Lagrådsremissen till den nya datalagringslagen läckte ut från regeringskansliet i förra veckan. Förslaget innebär att alla telekomoperatörer i Sverige ska tvingas spara trafikuppgifter i minst ett halvår. Förslaget fick omedelbart hård kritik för att kränka integriteten på nätet.
Men lagförslaget kommer att få överraskande effekter, enligt bredbandsföretaget Bahnhofs vd Jon Karlung. Bahnhof, Tele 2 och några andra bredbandsföretag raderar i dag fortlöpande sina trafikuppgifter och har därför inga uppgifter att lämna ut även om rättighetshavare kräver det enligt ipredlagen som infördes den 1 april.
Men när den nya lagen genomförs vid nyår kommer trafikuppgifterna i praktiken att vara skyddade även hos de andra stora spelarna på bredbandsmarknaden, som Telia, Comhem och Bredbandsbolaget.

"Ett förbiseende"

Anledningen är att de tvångslagrade uppgifterna enligt den nya lagen bara ska få lämnas ut till polis och åklagare för att utreda allvarliga brott. Däremot ska de enligt regeringsförslaget inte lämnas ut till rättighetshavare som bevismaterial för att stämma fildelare. Det är en möjlighet som rättighetsorganisationer som Ifpi och Antipiratbyrån efterlyst.
- Regeringen har gjort en tavla, det här är ett förbiseende. Alla uppgifter som kommer in blir automatiskt skyddade och konsekvensen blir att ipredlagen inte går att tillämpa. Det blir straffbart att lämna ut uppgifterna, säger Jon Karlung till TT.

Inte underskriven

Karlung har annars varit en av de tuffaste kritikerna mot det EU-direktiv om datalagring som ligger till grund för lagförslaget att lagra uppgifter. Men han konstaterar att det nya lagförslaget är betydligt smakligare än han hade fruktat.
Uppenbarligen har regeringen tagit intryck av kritiken, bland annat genom att stanna vid bara sex månaders lagring. Det är miniminivån enligt direktivet som lagen bygger på.
- Jag ogillar fortfarande att man avlyssnar folks kommunikation men det verkar som om regeringen lyssnat på debatten. Det här är ett ganska balanserat förslag, säger Karlung.
Regeringen hänvisar till att den läckta remissen ännu inte är underskriven av justitieminister Beatrice Ask och att den därför i formell mening ännu inte finns. Däremot finns den tillgänglig för läsning på nätet.