"Öppenhet bygger ett starkare Sverige"

Publicerad

Fredrik Reinfeldt tycker att facket sviker de unga arbetslösa genom att bara företräda de som redan har jobb.

I Expressens stora partiledarutfrågning förklarar han varför Sveriges utsläpp ökar och att han inte kan få ner den höga arbetslösheten bland invandrare mer än "på marginalen".

- Pratar de för alla på arbetsmarknaden eller tänker de bara på dem som är inne på arbetsmarknaden?, säger Reinfeldt.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige ligger enligt senaste SCB-siffrorna från december 2011 på 20,8 procent, jämfört med 7,1 procent för hela befolkningen. När ni tillträdde för mer än fem år sedan låg den på 19,9 procent och sedan dess legat på väldigt höga nivåer. Är inte detta ett stort misslyckande?

- Det behöver göras mer när det gäller ungdomsarbetslösheten. Viktiga saker har påbörjats. En väldigt viktig grund för detta är att en stor andel av varje årskull lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg eller otillräckliga kunskaper. En annan bit handlar om att vi behöver bygga ut lärlingsutbildningar.

Vi ligger enligt EU:s statistikorgan Eurostat först på 13:e plats i bland EU-länderna och har högre ungdomsarbetslöshet än snittet i EU. Om det går så bra för Sveriges ekonomi, där vi ofta hyllas internationellt, hur kan vi då samtidigt ha så hög ungdomsarbetslöshet jämfört med andra EU-länder?

- Förklaringsfaktorerna som vi har funnit är en oförsvarligt stor andel av varje årskull som inte fullföljer sina gymnasiestudier. Och vi har otillräckliga kopplingar in i arbetslivet, av det slag som vi ser i form av lärlingsutbildningar i andra länder.

- Det är uppenbart att det finns väldigt tydlig insidermakt i Sverige, alltså fackliga företrädare som gärna förstärker förutsättningar för de som har jobb och arbetsgivare som är väldigt nöjda med den personal de har. Men för lite görs för att sänka trösklar för att komma in med nya, vilket slår väldigt hårt mot unga. Vi vill göra sådant som aktivt sänker trösklar.

Regeringen införde redan 1 januari 2007 så kallade nystartsjobb, en rabatt för arbetsgivare som anställer arbetslösa ungdomar, men ändå har inte ungdomsarbetslösheten gått ner. Har den reformen misslyckats?

- Det vi ska minnas är att vi är nära toppen på mycket stora ungdomskullar. Eftersom det kan handla om tiotusental i skillnad mellan de år det har fötts flest barn och de år det har fötts minst antal barn, så spelar det just nu roll. Kortvarigt kommer det nu väldigt många ungdomar ut på arbetsmarknaden och möter de här hindren.

- Det som också har skett är att vi hade en väldigt tydlig förbättring av arbetsmarknaden som pågick fram till finanskrisen. Kortvarigt och konjunkturellt blir det då svårare att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt har Sverige en lägre grad av långtidsarbetslöshet bland unga än många andra länder, vilket indikerar en större möjlighet att faktiskt få in dem.

Både Centern och Folkpartiet pratar öppet om lägre ingångslöner för unga, men du ser inte det som en lösning?

- Lönerna sätts i Sverige av avtalsslutande parter. Jag hör att de nämner det där, men det är ju inte i våra händer. Nä, dels tycker jag att vi ska vara måna i Sverige om att ha bra jobb med bra villkor. Jag har ju snarare velat föra en politik som förstärker köpkraften och kan stolt konstatera att breda löntagargrupper har haft en klar förbättring under alliansen, bland annat genom våra sänkta inkomstskatter.

Men Centern och Folkpartiet säger att de ska opinionsbilda och skapa ett tryck för lägre ingångslöner för unga.

- Ja, jag tycker då att det är viktigt att det är schysta villkor. Vi har valt en delvis annan väg och sänkt kostnaderna totalt sett för arbetsgivarna genom att i stället halvera arbetsgivaravgifterna för den som anställer någon under 26.

- Vi behöver fortsätta titta på om vi kan ytterligare sänka trösklarna för arbetsgivare, ta ned deras kostnader, vilket jag sätter före att opinionsbilda eller peka ut lägre löner. Det tror jag inte på.

Du pratar om insidermakt. Finns det inte en risk att det bara blir schysta löner och schysta villkor för dem som redan är inne, men att det skapar ett utanförskap, där vissa inte blir anställningsbara till de här schysta lönerna?

- Det tycker jag någon gång är bra om man också tar upp i ett sammanhang när arbetsmarknadens parter diskuterar lönestrategier inför lönesamtal. Pratar de för alla på arbetsmarknaden eller tänker de bara på dem som är inne på arbetsmarknaden?

De förhandlar väl oftast i första hand för dem som redan har jobb?

- Just det, men om man bara har den attityden, då har man tänkt sig att vi bara ska ha dem som nu har jobb och sedan ska aldrig några nya komma in.

Ser du något problem med att de kollektivavtalsenliga lönerna är för höga för att vissa grupper i tillräcklig utsträckning ska bli anställningsbara?

- Jag har mötts av attityden i bland att till och med när vi gör kraftiga rabatter på arbetsgivaravgiften, i bland ger vi ju mer än hela arbetsgivaravgiften i rabatt, så väljer de ändå inte att anställa alla. Därför tror jag att det är andra saker än den totala lönekostnaden som spelar in.

- Det kopplar till hur utbildningssystemet ser ut, det kopplar till att arbetsgivare i bland tycker sig se attityder och föreställningar hos unga som gör att de tvekar att anställa. Jag har suttit ner med ungdomar som saknar självkänsla och sagt att de har bestämt sig för att de inte kan få jobb.

En annan grupp med hög arbetslöshet är invandrare. Arbetslösheten bland utrikes födda är 15,6 procent, jämfört med 5,4 procent bland inrikes födda, enligt senaste siffrorna från SCB. När ni tillträdde i september 2006 låg arbetslösheten bland invandrare på 11,7 procent. Den har ökat. Är inte detta också ett stort misslyckande?

- Låt oss vara tydliga med att ett land som tar emot väldigt många asylsökande och där de två länder som det kommer flest ifrån just nu är Somalia och Afghanistan, människor ofta med liten eller ingen utbildning, gör att vi med vår öppenhet, vårt sätt att ta ansvar för utsatta människor i världen, samtidigt också skapar en väldig prövning för att få in dem på arbetsmarknaden.

Ni sjösatte tidigt en reform för att få ner den höga arbetslösheten bland invandrare, de så kallade instegsjobben, som gör det billigare att anställa nyanlända invandrare. Varför har arbetslösheten bland invandrare ändå stigit?

- Just instegsjobben riktar sig till människor som tidigare i realiteten nära nog aldrig kom i fråga för ett jobb, som är i asylsökningsprocessen, men som med instegsjobben kan få en väldigt kraftig rabatt för arbetsgivaren. Utan den här reformen hade de varit helt utanför arbetsmarknaden. Det handlar bara om några tusen, vilket i bland beskrivs som för lite, men det är en enorm glädje och bedrift för var och en av dessa människor.

- En annan reform som jag tycker spelar in i sammanhanget är arbetskraftsinvandringen, som vi har förändrat och som gör att många fler människor kommer till Sverige, både för låg- och högkvalificerade arbeten. Det kommer förändra den svenska arbetsmarknaden, därför att vi då allt oftare förknippar att människor som kommer till Sverige också arbetar i Sverige. Det tror jag kommer förändra attityder och minska risker för diskriminering.

Men om ditt svar på ungdomsarbetslösheten är lärlingsutbildningar, bättre utbildning och lägre trösklar, vad är ditt motsvarande svar på den höga arbetslösheten bland invandrare?

- Jag har gjort det vägvalet efter valresultatet 2010 att Sverige ska hedra internationella konventioner och fortsätta stå öppet för människor som flyr förtryck och har valt bort dem som ropar på stängda gränser. Dels för att jag tycker vi ska bidra till en bättre värld, dels för att jag tror att det är det långsiktigt riktiga svaret på att Sveriges befolkning kan växa, att vi kan få fler i arbete

- Men, när jag har sagt det, så ska man veta att vi har stora grupper som kommer som asylsökande till Sverige och som gör att kön förblir lång för att komma in på arbetsmarknaden. Det kommer någonstans mellan 25 000-30 000 nya varje år och det tar 7-10 år, i bland mer, innan man kommer in på arbetsmarknaden.

Men om det tar 7 - 10 år för asylsökande att komma in på arbetsmarknaden och vi fortsätter att ta in asylsökande, då menar du att vi alltid kommer ha en hög arbetslöshet bland utrikes födda?

- Ja, med mindre än att vi kraftigt kortar ner perioden innan man kan komma in i arbete, och då vill jag påpeka...

Men går det att korta ner den?

- Ja, instegsjobben är den reform där jag har stött på folk som inte ens har lärt sig svenska språket. De behöver alltså tala med tolk, och trots det har de kunnat få jobb via instegsjobben.

Och trots det har arbetslösheten stigit bland invandrare.

- Ja, men återigen, det kommer många asylsökande varje år. Om vi ser tillbaka några år i tiden, då var det mer irakier som kom till Sverige. Då pratade vi ofta om högutbildade irakier, läkare från Bagdad som inte fick jobb i Sverige. Nu pratar vi om Somalia och Afghanistan som huvudsakliga länder, där man har mycket kort utbildning. Jag träffade en kille som hade gått två år i skolan. I Sverige går vi nio år plus gymnasium.

- Trots det tycker jag att Sverige ska förbli öppet, för att det i grunden bygger ett starkare Sverige och en bättre värld, men att tro att det inte leder till prövningar på arbetsmarknaden, att det tar flera år innan den killen kommer in i arbetslivet, ja, det tror jag vi får ställa in oss på.

Men hur ska du då korta ned den här tiden innan de får jobb?

- Jag kan peka på att vi gör många reformer. Skälet till att det här problemet består är att det fortsätter komma asylsökande varje år. Det är en orolig värld. Med mindre än att världen blir bättre så kommer detta att fortsätta att ske.

Så om världen förblir orolig och vi fortsätter ta in många asylsökande, så kommer du inte kunna dra ner de här siffrorna, menar du?

- Vi kan säkert på marginalen göra mer, men med ett stort flöde av asylsökande till Sverige så kommer vi ha fortsatta problem att snabbt få in dem på arbetsmarknaden.

Håkan Juholt drog ner Socialdemokraterna till historiskt låga siffror i opinionen och bidrog till att skapa en enorm kris för partiet. Lite elakt har han kallats för alliansens bästa valarbetare. Hade du hellre sett att han satt kvar fram till valet?

- Jag är nu inne på min fjärde socialdemokratiske partiordförande sedan jag tillträdde. De har alla haft det gemensamt att de har beskrivits som otroligt starka ledare som skulle skapa stora problem för mig att möta i olika former av val. Håkan Juholt beskrevs först närmast som ett orakel. Det spelar ingen roll vem de har som ledare, kortvarigt och just där och då beskrivs de alltid som helt rätt och som väldigt svåra att besegra.

- Jag har attityden att jag leder och utvecklar Moderaterna. Sedan har jag stor respekt för den de ställer upp på andra sidan. Det som det till slut landar i är att de måste börja svara på frågor, om vilka problem de ser för Sverige, hur de ska lösa dem, och med vem de ska genomföra den politiken. Där har jag i princip inte ett enda svar från min motståndare just nu.

Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 minskade med cirka 6 procent jämfört med 2008, vilket ni skröt om på regeringens hemsida. Men de senaste siffrorna från 2010 visar att utsläppen ökade med 10 procent jämfört med året innan. Varför ökar Sveriges utsläpp plötsligt?

- Av det skälet att det var en väldigt kall vinter, att en stor del av den svenska kärnkraften stod still. Vad som då händer är att vi också får använda oss av fossileldad elproduktion, vilket inte är bra för våra utsläppsnivåer. Det är också så att mellan de två åren växte svensk ekonomi väldigt kraftigt. Även om vi önskar att vi skulle ha frikopplat vår ekonomi mer från utsläppen, så hänger det tyvärr ibland ihop.

I valrörelsen 2006 klagade du på att Göran Persson skickade in folk i åtgärder i stället för att skapa riktiga jobb. "Vi går till val på att jobben ska bli fler och att det ska vara reguljära jobb och inte tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder", sade du i en intervju med Göteborgs-Posten i augusti 2006. Gör inte ni samma sak med alla FAS 3-jobb?

- Sysselsättningen har vuxit med ungefär 200 000 reguljära jobb sedan 2006. Jag försvarar att väldigt många av de grupper som före jag tillträdde landade i förtidspension eller långa sjukskrivningar nu är föremål för aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

I somras röstade riksdagen igenom att nya anvisningar till FAS 3 ska stoppas, men en enkel sökning på internet visar att arbetslösa fortfarande anvisas till FAS 3-jobb. Varför lyssnar ni inte på riksdagen?

- Ja, exakt hur riksdagens beslut utformades har jag inte gått i genom, det är arbetsmarknadsdepartementet som tittar på. Jag noterade att ledande socialdemokrater har uttryckt att man i stället ska ha plusjobb. För mig handlar det där till slut om en lek med olika ord.

Det blir inget femte jobbskatteavdrag 2013 och kanske inte heller 2014. Det har du sagt i en intervju i SVT:s "Rapport". Tror du inte att de som har röstat på Moderaterna för att ni vill sänka inkomstskatterna är besvikna på det beskedet?

- Jag tror att de hörde att jag satte som villkor att vi först och främst tänker se till att vi har ordning i offentliga finanser.

Men man kan väl ändå rösta på er med förhoppningen att ni ska sänka skatten, även om det är en reformambition.

- Absolut, men jag har varit väldigt tydlig med att formulera mig. Min ambition är fortsatt att fullfölja det vi har sagt i vår reformambition, att före valet 2014 lägga ett förslag om jobbskatteavdrag på riksdagens bord, men det förutsätter ett ekonomiskt utrymme.

Vi har en svag regering i Sverige, om man med styrka syftar på förmåga att få majoritet för sina politiska förslag. Regeringen har blivit nedröstad ett tjugotal gånger i riksdagen. Hur mycket stryk tål ni utan att er regeringsduglighet riskerar att ifrågasättas på allvar?

- Jag tycker vi har kunnat visa att vi i stora delar har kunnat ta ansvar för Sverige. Precis som det var för Göran Persson i minoritetsregerandet inför 2006 så förlorar man en del voteringar när man inte har egen majoritet. Men det har inte förhindrat oss från att hålla ihop ekonomin och genomföra delar av både det vi lovade skarpt och vår reformambition.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida