Stadsdelen Ronna i Södertälje. Foto: Lisa Mattisson ExpStadsdelen Ronna i Södertälje. Foto: Lisa Mattisson Exp
Stadsdelen Ronna i Södertälje. Foto: Lisa Mattisson Exp
Norska Aftenpostens förstasida i dag.Norska Aftenpostens förstasida i dag.
Norska Aftenpostens förstasida i dag. 

Oslopolisen till hård attack mot Södertälje

Publicerad

Oslopolisen går hårt åt Södertälje.

Efter att polisen i en rapport lyft fram staden som ett varnande exempel när det kommer till integration reste den norska tidningen Aftenposten dit.

I ett reportage som på lördagen publiceras i tidningen beskrivs Södertälje som en stad som brottas med en växande invandring.

– Det är tråkiga rubriker. Jag tycker dessutom att det är fel. Vi är ett exempel där man vänder en dålig utveckling, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

Gängkrig, försök till maffia-verksamhet och en plundring av den svenska välfärdsstatens resurser - Oslopolisen är inte nådig i sin kritik mot Södertälje.

I rapporten "Oslo 2022 Fremtidens kriminalitetsutfordringer i Oslo" beskriver den norska polisen framtida utmaningar för att stävja brottslighet i Oslo och lyfter ett varningens finger - åt Södertälje.

Staden med cirka 90 000 invånare och en hög invandring lyfts i rapporten fram som ett skräckexempel när det kommer till integration.

"Ett parallellt samhälle som fungerar nästan som en separat stat i staten. De har sina egna institutioner, normer, lagar och förordningar som har större betydelse och inverkan på människors liv än de grundläggande värderingar som gäller i Sverige." skriver man i rapporten enligt Aftenposten.

"Klart att vi har segregation"

Aftenposten har besökt Södertälje och beskriver en stad som brottas med ett högt antal invandrare och en bristfällig integration.

– Ja, det är klart att vi har segregation här, säger stadsdirektören Martin Andreae till Aftenposten, och fortsätter:

– Vi lever alla i samma stad, men inte i samma värld. Vid fotbollsmatcher ser du bara invandrare, inga etniska svenskar. På hockeymatcher är det bara svenskar, inga invandrare.

Boel Godner (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun fruktar däremot inte situationen, utan önskar att "fler länder gjorde som oss", och menar att Sverige är vana med att tackla segregation.

"Tråkiga rubriker"

När Expressen talar med Godner under lördagen så har hon hunnit läsa Aftenpostens artikel.

– Det är tråkiga rubriker. Jag tycker dessutom att det är fel. Vi är ett exempel där man vänder en dålig utveckling. Vi har varit nere, men nu ljusnar det på väldigt många sätt i Södertälje, säger hon och fortsätter:

– Vi har haft några mörka år bakom oss med grov organiserad brottslighet, som polisen tillsammans med kommunen har tagit tag i. Därmed inte sagt att det ska kopplas samman med flyktingmottagandet vilket man gör i den här artikeln. Det är olyckligt.

Däremot motsäger hon inte kärnan i Oslopolisens bedömning - att Södertälje är en segregerad stad. Godner menar att det är en naturlig följd av att 30 000 kristna människor med rötter i Mellanöstern, som har en stark gemenskap kring den egna kyrkan, är bosatta i staden.

– Visst lever man på sätt och vis åtskilda, säger hon.

– När människor har kommit hit som flyktingar har det funnits möjlighet att bosätta sig med vänner eller anhöriga i Södertälje. Man kan kalla det för segregation, men det är också en unik och fantastisk situation vi har, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag