Leif Östling, tillträdande ordförande för Svenskt Näringsliv, går på LO:s linje. Foto: Olle Sporrong
Leif Östling, tillträdande ordförande för Svenskt Näringsliv, går på LO:s linje. Foto: Olle Sporrong
Åsikterna i den intensiva debatten kring lägre löner för nyanlända delar åsikter. Foto: Robban Andersson
Åsikterna i den intensiva debatten kring lägre löner för nyanlända delar åsikter. Foto: Robban Andersson

Näringslivstopp ger LO stöd om jobblöner

Publicerad

Leif Östling, tillträdande ordförande för Svenskt Näringsliv, går på LO:s linje när det gäller låglönejobb.

– Vi har i Sverige undvikit de lägstalöner som finns i många EU-länder, säger han till Dagens Industri.

Åsikterna i den intensiva debatten kring lägre löner för nyanlända delar åsikter, så även bland näringslivets toppchefer.

Flera av näringslivets toppchefer är kritiska till de tre allianspartiernas förslag om lägre löner för nyanlända, visar Di:s granskning.

Bland de som ställer sig negativt till lagstiftade lägre löner för nyanlända är Leif Östling, som i vår tillträder som ordförande för Svenskt Näringsliv. Han är även ordförande för SKF och var tidigare vd för Scania. Han tror inte att integrationsproblemet skulle lösas med lägre löner, som Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår.

– De förstår inte riktigt svensk arbetsmarknad och traditionen på den svenska arbetsmarknaden, säger han till Dagens Industri.

Föreslår andra lösningar

Leif Östling uppger för Dagens Industri att det är subventionerade anställningar i början och kortare väntetider hos Migrationsverket som behövs i stället.

Monica Lindstedt, grundare av hemservicebolaget Hemfrid, ser även hon negativt på lägre löner för nyanlända. Hon menar också att Svenska för invandrare, SFI, måste förbättras. Hon uppger för Dagens Industri att bolaget ska anställa en egen svensklärare eftersom att de måste ha kontakt med 26 kommuner om deras anställda i Stockholmsområdet ska kunna ta del av SFI.

Även Carl Bennet, huvudägare i Getinge, Lifco och Elanders, motsätter sig de föreslagna lägre lönerna. Han säger sig hellre se treåriga lärlingsprogram som inkluderar språkundervisning och en lön på ungefär 8000 kronor.

– Kan studenter klara sig på det här kan säkert nyanlända göra det också, säger han till Dagens Industri.

Vill lagstifta om lägre löner

Alla allianspartier förutom Moderaterna säger sig vara beredda att lagstifta om lägre löner för nyanlända. Partierna anser att de lägre lönerna skulle hjälpa fler nyanlända att etablera sig både på arbetsmarknaden och i Sverige. Partierna får medhåll för de lägre lönerna från Lars Calmfors, nationalekonomiprofessor samt av Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Men biljätten Volvo Cars vd, Håkan Samuelsson, tror så som de tre allianspartierna att lägre löner kan hjälpa nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden. Volvo Cars tar, i samarbete med Arbetsförmedlingen, emot ett 50-tal nyanlända.

– Man måste också kunna titta på lönenivåerna. Jag tror inte att de vill något annat än att börja jobba och jag tror att de är medvetna om att en viss tid innan man lärt sig språk och arbetsuppgifter får en lägre lön, säger han till Dagens Industri.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida