Charles Kao, amerikansk och brittisk medborgare, får den ena halvan av priset. Han får det för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation.
Amerikanerna Willard Boyle och George Smith delar den andra hälften av priset, för "uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn".

Genombrott 1966

Redan 1966 gjorde Charles Kao den upptäckt som först ledde till ett genombrott inom fiberoptiken och nu till ett Nobelpris. Med renare glas i de optiska fibrerna skulle ljussignalerna kunna färdas 100 kilometer, utan att helt försvinna jämfört med bara ett tiotal meter i dåtidens fibrer. Fyra år senare såg den första ultrarena fibern dagens ljus. I dag utgör optiska fibrer själva blodomloppet i kommunikationssamhället.
Utan glasfiber inget bredband, inget internet.

Teknik som avslöjar hemligheter

Boyles och Smiths framtagna CCD-teknik bygger på en fotoelektrisk effekt. Den förklarades teoretiskt redan av Albert Einstein och gav honom ett Nobelpris 1921.
CCD är digitalkamerans elektroniska öga. Med den revolutionerades all fotografering när ljuset får göra ett direkt avtryck på elektroniken i stället för på film. CCD utnyttjas också inom medicinen, där kroppen avbildas inifrån både för diagnostik och för kirurgiska ingrepp. Tekniken är också ett verktyg inom många forskningsområden och har avslöjat tidigare dolda hemligheter i kosmos och i oceanernas djup.
Den äldste bland prisvinnarna är Willard Boyle med sina 85 år. George Smith är 79 år och Charles Kao yngst med 75 år.
Boyle och Smith var båda verksamma vid Bell Laboratories i Murray Hill, New Jersey, USA, innan de pensionerades. Kao arbetade vid Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, i Storbritannien, och Chinese University of Hongkong.

"Kände igen accenten"

Klockan halv sex på tisdagsmorgonen amerikansk tid väcktes fysikpristagaren George E Smith av telefonen, men hann inte svara.
- Någon hade lämnat ett meddelande om att de sökte mig och rösten hade en svensk accent. Jag har varit i Stockholm innan och kände igen accenten. Då anade jag vad det handlade om, säger han när TT talar med honom en timme efter det att han fått beskedet.

George E Smith, 79 år, berättar att beskedet om att han är en av Nobelpristagarna inte kom som en total överraskning.
- Men jag trodde att det bara fanns en liten möjlighet att jag skulle få det.
- Jag känner mig mycket hedrad. Vilket pris kan vara bättre?

TT: Hur ska du fira det här?
- Det har jag inte bestämt ännu. Men jag förväntar mig många sådana här telefonsamtal, det brukar vara så.
George E Smith kommer till Stockholm för att ta emot priset. Några speciella planer för prispengarna har han ännu inte.
- Nej, jag vet inte ens hur mycket det är nu för tiden.

Trött men glad

- Jag känner mig lite sömnig, men samtidigt är det en underbar känsla som strömmar genom kroppen. Jag hade faktiskt inte väntat mig detta, säger Willard Boyle.
Han har ibland kallats ljusets fader, på grund av sin uppfinning av den digitala bildsensorn, men han är själv tveksam till uttrycket.
- Jag ser mig knappast som ljusets fader. Men ibland när jag vänder mig om på gatan och ser alla dessa människor med sina små digitalkameror, så tänker jag att det faktiskt är jag som ligger bakom det där, säger han.

Kommer till Sverige

- Jag tänker absolut åka till Stockholm, det kommer att bli ett mycket speciellt evenemang för oss.