Mirabell var 17 månader gammal när en lunginflammation tog hennes liv. På dagen ett år efter flickans begravning har pappa Henrik fortfarande inte orkat återvända till vardagen.
Det som smärtar mest är inte att hans dotter ryckts ifrån honom utan lidandet och vårdslösheten hon utsatts för under sin sista tid, berättar Henrik.
Redan när Mirabell fick diagnosen lunginflammation och lades in på avdelning Q80 på Astrid Lindgrens barnsjukhus hade han en klump i magen. Just där hade han själv praktiserat som sjuksköterska bara veckor tidigare.
– Då hade man enorma brister i rutinerna. Det fanns ingen muntlig överrapportering, en stor del av den ordinarie personalen var föräldraledig och många saknade kompetens att behandla barn.

Hoppades på extra anstränging

Henrik hoppades att hans tidigare kollegor skulle anstränga sig extra för honom. Men då Mirabell blev allt sämre, slutade kissa och i stället började kräkas blod möttes han av tvivel.
När hennes kropp sedan kollapsade i kramper och hjärtstillestånd var det redan för sent. Hon hölls vid liv med konstgjord lunga, men efter tre dagar gav läkarna upp.
– De hade lovat att ta ett prov dagen innan. Då skulle vår älskade dotter kanske levt i dag, säger Henrik.

Kräver bättring

Socialstyrelsen instämmer i föräldrarnas kritik och har krävt bättring på flera punkter.
Enligt Barbro Fridén, chef för Astrid Lindgrens sjukhus har man nu gjort omfattande insatser för att något liknande inte ska ske igen.
– Det har förekommit oacceptabla brister, medger hon.
Vårdfackets representant Gunilla George berättar att sjukhuset länge haft stora problem med att få tag på erfarna sjuksköterskor. Vid en mätning för några år sedan saknade merparten av sjuksköterskorna vidareutbildning för att vårda barn.
– Men nu jobbar man med att anställa fler sjuksköterskor med vidareutbildning.