Poliserna Rolf Engström och Lars Fredin ligger bakom kartläggningen. Foto: Anna-Karin Nilsson
Poliserna Rolf Engström och Lars Fredin ligger bakom kartläggningen. Foto: Anna-Karin Nilsson
Moheds camping i Söderhamn. Foto: Anna-Karin Nilsson
Moheds camping i Söderhamn. Foto: Anna-Karin Nilsson
Foto: Anna-Karin Nilsson
 Foto: Anna-Karin Nilsson

Nu backar polisen – är
inte organiserat tiggeri

Publicerad

Polisen backar nu från att det ska röra sig om organiserat tiggeri.

Dessutom säger man sig inte veta varifrån siffran på tio miljoner kommer i från.

– Jag har pratat med honom och han säger att han inte pratat om tio miljoner utan att han har pratat om att i ett förhör har det kommit fram att man får in mellan 80 kronor och 300 kronor på en dag, säger Liselotte Ström, polisområdeschef Gävleborg.

Det var Hela Hälsingland som först skrev om Gävleborgspolisens kartläggning av tiggeriet och som fått kritik.

Frågan har varit om organisationen är kriminell eller om det handlar om ett informellt samarbete.

– Vissa personer har olika uppgifter, så är det. Vi har tittat på det för att se om vi kan lära oss något om den här gruppen. Vi lade ner tre veckor på detta för vi märkte att det kom väldigt många människor som tiggde, har Lars Fredin, tillförordnad polisområdeschef i norra Gävleborg sagt.

Nu kommenterar Liselotte Ström, polisområdeschef Gävleborg det hela.

– Det startade med att vi i Gävleborg fick ett antal polisanmälningar om misstänkt brottslighet bland EU-migranterna om att man är utsatt för människohandel, misshandel med mera. Och då beslutade vi i vår regionala operativa ledningsgrupp att vi måste skapa oss en egen lägesbild - hur ser det verkligen ut? Vi måste skaffa mer information. Det är en väldigt utsatt grupp det här. Då ville vi titta på hur det ser ut för de personerna som bor här, förekommer brottslighet och så vidare. Och sen finns det samtidigt ett nationellt uppdrag från polisen att man under 2015 ska skapa sig den här bilden. Så det är så det har gjorts, säger hon.

"Inte en dold spaningsinsats"

– Det gjorde vi genom att vi hade inte en dold spaningsinsats utan en tolk och synliga poliser och polisbilar som funnits på plats under vissa tider på dagarna. Vi har ju pratat med de som bor där och så vidare och verkligen försökt skapa en kontakt. Så vi har inte varit inne på området och räknat antalet personer och inte heller på något sätt gjort en summering av någon summa pengar, absolut inte, utan vi har bar skapat oss en lägesbild: Hur har de det på campingen och hur ser dagen ut? fortsätter hon.

Hon menar att tiggeriet inte är organiserat.

– Nej, det måste vara en tolkning som gjorts i det för jag har verkligen pratat med Lars Fredin här och frågat vad är det här och han säger "jag har inte sagt att det är organiserat utan att man kör ut samma personer varje dag. Det kanske är det man har tolkat som att det är en form av organisering att varje dag åker samma personer i samma bil, men det är ingenting som vi kan konstatera är någon brottslig organisering, absolut inte, säger Liselotte Ström.

Har ni sett några som helst tecken på att tiggeriet i Gävleborg är organiserat?

– Det är inom den egna organisationen i så fall, bland de boende. Vi har sett att man kör ut samma personer varje dag i en bil. Men det är inte att tiggeriet är organiserat, men de har ett sätt att organisera sig där de bor, säger hon.

Enligt polisen tjänar tiggarna på den omtalade campingen i Gävleborg omkring tio miljoner kronor. Lars Fredin berättade under måndagen hur man kommit fram till den summan.

– Det är inte vi som har kommit fram till den. De har ju själva uppgett att de tjänar de här 300 kronorna per dag. Multiplicerar man det med antal EU-migranter på campingen, så hamnar man någonstans i den nivån, sa han då.

Hur många tiggare rör det sig om?

– Ja, vi har uppskattat dem från 100 till 150 i den här gruppen. Det är en ren matematisk siffra, jag kan inte säga om den stämmer.

Campingvärden tycker att det låter mycket. Han säger att ett 40-tal bor där nu. Varför denna skillnad, har ni räknat fel?

– Han har förmodligen rätt siffror i sina böcker, sen har vi upplevt att den campingen har haft ett antal boenden under en längre period, hur många och på vilket sätt har vi inte gått in och tittat på. Det har inte varit viktigt för oss om de är 40, 70 eller 100.

Men hur tillförlitlig är summan?

– Ja, man är ute på gungfly i det här. Det får man nog erkänna. Men man kan säga så här: De siffror vi vet med säkerhet är ju att campingägaren påstår att han tar betalt för stugorna. Den summan han har uppgett finns i ett förhör, den är 5 000 i månaden. Utgår man från den summan och tänker på det antal fordon man har köpt så tror jag inte summan på 300 kronor per dag är helt fel.

Han tillägger:

– Vi har ju inte gått och kontrollräknat de här personerna. Det här är ju vad de själva har uppgivit.

Kartläggning med annat syfte

Lars Fredin betonar att polisen inte har gjort sin tiggarkartläggning för att ta reda på hur mycket pengar de omsätter.

– Vi var inte så fixerade vid det där. Vi var mer intresserade av att veta vad som gör att de åker hit och utsätter sig för att sitta ute i kylan. Det var också för att försöka förklara varför det förekommer hot. Varför hotar man någon som sitter vid en bra ingång, för det sker ju bevisligen? Antagligen för att den ger mer pengar.

Liselotte Ström kommenterar även hon de uppgifterna på måndagskvällen.

– Den summa pengar som nämnts från vårt håll är att i förhör med en person som själv anmält att han varit utsatt, där kom det fram att ”ja vi får in cirka 300 kronor på en dag”. Sedan vem som har summerat och lagt ihop det här, det vet inte vi. För vi har inte räknat pengar för det har inte varit vårt syfte.

En polisansvarig uttalade sig om summan att det skulle röra sig om tio miljoner.

– Jag har pratat med honom och han säger att han inte pratat om tio miljoner utan att han har pratat om att i ett förhör har det kommit fram att man får in mellan 80 kronor och 300 kronor på en dag.

– Den här summan varierar. Men vi har inte räknat pengar. Det har inte varit vårt syfte på något sätt.

Campingvärden säger att han snarare uppfattar det som att olika familjeband utgör organisationen snarare än att det skulle finnas någon huvudman. Vad tror ni om det?

– Det är ingen tvekan om att bilden är mångfasetterad, det är inte svart eller vitt. Vi kan konstatera att det finns många släktband men det finns också de som inte alls känner varandra. Alla vill ju veta hur mycket organisation som ligger bakom och tänk om man kunde svara på det. Det är en jättestor fråga. Men åker man en buss från Bulgarien så är den förmodligen inte gratis och på något sätt så måste ju pengar komma in dit, säger Rolf Ångström, tf polisområdeschef mellersta Gävleborg.

Roger Haddad, Folkpartiets riksdagsledamot i justitieutskottet och rättspolitisk talesperson är kritisk till att polisen ger olika besked kring tiggerifrågan och kring omfattningen av förekomst av eventuell kriminell organisering bakom.

– Just nu sprids en bild och det är en polis i Gävleborg som på ett moderat seminarium - som jag närvarade på i riksdagen - berättade om ett projekt där man genomfört en specialinsats vid en camping i Hälsingland. Jag skulle inte generalisera och dra slutsatser från detta fall men bilden sprids nu i debatten vilket är olyckligt menar Roger Haddad (fp) som vill ha ordentligt underlag och även information kring frivilligt tiggeri och eventuellt påtvingat arbete som är kriminellt enligt ett pressmeddelande.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida