Om det fortsätter så här fram till valet, att ingen vill samarbeta med er och ni inte lyckas utnyttja vågmästarrollen för att få igenom er invandringspolitik, varför ska då en invandringskritisk väljare rösta på er i nästa val?
- Vi är den enda motvikten till de andra sju partierna i riksdagen som vill fortsätta driva den här ansvarslösa politiken. Ju starkare vi blir, desto starkare blir den här motvikten, och desto starkare blir signalen till de andra partierna att man måste förändra sin politik. Det är snarare ett ännu starkare skäl att rösta på oss, att de andra inte hittills har ändrat sig.
Så du har en förhoppning att ni i framtiden får igenom rent konkreta förslag på invandringsområdet?
- Jag menar att det är helt oundvikligt att Sverige förändrar sin invandringspolitik. Om man tittar i ett europeiskt perspektiv är Sveriges politik väldigt extrem, särskilt i förhållande till exempel Danmark och Finland. Vi kan inte fortsätta så här och det kommer förr eller senare ske förändringar.
Det pratas om hemliga möten och förhandlingar, med det förnekas alltid av de etablerade partierna. Har någon företrädare för något av de andra partierna bjudit in er eller till och med haft samtal med er?
- Ja, naturligtvis är det så.
Kan du utveckla?
- Vi är en naturlig del av den politiska vardagen, så det finns kontakter mellan våra politiker och de andra partiernas politiker, både på utskottsnivå och på en mer privat, social nivå. Självklart förs det samtal, men sedan har jag full förståelse för att de andra partierna av olika skäl väljer att förneka det.
Har du varit med om tillfällen där du sett företrädare för de andra partierna gå ut i medierna och förneka att de samtalat med er, men vetat att visst, vi hade det där mötet.
- Ja, absolut.
Du har sagt i radioprogrammet Epstein i P1 att ni i bland "gnäller för mycket". Det ni gnäller i särklass mest på är regeringens invandringspolitik, som ni menar skapar utanförskap, kriminalitet och bidragsberoende. Är det detta du tycker ni gnäller för mycket på?
- Vi har väldigt bra på att måla upp problem, inte bara invandringsrelaterade problem, utan problem i allmänhet. Det är inte konstigt som oppositionsparti, men nu när vi faktiskt är makthavare som är med och påverkar människors vardag, då måste vi också utveckla vårt sätt att framföra vår politik, genom att prata mer om lösningar.
Ni hävdar ofta att invandringen kostar Sverige minst 30-40 miljarder per år. Men hur kan då Sverige, ett av länderna i EU som tar emot flest invandrare, också vara ett av länderna i EU med bäst ekonomi? Borde det inte vara tvärtom?
- Det ena måste ju inte utesluta det andra. Om invandringen nu kostar tiotals miljarder per år, så kan man ju alldeles oavsett hur ekonomin ser ut i övrigt använda de pengarna på ett annat sätt, i till exempel äldreomsorgen eller skolan.
På motsvarande sätt har många länder med mer begränsad invandring än Sverige mycket sämre ekonomi än vad vi har, till exempel Portugal och Estland. Utifrån dessa fakta, är det troligt att en generös invandring är den ekonomiska katastrof som ni påstår?
- Den typen av invandring som Sverige har haft under väldigt lång tid har kostat oss väldigt mycket pengar. Vi har ett välfärdssystem som bygger på att man bidrar efter förmåga och får efter behov. När det då kommer hit hundratusentals människor som inte bidrar, men som ska ha del av välfärden, till och med i högre grad än den genomsnittlige svensken, så är det klart att det uppstår orättvisor.
Expressen publicerade nyligen ett reportage om Herrgården, ett kvarter i Rosengård med 94 procent invandrare där två tredjedelar går på socialbidrag och 16 procent har jobb. Det finns fler områden med liknande statistik. Om du blev statsminister i dag, hur skulle du förändra de siffrorna?
- Det är för det första ett långsiktigt projekt, som handlar om att begränsa invandringen och inte fortsätta fylla på. Inte minst genom EBO-lagstiftningen har man fyllt på de här problemområdena av sig självt.
Men nu är ju de här människorna där de är.
- Ja, sedan är det ett långsiktigt arbete med att få de här människorna att bli en del av det svenska samhället. Det är inget som kommer ske över en natt. Jag kan inte trolla. Den viktigaste lösningen är att vi skapar ett sammanhållet Sverige. Men det är ett långsiktigt projekt som kanske tar en eller två generationer.
Om det tar flera generationer, menar du då att de som bor och lever där nu, de är förlorade?
- Nä, så måste det inte vara. Man måste också se till det personliga ansvaret. Det finns ju människor som har växt upp i extremt segregerade delar av Rosengård, som har lyckats bli en del av det svenska samhället. Så det går. Men då måste man ställa högre krav på dem.
I ert nya principprogram skriver ni att "Vi är också av den uppfattningen att de manliga och kvinnliga egenskaperna i många fall kompletterar varandra och av bland annat den orsaken anser vi att alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv." Kan du ge några exempel på manliga och kvinnliga egenskaper?
- Eh, det kan man säkert göra, men det är det som är poängen här, att visa på en strävan efter ett jämställt samhälle, där alla människor, oavsett kön, ska ha till exempel lika lön för lika arbete.
Men det var inte sakfrågan jag var ute efter, utan att ni skriver "manliga och kvinnliga" egenskaper. Kan du ge några exempel?
- Det finns ju de som menar att könet är en social konstruktion, men vi delar inte den uppfattningen. Det finns mycket rent biologiskt i din kropp som gör dig till man, precis som det finns mycket i en kvinnas kropp som gör henne till en kvinna.
Men egenskaper handlar väl inte så mycket om det fysiska? Kan du inte ge några exempel på manliga och kvinnliga egenskaper?
- Nä, jag ser ingen större poäng med det. Det här är något som är ryckt ur sitt sammanhang, där jag inte ser någon poäng med att sitta och exemplifiera, utan snarare förklara varför det är viktigt att framhålla att män och kvinnor inte alltid är precis likadana och gör allting på precis samma sätt.
Ni är emot dubbelt medborgarskap. Om man till exempel har bott 25 år i Iran och 25 år i Sverige, och identifierar sig som både svensk och iranier, varför måste man välja?
- Jag hävdar att man bara kan ha ett medborgarskap, annars finns det ingen poäng med medborgarskap. Det är klart att du kan vara medborgare i ett land och ha uppehållstillstånd i Sverige, men att bli svenska medborgare betyder också att du har skyldigheter gentemot det svenska samhället, att du visar att du vill vara en del av det svenska samhället, att du vill vara lojal med det svenska samhället.
Men kan man inte vara allt det där, men ändå behålla sitt gamla medborgarskap?
- Det kanske man kan vara, men jag tror att man måste välja medborgarskap. Annars förlorar medborgarskapet en viktig del av sin poäng, nämligen att du är medborgare i ett land och då innebär det både rättigheter och skyldigheter.
Samma sak i ert principprogram. Där ställer ni upp kriterier för att man ska kallas "assimilerad till den svenska nationen". Ett krav är att man "känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation". Kan man inte vara lika lojal mot två nationer?
- Det kanske man kan. Jag vet inte. Jag tror inte det. Jag tror att om du är svensk, upplever dig att vara svensk, så är du också lojal mot den svenska nationen.
Ni ska nu bredda politiken och lyfta fram de mjukare perspektiven, skriver ni på er hemsida. Är det här ett sätt att locka kvinnor?
- Det är ett sätt att visa för väljarna att vi inte bara pratar om hårda frågor, som kriminalitet och invandring. Vi vill bli trovärdiga i fler frågor. Ett sätt är att börja prata till exempel socialpolitik och djurskydd.
Efter valet 2006 visade Expressen att SD drabbats av avhopp i hela landet. Och nyligen visade Expo att avhoppen även efter valet 2010 är många. Varför förlorar ni hela tiden folk?
- Vi förlorar inte folk, utan växer ständigt. Däremot är vi svaga i vissa delar av landet, där det inte funnits någon partiverksamhet och människor har tagit sig in med syfte att driva sin egen agenda. Det är först nu när vi har kommit in i riksdagen som vi fått möjlighet att anställa ombudsmän som kan åka runt och bygga upp partiet även lokalt.