Läkarskandalen i Hudiksvall har satt patientsäkerheten i fokus.
En dansk kirurg skadade 29 patienter på norska sjukhus men fick ändå jobba i flera år på sjukhuset i Hudiksvall.
När det avslöjades flaggade Göran Hägglund för skärpt lagstiftning och ökad insyn i klagomålsärenden mot sjukvårdspersonal.
Men i regeringens proposition om patientsäkerhet föreslår han tvärtom en ändring i offentlighets- och sekretesslagen: socialstyrelsen ska få utökad rätt att hemligstämpla uppgifter i klagomåls- och behörighetsärenden - i upp till 50 år.
- Det verkar som att socialstyrelsen ska få jobba med de här frågorna som man själv tycker, utan särskilt mycket insyn, säger Aud Sjökvist, generaldirektör på Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
"Sekretess kommer att gälla för anmälningar till socialstyrelsen. Möjligheten till insyn försvåras och går i vissa fall till och med förlorad," skrev HSAN i sitt remissvar till regeringen.

Känsliga delar

"Den tystnadsplikt som följer av de föreslagna sekretessbestämmelserna ska ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter när det gäller uppgift i anmälan om klagomål till socialstyrelsen, " bekräftar Hägglund i propositionen.
Varför vill regeringen sekretessbelägga viktig fakta i fråga om en läkare har tillräcklig kompetens för att bli specialistläkare?
- Beslutet om personen har tillräcklig kompetens eller inte är alltid offentlig, däremot kan särskilt känsliga delar sekretessbeläggas, säger Göran Hägglund.
När Expressen ställer samma fråga till en av hans juridiska experter, blir svaret:
- Det är för att skydda särskilt känsliga uppgifter om läkares psykiska hälsotillstånd eller personliga förhållanden som brottslighet och drogmissbruk, säger Eva Willman, kansliråd på Socialdepartementet.
Om en läkare är brottsbelastad, missbrukar droger och gör misstag i vården: kan sådana uppgifter sekretessbeläggas med regeringens nya förslag?
- Ja, sådan känslig information bör inte spridas till allmänheten, säger Willman.