Malik Bendjelloul med sin Oscar 2013. Foto: Alberto E. Rodriguez
Malik Bendjelloul med sin Oscar 2013. Foto: Alberto E. Rodriguez

Oscarbelönade  Malik Bendjelloul är död

Publicerad

Oscarbelönade filmaren Malik Bendjelloul, 36, är död.

Hans nya hemliga filmprojekt handlade om mannen som kunde tala med elefanter, Lawrence Anthony.

– Jag kan bekräfta att han är död, säger brodern Johar Bendjelloul.

I går kväll bekräftade polisen i Solna att journalisten och dokumentärfilmaren Malik Bendjelloul är död.

Svensken gjorde den uppmärksammade dokumentären ”Searching for Sugar Man” om artisten Sixto Diaz Rodriguez.

Enligt Anders Pettersson, stationsbefäl vid polisen i Solna, ligger inget brott bakom.

– Alla anhöriga är underrättade. Familjen vill bli lämnad ensam i sin sorg, säger brodern Johar Bendjelloul, programledaren för P1 Morgon i Sveriges Radio.

Dödsbeskedet nådde vänner och kolleger sent i går kväll.

Per Nyström, som arbetade med ljudet till prisbelönta dokumentärfilmen Searching for Sugarman, minns honom som en energisk kollega.

– Han var en kille med otrolig energi. Han var en ensamvarg på sitt sätt, men han fick med sig folk och fick dem att brinna som honom.

Låter familjen berätta

Sixto Rodriguez agent Christian Bernhardt sa i natt till Expressen:

– Han är mitt uppe i en turné och jag vet inte hur han kommer att reagera på de här nyheterna. Jag har precis berättat för hans familj om vad som har hänt för jag kände att de skulle vara de som berättar det för honom först.

Hur skulle du beskriva Rodriguez relation hade till Malik Bendjelloul?

– Jag skulle säga att de var nära, det var en period när de umgicks med varandra i stort sett hela tiden på grund av pressarbetet kring filmen, under filmvisningar och liknade. Så jag skulle tro att de kom varandra nära.

Vad är din reaktion på det som har hänt?

– Vi är chockade så klart, jag har träffat Malik flera gånger och jag har pratat med honom om olika planer på projekt. Jag är lite mållös måste jag säga, för jag vet ju inte särskilt mycket om vad det är som har hänt.

Den världskända dokumentärfilmaren Malik Bendjelloul vann Sveriges första Oscar sedan 1951 i dokumentärfilmsklassen och första sedan Ingmar Bergmans ”Fanny och Alexander som van fyra Oscar 1983.

Höll inte för kraven

Han hade använt alla sina sparpengar och börjat låna av vänner för att finansiera filmen.

– När filmen var 90 procent klar, efter att jag suttit och klippt i tre år, sa plötsligt filmens huvudfinansiär att filmen var skit. Den "höll inte för de krav som ställs på filmer som ska upp på vita duken”, berättade Malik Bendjelloul i ”Sommar i P1” förra året.

När huvudfinansiären drog sig ur hamnade han i trubbel.

Men dokumentären blev av och 2013 vann han sin Oscar.

Totalt har det blivit ett 20-tal priser, även en Guldbagge, världen över.

Malik Bendjellouls nya hemliga projekt handlade om mannen som kunde tala med elefanter, Lawrence Anthony. Anthony hade en safaripark och fick plötsligt ta över en hjord väldigt ilskna elefanter, som annars skulle avlivas. Han beskriver i sin bok ”Elephant Whisperer” om äventyret, hur han till slut lyckades bli vän med elefanterna, som flera gånger försökte döda honom. Och till slut blev de bästa vänner, och Anthony hävdade att han kunde kommunicera med djuren.

Berömmelsen med elefanterna gjorde att Lawrence Anthony blev tillfrågad om att rädda andra djur. Han gick in i Bagdad samtidigt med amerikanerna och räddade djuren på Bagdad Zoo. Och räddade noshörningar under brinnande inbördeskrig där krigsherren för Herrens motståndsarmé, LRA, Joseph Kony, härjade.

Anthony riskerade sitt liv för djuren, men dog i en hjärtattack för något år sedan i Johannesburg. När han dog gick hans elefanthjord till hans hus, en vandring på en dryg dag, och stod där och sörjde. Anthony dog 100 mil därifrån, men elefanterna visste det.

"Är så underbart att känna sig fri"

Det är inte känt hur långt han hann göra på filmen.

I höstas listade tidningen New York Times Malik Bendjelloul som en av 20 regissörer att hålla ett extra öga på.

– Det är så underbart att få känna sig fri att göra exakt vad man vill göra utan att vara alltför rädd att ens idéer inte kommer att intressera någon eller att behöva oroa sig för hyran eller handskas med människor som tror att de vet bättre, sa han till tidningen.

Bendjelloul jobbade tidigare på ”Kobra” på SVT och har varit barnskådespelare. Han gjorde rollen som Philip i filmen ”Ebba och Didrik” 1990.

I en intervju med Linnéuniversitetet, berättar Malik Bendjelloul att det var under sin utbildning i Journalistik och medieproduktion i Kalmar som han fastnade för kameran som arbetsredskap. När han sedan började på "Kobra" fick han möjlighet att följa fascinerande människor. Han träffade en man som bott på en röd plastsoffa i Terminal 2 på Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris i 16 år. Ett annat reportage handlade om hur det amerikanska försvaret på 1980-talet försökte lära sina soldater att bli osynliga och gå genom väggar.

– Jag upptäckte att en bra historia är oemotståndlig på ett sätt som få andra saker kan vara. Jag har suttit och läst tidningar och finkammat nätet ibland i månader i jakten på en bra historia. Det blev liksom ett steg till i arbetet - själva jagandet.
Det var när Malik gjorde en reportageserie för Kobra som han hittade sin drömhistoria, sa han till Linnéuniversitetet.

"Ville göra något mer"

Den Oscarbelönade historien om artisten Sixto Diaz Rodriguez, som efter en misslyckad karriär på sjuttiotalet, föll i glömska. Helt ovetande blev han samtidigt kultförklarad i Sydafrika, men ingen visste om han ens levde.

– Jag var ute på en jordenruntresa för att filma sex historier jag bestämt mig för att skildra. När jag började med det sjätte och sista reportaget insåg jag att jag ville göra något mycket mer med historien än bara ett tv-reportage. Jag bestämde
 mig för att satsa allt och göra en dokumentärfilm. Det som från början var tänkt att bli ett sexminutersinslag blev en 85 minuter lång film som tog 4 år att göra, berättade Malik Bendjelloul i intervjun med Linnéuniversitet.

Tomas Kvarnkullen
Tomas Kvarnkullen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida