Bara i år har över 1000 brottsmisstänka skickats iväg av brittiska domstolar på samma sätt som Julian Assange troligen blir inom kort. Hans möjligheter att förhindra en utlämning till Sverige är minimala - för att inte säga omöjliga.
Men det kan vara hans smala lycka om åklagare i USA vill få honom utlämnad. Då är Sverige säkrare än Storbrittanien.
Brittiska domstolar prövar ingenting av själva sakfrågan eftersom den redan har prövats av svensk domstol. Det är själva vitsen med överenskommelsen, den europeiska arresteringsordern, som har träffats mellan EU:s medlemsstater. Varje enskilt land ska respektera varandras domstolar.
En grundläggande krav måste vara uppfyllt, att brottet är straffbart i båda länder.
Det domstolen egentligen vill veta är om det är rätt person som står inför den och som begärts utlämnad, att den misstänkte får förklarat för sig vilket brott han eller hon misstänks för samt att den misstänkte har en försvarsadvokat.
Tar omkring 50 dagar
I normalfallet brukar en utlämning av det här slaget ta cirka 50 dagar i Storbritannien. Utsikterna för en utländsk medborgare, som Assange, att få borgen är i normalfallet mycket små. Assange har möjlighet att överklaga beslutet, vilket han också ska göra.
Avtalet har efterhand blivit hårt kritiserat i Storbritannien.
Brittiska domstolar är så effektiva att kritiker av systemet döpt det till "fast track extradition", vilket översatt till svenska blir ungefär "utvisning i expressfart".
I normalfallet brukar ett ärende som Assanges vara avklarat på cirka 50 dagar.
Amerikanska myndigheter undersöker just nu om man ska inleda en förundersökning mot Assange. Ironiskt nog kan Assange ha dragit en vinstlott om han mot sin vilja utlämnas till Sverige.
Jurister anser allmänt att USA får svårare att få honom utlämnad från Sverige än från Storbrittanien.
Humanitära skäl förhindrar
Ett undantag som kan förhindra en utlämning till Sverige är om humanitära skäl föreligger. Det blir dock svårt för Assange att använda det argumentet.
I Sverige hanteras alla praktiska detaljer av rikskriminalen som har en särskild avdelning för den här typen av ärenden, enheten för internationellt polissamarbete.
Enheten sköter alla praktiska detaljer när det gäller att överföra Assange till Sverige.
Den europeiska arresteringsordern tillämpas i Sverige sedan den 1 januari 2004. Ett uppmärksammat fall när den användes är när svensken Calle Jonsson greps av svensk polis på begäran av grekiska myndigheter och utlämnades som misstänkt för mord.
