Redan för två år sedan ansökte svenska Monica Kerstens-Franck och hennes holländske man Michiel om att de ville adoptera en son från Haiti.
För två månader sedan besökte de lille Naldo, 2, på barnhemmet utanför Port-au-Prince.
Då var allt lugnt i landet.
Men genom jordbävningen byttes glädjen plötsligt mot en hemsk oro. Monica befarade att det värsta hade skett.
Hon försökte på en gång få information om hur det hade gått för barnhemsbarnen.
Som i ett mirakel hade de alla överlevt – utan en skråma.

Kontaktade regeringen

Sedan gick det fort. Haiti har ett stort antal ensamma barn som har förlorat sina föräldrar i jordbävningen och behöver få plats på ett tryggt barnhem. Därför tog Naldos barnhem kontakt med regeringen och frågade om de fick lämna ifrån sig barnen till sina adoptivföräldrar tidigare.
Efter mycket pyssel med visum, flygbiljetter och myndigheter var det bestämt – barnen skulle få åka.
– Från början trodde vi att vi skulle få hem honom till nästa jul. Jag är jätteglad att han fick komma till oss tidigare, men samtidigt tycker jag att det som har skett i landet är fruktansvärt, säger Monica.
Men problemen var inte över ännu.
Med hjälp av 50 holländska marinsoldater transporterades de genom det sargade landet till flygplatsen utanför Port au Prince.
Där väntade ett specialchartrat plan på dem.
– Flygresan gick jättebra. Det enda som skedde var att Naldo hade krupit ur bältet när de skulle landa. Han hade kanske bråttom att få träffa oss.
I går åkte familjen till flygplatsen i Eindhoven i Holland, tre timmar från deras hem, för att möta Naldo. De såg gruppen med 100 barn komma ut från flygplanet – och mitt bland dem fanns deras son.
– Det är fantastiskt. Han är så glad och kände genast igen oss. Han kallade oss mamma och pappa på en gång. Allt är så rätt, säger Monica.

Fick träffa sin bror

Naldo sprang runt på flygplatsen, lekte och skrattade. Han kollade in sin bror Jeffrey, 4, som är adopterad från samma barnhem.
– Jeffrey och Naldo träffades för första gången. Jeffrey tror att Naldo är lite rädd för honom eftersom han är storebror.
Monica kan knappt beskriva vilken glädje hon kände:
– Livet leker. Det är underbart.
Jeffrey hade beställt pannkakor till middag.
– Nu ska vi hem och börja vår vardag, säger Monica.
Samtidigt kan en ny grupp barn i Haiti få en trygg tillvaro på barnhemmet. En del av dem har förlorat hela sin familj.
På gatan kan de bli utsatta både för sjukdomar och övergrepp.
– De behöver verkligen platserna, säger Monica.