Jag får en kick av att visa upp mig, jag tror att det är en sexuell böjelse. För mig var det som ett spännande studiebesök, att jobba på porrklubb ett tag. Jag jobbade två kvällar i veckan, i nästan två års tid, medan jag studerade på universitetet. Det var jättespännande att dansa. Man ser att människor omkring en faktiskt blir upphetsade av att bara titta på en. Men det var mycket som var besvikelser också. Jag jobbade på Stockholms två största klubbar. Där gör de alla sina pengar på sällskap, att man går in i ett rum med någon av karlarna. Det kostar minst 4 000 kronor för en timme. Det finns de som har betalat tio, tjugo tusen. Officiellt så sitter man där och pratar och dricker champagne. Men det ligger outtalat från ledningens sida att om man kan ha sex så det inte märks utåt så får man gärna ha det. För då blir kunderna så nöjda och kanske köper en timme till. Jag märkte i början när jag städade att man hittade kondomer i de här små rummen. Hångel var min privata gräns. Men de flesta av tjejerna går lite längre än så. Klubbarna är väldigt snåla med dans, för då sitter killarna och har tråkigt och köper sällskap i stället. Mellan dansshowerna ska tjejerna springa runt försöka övertala gästerna att följa med dem till ett rum. Porrklubbarna har inte rättigheter, på grund av den svenska sexualpolitiken. I stället serverar man lättöl och läsk. Och låtsaschampagne, alkoholfri. Man hoppas att männen inte ska märka skillnaden. Det finns en tjej som är manager som har hand om pengarna. Om männen betalar kontant så delas det ut bland tjejerna på morgonkvisten. Svart, alltså. De får 20 procent var. Det som betalas med kort måste redovisas, då får tjejerna sin del som en månadslön. Sedan kan man gå runt och tigga dricks. Männen kanske sticker åt tjejerna hundralapp. Männen, ja. Egentligen är det mest utländska affärsmän. Det är inga ensamma, tragiska människor som går dit, de vågar inte. Somliga män hade epitet. Någon kallades för tigermannen för han ville gärna leka rollspel och låtsas att han var en tiger. Privatrummen är olika. I de vanliga rummen finns en soffa eller en säng och ett bord att ställa sin låtsasdrink på. Mannen kanske vill att man ska smeka sig själv, eller så ska man lyssna när han pratar om sin dumma fru. I ett av rummen kan man gå in bakom en glasruta och onanera med en dildo medan killen tittar på. Det finns också rum för sadomasochistisk sex, där finns ett kors med handfängsel. Allt det där är mest rekvisita. Tjejerna strävar efter att få så mycket pengar som möjligt och ge killen så lite som möjligt. Det finns en idé om att alla killar är dumma i huvudet eftersom de kommer dit och betalar. Därför ska de straffas. Den tjej som luras mest är bäst. Vissa tjejer är jättepå, men blir nästan otrevliga när de kommer in i sällskapsrummet. "Vad tror du om mig, jag är väl ingen hora heller". Killen kan bli jättearg, men då han har redan betalat och får inte tillbaka några pengar. Jag gillar faktiskt inte den miljön just för att den är så fejkad. Det är mer business än sex. Det var därför jag slutade." FOTNOT: Monika är ett fingerat namn.