det beräknas kunna ske någon gång nästa sommar.
Därefter behöver strålsäkerhets- och miljömyndigheterna två–tre år att granska ansökningarna. Regeringens prövning beräknas ta ett år. SKB hoppas på klartecken runt 2013 så att bygget kan starta 2015 och det första kärnbränslet kan deponeras i slutförvaret kring 2020.

"Forsmark är bättre"

Enligt SKB:s vd Claes Thegerström var det frågan om den långsiktiga säkerheten som till slut avgjorde valet.
- Forsmark är bättre. Den systematiska genomgång vi har gjort, med bland annat 600 vetenskapliga undersökningar per plats, visar entydigt på en signifikant skillnad. Det under lättar givetvis valet för oss, även om förutsättningarna för slutförvar är goda på båda håll, säger han.
- Detta är en milstolpe. Det är över 30 år sedan vi började undersöka berggrunden i Sverige. Nu är vi framme. Men det är viktigt att komma ihåg att detta inte är någon formell juridisk handling. Vi talar bara om vilken plats vi valt för vår tillståndsansökan, säger Thegerström.
Själva ansökan beräknas vara klar om ungefär ett år. Sedan kommer prövningen av ansökan att ta ytterligare tid. Någon gång framåt 2013 kanske det blir definitivt klartecken för anläggningen.

Inte besviken

Kommunalrådet i Oskarshamn, Peter Wretlund, säger sig inte vara besviken över att hans kommun till slut valdes bort.
- Nej, det känns bra, trots allt. Vi var beredda på detta. Den långsiktiga säkerheten måste komma först eftersom detta inte är någon vanlig lokalisering. Vi är glada för att vi ändå kommer att vara med i programmet, och dessutom att vi får den nya kapselfabriken, vilket var en överraskning, säger Wretlund.

"Riskfyllt"

Från delar av miljörörelsen är kritiken fortsatt hård mot SKB, i första hand för att industrin inte utrett alternativa metoder för slutförvaringen.
Den så kallade KBS-metoden som kommer att användas i Forsmark är riskfylld enligt Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) som misstänker att de kopparkapslar som ska hindra radioaktiva läckage kan korrodera sönder på hundratals eller tusentals år, i stället för att hålla i hundratusentals år som SKB hävdar.
MKG förordar djupa borrhål som alternativ. I ett yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten anser man att den metoden är både säkrare och billigare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag