- Det är härligt att känna Londons friska luft igen!
Det var Julian Assanges första ord när han i torsdags kom ut och ställde sig framför blixtrande kameror och jublande anhängare utanför domstolsbyggnaden.
Han hade precis blivit släppt mot borgen efter nio dagars isolering i häktet.
När han i går fick frågan från medierna som samlats utanför den engelska herrgård där han nu befinner sig om han tyckte att kvinnorna borde ta tillbaka sina anmälningar kom svaret snabbt:
- Absolut. Jag har också hört att en av dem redan har dragit tillbaka anmälan och att de har blivit utsatta för tryck av både polisen och andra.
Ett svar som har gjort kvinnornas advokat Claes Borgström mycket upprörd.
- Det finns det ingen sanning alls i det han säger. Det är ingen som har tänkt dra tillbaka. De är inte utsatta för någon press. De står för det de har anmält till polisen och de vill att han ska föras till Sverige för att lagföras här, säger Borgström.
I somras slog Wikileaks igenom på allvar och blev känd för den stora allmänheten när de släppte 75 000 hemliga dokument om kriget i Afghanistan.
Julian Assange hyllades för avslöjandet och utmålades som en idealistisk vakthund av den fria informationen bland anhängare.

Men historien tog en annan vändning när Expressen den 21 augusti avslöjade att Wikileaks grundare misstänktes för våldtäkt.
Julian Assange gick snabbt ut och nekade till anklagelserna. Enligt honom kan det handla om smutskastning från dem som vill stoppa hans verksamhet.
En våg av konspirationsteorier bröt ut på nätet. Att USA låg bakom alltihop blev en röd tråd i bloggar och twitterflöden.
Det blev inte bättre av att de svenska åklagarna först fattade olika beslut. Från att ha varit anhållen i sin frånvaro hävdes anhållan. Men den 1 september beslutade överåklagare Marianne Ny att Julian Assange återigen var misstänkt för våldtäkt. Denna gång för att våldtagit en av kvinnorna, utsatt den andra kvinnan för olaga tvång och sexuellt ofredat båda.
- Det verkar vara något slags rättslig cirkus, säger han till Expressen samma dag.

KRITIKEN

Här började den massiva attacken mot det svenska rättsväsendet. Assange har många kända anhängare som varit snabba med att kritisera den svenska rättvisan - en kritik som specifikt riktades mot åklagare Marianne Ny som inte gått med på att låta Assange ställa upp på förhör via videolänk eller på en svensk ambassad. Kritiken gick också ut på att Assange inte ska ha fått ta del av allt material inför häktningsförhandlingarna.
- Sverige och det svenska rättsväsendet borde skämmas, säger tv-filmaren och vännen John Pilger.
Senast att ansluta sig till Assange-anhängarna var journalisten Michael Moore. Han gick till stenhård attack mot det svenska rättsväsendet på sin hemsida under rubriken "Kära Sveriges regering". Hans argumentation går ut på att Sverige har flest antal anmälda våldtäkter i hela Europa, en siffra som fyrdubblats de senaste 20 åren, men ändå minskar antalet fällande domar. Han hänvisar till uppgifter om att runt 90 procent av alla anmälningar om våldtäkt inte når en domstol.
"Meddelande till våldtäktsmän: Sverige älskar er!", skriver Michael Moore.
Han fortsätter:
"Så föreställ er vår förvåning när ni plötsligt bestämmer er för att jaga en Julian Assange för anklagelser om sexuella övergrepp."
Det egentliga motivet kan därför enligt Moore inte vara att fånga en våldtäktsman, utan att springa den amerikanska regeringens ärenden.
Michael Moore kanske fick sin uppfattning om alla våldtäkter i Sverige från ett färskt Time-reportage. Där konstateras att Sverige har överlägset flest anmälda våldtäkter i Europa och samtidigt hör vi till utvecklingsländerna med sämsta uppklaringen av brott och åtal som väcks för våldtäkt.
Times tar upp att Sverige fått kritik från både FN och Amnesty för misslyckandet att utreda sexbrott.

Trots kritiken häktades Julian Assange i sin frånvaro den 18 november i Stockholms tingsrätt. Det utfärdades en europeisk arresteringsorder och Wikileaksgrundaren efterlystes internationellt.
Den 7 december överlämnade Assange sig själv till polisen i London. Samma dag häktades han av en brittisk domare. Hans engelska advokat Mark Stephens krävde att Assange skulle släppas mot borgen. Pengarna, cirka 1,8 miljoner kronor, kom från hans kändisvänner.

Fakta

Vad säger egentligen siffrorna som Michael Moore hänvisar till? Jan Andersson, generaldirektör på Brottsförebyggande rådet, kallar Michael Moores slutsatser för rent nys.
- Det är bara fånigt. Michael Moore har rätt i att anmälningarna ökar. Vi har sedan länge haft en väldigt ambitiös strategi för att göra det lättare att anmäla sexuella övergrepp, säger han.
- Men det går inte att gå in och jämföra kriminalstatistik mellan olika länder. Avståndet mellan anmälningar och faktiskt brottslighet ser väldigt olika ut.
Anne Ramberg, generalsekreterare i advokatsamfundet poängterar att ingen egentligen kan uttala sig om fallet eftersom det råder förundersökningssekretess.
- Jag tror att kritikerna får lugna ner sig och se till vad som egentligen utspelar sig. Han är misstänkt för våldtäkt och med det följer att han ska häktas. Man ska akta sig för konspirationer, de har väldigt sällan någon verklighetsanknytning. Om det är något de kan ha synpunkter på är det innehållet i lagstiftningen, inte på rättssystemet, säger hon.
Men det är knappast så att Sverige vill lätta på sexlagstiftningen. Snarare finns en strävan mot bättre bevisning. Ett exempel på det är våldtäktsmottagningen som öppnade på Södersjukhuset i Stockholm 2005. Där får våldtäktsoffer både psykologisk och medicinsk hjälp, samtidigt som bevis säkras. Och det finns politiska krav på att sådana mottagningar ska öppnas på fler ställen i landet.

Eric Bylander, docent i processrätt vid Göteborgs universitet, säger att våldtäktsanmälningarna har ökat på grund av ändrad lagstiftning.
- Det är delvis en olycklig utveckling där vi har vidgat vårt våldtäktsbegrepp, som nu är mycket vidare än i andra länder, säger han.
Riksåklagaren Anders Perklev menar att Michael Moore bara är en konspirationsteoretiker bland många andra.
- Att anföra kriminaljournalistik för att försöka underbygga den typer av teorier är inte seriöst. Michael Moore är uppenbarligen ingen expert på hur man ska tolka och använda den typen av statistik, säger han.
Påståendet från anhängarna att Assange inte fått tillgång till dokument som beskriver anklagelserna verkar inte heller stämma. Faktum är att Assange fått mer underlag än vad som är brukligt. Vid en häktningsförhandling brukar åklagaren nöja sig med att redovisa vad som sagts i förhör, men lämnar inte ifrån sig själva förhören. I det här fallet har åklagaren gått längre och lämnat ut förhör med de två kvinnorna.
Att åklagarna dessutom gjorde olika bedömningar är inte heller ovanligt, enligt riksåklagare Anders Perklev.
- Det följer systemet. Varje åklagare som hanterar ärendet gör en självständig bedömning. Det är inte åklagarmyndigheten som myndighet som fattar beslut, utan det är den enskilda åklagaren som gör det i eget namn, säger han.

Mediestormen

Det stora händelseåret 2010 med kungabröllopet, Tiger & Elin, terrorbomben och Assange-fallet har satt Sverige i fokus bland världens medier. Alla de stora världsmedierna - från CNN och NBC till Daily Mail, Der Spiegel, The Guardian och Wall Street Journal - har velat ha reaktioner.
Tv-kanalen CNN hade tittarfrågor om svensk rättvisa och släppte i måndags en webbomröstning om anklagelserna mot Julian Assange. Nästan hälften av britterna trodde då att anklagelserna mot Wikileaks grundare var "en ursäkt" för att hålla honom i förvar så att de amerikanska myndigheterna senare kan åtala honom för spionage.
Undersökningen publicerades på tv-kanalens sajt i samband med utfrågningen av Assange i domstolen i London tidigare i veckan.
44 procent av de tillfrågade i Storbritannien trodde då att Sveriges krav på att utlämna Assange bara var en förevändning för att senare få honom inför rätta i USA. 13 procent av de tillfrågade tvekade, medan 43 procent svarade att de inte visste vad de skulle tycka.

Problemen

Trots att argumenten hos den svenska rättsstatens belackare faller ett efter ett väcks, frågan om bilden av Sverige som en rättssäker nation kan ta skada av det kändistäta angrepp som nu pågår. Men vårt rättssystem har ett gott anseende utanför Sveriges gränser som är svårt att rubba, enligt svenska jurister.
Till Sveriges fördel brukar nämnas att vi står ganska fritt från korruption. Enligt organisationen Transparency internationals korruptionsindex är Sverige, tillsammans med Singapore, världens tredje minst korrupta land. Andra fördelar som brukar nämnas är att vi följer utlämningsförfaranden och håller internationella överenskommelser. Det är också lätt att få tillgång till försvarare.
- Internationellt sett är vi väldigt rättssäkra, vi hör till de mest rättssäkra länderna i världen. I Sverige gör vi skillnad på vad som är politik och vad som är juridik, säger Ove Bring, folkrättsexpert vid Försvarshögskolan.

Men det finns även svagheter i systemet. Sverige kritiserades redan på 80-talet för bristande rättssäkerhet efter mordet på statsminister Olof Palme. I samband med mördarjakten misstänktes ett större antal kurder, en del med PKK-anknytning, och utan att polisen preciserade vad anklagelserna eller misstankarna bestod av. Sverige kritiserades i Europa för behandlingen.
Sverige fick dessutom under 2009 kritik från Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling om att vi har allt för långa häktningstider.

Samtidigt som debatten om svenskt rättsväsende pågår rasar en betydligt mer smutsig historia på nätet, som har översvämmats med hundratals bloggar, twitterinlägg och hemmagjorda filmer, där kvinnorna som anmält Assange smutskastas på alla tänkbara sätt. Deras namn, bild, adress, personnummer och mobilnummer publiceras på flera sajter. De hånas inte sällan i en strid ström av råa glåpord och grova invektiv, ofta behäftat med anklagelser om att de hittat på alltihop för att hjälpa amerikanska myndigheter att stoppa Wikileaks.
- De är utsatta för en förföljelse och behandlas som om de vore förövare. De som deltar i detta borde skämmas, säger Claes Borgström.