Förslaget ska tas upp med ledarna för de andra två partierna i den grekiska regeringskoalitionen i morgon. Därefter ska inspektörer från den så kallade trojkan – EU, ECB och IMF – också godkänna förslaget. De väntas tillbaka till Aten nästa vecka.

Trojkans inspektörer avvisade tidigare i september ett liknande åtstramningspaket föreslaget av Greklands regering. Deras godkännande krävs för att det ska bli aktuellt med nya utbetalningar av nödlån till det konkursmässiga landet ur stödprogrammet från februari.

Vilka grekiska nedskärningar som nu planeras ville regeringskällan inte avslöja. Det är dock sedan tidigare klart att det rör sig om nya impopulära lönesänkningar och försämrade ersättningar i pensions- och socialförsäkringssystem.

Minst 30 000 demonstrerar

Minst 30 000 människor demonstrerar i Aten och Thessaloniki, rapporterar AFP.

Polisen i Aten använder tårgas för att mota bort ilskna demonstranter.

– Vi är här för att kämpa för vår framtid. Om inte något avgörande sker kommer det att bli svårt för mig att hitta jobb och leva ett värdigt liv, säger 20-åriga juridikstudenten Anastasia Teloni.

– De senaste två-tre åren har vi genomlevt en otrolig social katastrof. Min lön har sänkts med 50 procent. Jag har två barn och vet inte om jag kommer att ha jobb i morgon, säger 56-årige Ilias Loizos.

Från Spanien rapporteras samtidigt att nya demonstrationer planeras till i kväll, i protest mot våldsamheterna i går.

Samtidigt har Madrid-börsen fallit med tre procent.

Applåder i Spanien

I Spanien applåderar regeringen polisens insats mot demonstrationerna i tisdags, rapporterar AFP. Ett 60-tal personer skadades, varav 27 poliser.

– Det var uppenbart att demonstrationen var olaglig, sade inrikesminister Jorge Fernandez Diaz till spansk radio, med hänvisning till en lag som förbjuder protester vid parlamentet om det stör ledamöternas arbete.

– Ett sådant angrepp på den konstitutionella ordningen kan inte tillåtas. Polisen agerade utmärkt, sade ministern.

Den spanska regeringen pressas inte bara av demonstrationerna mot åtstramningar och krispaket. Situationen har också fått Katalonien att tala allt högre om framtida självständighet.

Artur Mas, regional regeringschef, har kallat till lokala nyval i november och lovade i det katalanska parlamentet på onsdagen att en folkomröstning kommer att bli av, oavsett vad Madrid tycker.

– Först måste man försöka hålla den i enlighet med lagen, men om inte det går, så gör man det ändå, sade Mas.

Katalonien är Spaniens mest skuldsatta region, men anser samtidigt att man bidrar med mer till statskassan än vad man får tillbaka.