Anna Kinberg Batras utspel sätter nu press på Löfven. Liberalerna och Centern kan bli vinnarpjäser – för båda. Foto: MONTAGE
Anna Kinberg Batras utspel sätter nu press på Löfven. Liberalerna och Centern kan bli vinnarpjäser – för båda. Foto: MONTAGE

Nästa drag är
ditt, Löfven

Publicerad

På ett seminarium i går kväll presenterades en rapport om Sverigedemokraterna. Slutsatserna - inte ointressanta - tog sikte bortom migrationspolitiken. Vad heter demokrati på sverigedemokratiska, till exempel?

Men det spännande var inte det. Utan finansiärerna.

Bakom rapporten stod den socialdemokratiska tankesmedjan Arena Idé i samarbete med minnesfonden efter Karl Staaff, den liberala kulturradikalismens största företrädare i svensk historia. En tredje part hade också pyntat in: Frisinnade klubben. Den är varken välkänd eller stor, mer ett slags fornminne över den koalition som för hundra år sedan drev igenom demokrati här i landet.

Vänstern, sa man förr. Socialliberalerna, säger man väl nu.

Kort sagt de intressen vars styrka Anna Kinberg Batra satte på prov för en vecka sedan. Ni minns inte?

Tillåt mig då rekapitulera, det nöjet är på min sida.

Efter en blixtinkallad presskonferens med moderatledaren, följde ytterligare en med centerpartiledaren.

Ja, vi ska söka Åkessons stöd i enskilda frågor i riksdagens utskott och lägga en alliansbudget i höst, sa Anna Kinberg Batra.

 

Statsminister Stefan Löfven.Foto: Anna-Karin Nilsson

Inte en chans att vi kastar ut landet i politisk cirkus, sa Annie Lööf, vi lever ju i en så orolig tid.

Björklund backade Lööf, varpå kakofoni utbröt. Liberalkonservativa Svenska Dagbladet sa att inget hade hänt, liberalkonservativa Göteborgs-Posten att alliansen hade dött. I Dagens Nyheter kunde Björklund inte svara ja på frågan om Kinberg Batra var alliansens ledare och i Ekot klämde centerpartiets vice ordförande till med att Kinberg Batra ju måste fatta att om hon förhandlade med sverigedemokrater kunde hon inte samtidigt förhandla med alliansen.

Då hörde Ebba Busch Thor av sig. Vi sätter oss inte i en regering om inte hela alliansen är med, sa hon.

Alla var oense om allt. Den där gamla Högfors-regeln om att inte förhandla i offentligheten hade helt upplösts. På twitter höll Hanif Bali, moderat riksdagsledamot, som bäst på att idka skolpolitisk byteshandel med Paula Bieler, sverigedemokratisk dito. Och det var väl ungefär då som Jan Björklund gav upphov till en historisk TT-rubrik:

"Liberalerna vill att alla skärper sig".

Ja, jag sa ju att nöjet var på min sida.

 

Anna Kinberg Batra.Foto: Maja Suslin / TT

Man kan ta saken på allvar också. Alliansen faller sönder för att den treblocksmiljö som rådde under de första decennierna på 1900-talet har återuppstått. Det politiska samtalet, händelser i omvärlden, väljarnas rörelser har drivit fram den utvecklingen.

För hundra år sedan fanns ett konservativt block bestående av den stora, ultranationalistiska förstakammarhögern och den mindre, moderata andrakammarhögern. Det fanns en stark grupp liberaler av olika kulör och karaktär. Och så en del socialdemokrater.

Så länge det gällde demokratin kunde liberaler och socialdemokrater arbeta tillsammans, men när den hade införts kom ekonomin. Som splittrade. Varpå den typ av svaga regeringar vi nu ser i Sverige avlöste varandra under ett för parlamentarismen mörkt 1920-tal.

Det borgerliga samarbetet på 2000-talet har följt ett liknande mönster. Man har enats i ekonomin, men splittras på demokratin. För det är inget mindre än demokratin som de socialliberaler som vägrar acceptera Sverigedemokraterna i ett regeringsunderlag betraktar som hotad.

Och det är där rapporten från i går kommer in.

"Kravet på stängda gränser är bara ett av flera resultat av en genomtänkt grundsyn som är oförenlig med de principer som präglar en demokratisk rättsstat", skriver Bengt Westerberg i sitt förord om Jimmie Åkessons ideologi.

 

För de här liberalerna, som gärna betonar den historiska alliansen med socialdemokratin, spelar det ingen roll att allt har ändrats i migrationspolitiken. Problemet med sverigedemokrater är vidare: synen på fri press, ett fritt partiväsende, religionsfrihet, rättsstaten, en liberal demokrati.

Jan Björklund.Foto: Jessica Gow / TT

Hittills har partiledningarna i Centerpartiet och Liberalerna resonerat på samma sätt.

Det lustigaste i allianscirkusen den här veckan var att de riktigt intressanta spörsmålen inte besvarades. Vad händer inne i Karl Staaffs gamla parti? Och vad säger Socialdemokraterna? Lever den gamla intressegemenskapen?

En annan grupp liberaler pekar nämligen på alternativkostnaden. När alliansen inte längre finns - inte som trovärdig fyrpartiregering - måste man välja. Det går att följa argumentationen på ledarsidan i Dagens industri eller hos Liberala nyhetsbyrån. Där bedömer man risken för skador på demokratin vid ett samarbete med Sverigedemokraterna som mindre än risken för skador på ekonomin vid ett samarbete med Socialdemokraterna.

Där finns också en föreställning att man inte behöver ge upp så mycket sakpolitik för att få Åkessons stöd. Det visar sig kanske vara sant. Å andra sidan ska man komma ihåg vem det var som tog initiativet. På partiets landsdagar i Lund för två år sedan sa en hes men självsäker Jimmie Åkesson:

- Vi ska börja planera för ett helt nytt politiskt landskap.

 

Och så deklarerade han att Socialdemokraterna blivit ointressanta och att det enda attraktiva alternativet var att bilda allians med moderater och kristdemokrater.

- Vill du ha en annan regering, Anna Kinberg Batra? frågade Åkesson.

Nu har moderatledaren svarat.

Annie Lööf.Foto: Henrik Montgomery / TT

Det som återstår är fullständiga svar från Jan Björklund och Annie Lööf.

Björklund har försökt. Han har öppnat upp för förhandlingar med Socialdemokraterna om skattesystemet, trots att resten av alliansen var emot. Varit tydlig med att blocköverskridande samarbete finns som andrahandsalternativ efter valet 2018. Men han var också först med att säga att regeringen borde bjuda in Sverigedemokraterna till samtal. Diskussion pågår, så att säga. Också inne i det sargade partiet, meddelas det när man hör sig för.

Lööf tycks inte kommit lika långt. Har man varit med och flyttat partiet till ytterhögern i ekonomisk politik är det klart att frågan svider, men vartefter kommer också hon tvingas välja.

Vilket är viktigast? Demokratin eller ekonomin?

 

I så måtto var utspelet från den nu så allmänt utskällda Anna Kinberg Batra briljant. Det satte ljuset på idéerna om ett samarbete mellan mitten och vänster. Vad står den där gamla rösträttsalliansen pall för?

Inte minst - men det har knappt någon uppmärksammat - satte hon press på Stefan Löfven.

Socialdemokratins grundläge i valtider är att pumpa upp så mycket höger-vänster-konflikt som möjligt. Så mobiliserar man väljare, så skrapar man ihop de procentenheter som utgör skillnaden mellan fiasko och succé.

Det är i alla fall den interna övertygelsen, och så har man agerat inför 2018.

Men om möjligheten att fortsätta regera landet handlar om i vilken grad man kan få med sig centerpartiet och liberalerna ställs saken i ett helt annat ljus. De utgör inte längre någon mitt i den ekonomiska politiken, varför radikala åtgärder krävs om ett samarbete ska kunna komma till.

 

Kommer Stefan Löfven nu kasta sin valstrategi i papperskorgen?

Det är veckans fråga.

Lars Stjernkvist, dokumenterad högersosse, påpekar dilemmat i Borås Tidning. Är man genuin i viljan till blocköverskridande samarbete krävs kompromisser i ideologiskt svåra frågor. Vinster i välfärden. Ingångslöner. Skattenivåer. Kollektivavtal.

"Socialdemokraterna måste våga ta en risk", skrev den gamla partisekreteraren.

Till sakpolitiken kan man addera partikultur.

I borgerliga småpartier följer man med fasa hur Miljöpartiet massakreras i regeringen. Det gamla 50-procentspartiet, säger de, har fortfarande inte insett att det är ett 25-procentsparti. Inte lärt sig ge utan bara att ta.

Den slutsatsen är kanske inte sann.

Men att Stefan Löfven som måste agera för att överleva som statsminister, det är lika säkert som att alliansen inte längre existerar i svensk politik.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag