SVT:s stora vallokalsundersökning blir en bitter upplevelse för Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och hans strateger.
Där ställs bland annat frågan om hur väljarna i EU-valet skulle rösta, om det vore riksdagsval i dag. Då blir det nära nog dött lopp mellan Moderaterna och Socialdemokraterna - med 26,8 respektive 27 procent. Det tyder på att Moderaterna lyckades bättre än Socialdemokraterna med att mobilisera sina sympatisörer.
Ändå blev utfallet magert.

Stödde andra partier

För bara 17 procent av personerna i undersökningen lade sin röst på Moderaterna (valnattsresultatet blev något högre: 18,8 procent).
Uppemot fyra av tio som annars betraktar sig som M-väljare föredrog att stödja ett annat parti i Europapolitiken.
Framför allt tappade Moderaterna till Folkpartiet.
Var det Marit Paulsen som snodde rösterna? Valforskarna svarar som vanligt försiktigt.
– Det är en stor andel folkpartister som uppger att kandidaten var det enskilt viktigaste skälet för deras partival. Det är en indikator på att det fanns en Marit Paulsen-effekt, säger Sören Holmberg.
Det råder ingen tvekan om att de två stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, gjorde dåligt i från sig i valrörelsens slutskede.
Det syns i vallokalsundersökningen, när man tittar på hur många väljare som bestämde sig för att rösta på partierna den sista veckan eller på valdagen.
För Moderaterna var det 18 respektive 13 procent.
För Socialdemokraterna var det 15 respektive 17 procent.

Spurtvinnarna

Jämför med valveckans stora spurtpartier: Junilistan och Feministiskt Initiativ. Där strömmade en tredjedel av väljarna till under den sista veckan. Och nästan lika många bestämde sig för Junilistan eller Fi så sent som på valdagen. Även Folkpartiet och Miljöpartiet mobiliserade starkt på slutet.
– Socialdemokraterna och Moderaterna var inga spurtfenomen i det här valet, för att uttrycka det milt, säger professor Sören Holmberg.
Valu 2009 bygger på 7773 enkäter från 40 röstningslokaler och 90 vallokaler den 28 maj - 7 juni.