Maria Carlshamre är en av Sveriges mest kända journalister. 1996 fick hon Stora journalistpriset för sitt avslöjande av myndighetsslarvet efter Estoniakatastrofen. Hon är också känd som en tuff debattör. I debattprogram och tv-soffor har hon gått hårt åt makthavarna. Men bakom scenen var det mörkt. Maria Carlshamre är en av tusentals svenska kvinnor som blivit slagna i sitt eget hem. I dag bryter hon tystnaden. - Vi som är utsatta måste våga tala om det. Det går inte att låtsas att kvinnomisshandel bara gäller invandrarkvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, säger hon. Själv teg Maria Carlshamre länge. Hon grät floder och kände skam. Bara hennes syster visste, men kunde inget göra. Bästa väninnorna fick veta efter åtta år. - Jag är oerhört glad att Expressen vågar ta upp en sån laddad fråga, säger Maria. I november 2002 gick Maria Carlshamre till polisen. Då hade paret separerat. Men ett telefonsamtal med mannen uppfattade Maria som så hotfullt att hon fruktade för sitt liv. För den kvinnliga kommissarien berättade hon att mannen, den stora kärleken och fadern till två av hennes barn, hade misshandlat och kränkt henne under tio års tid. Hon berättade att han slagit henne när hon varit gravid så att hon svimmade. Hon berättade också att han gått på henne med knytnävarna när hon gett sonen "fel" mat. Hon räknade upp allt. Det tog åtta timmar. Ur polisens förhörsprotokoll: "Den fysiska misshandeln har blivit värre i perioder och kommit tätare. Om t. ex Maria har varit gnällig enligt NN eller om han druckit alkohol kommer slagen som på beställning. Maria berättar att hon med åren lärt sig att i vissa situationer "backa undan" för att på så sätt undgå NN:s ilska och slag." Mannen greps omedelbart, misstänkt för grovt kvinnofridsbrott. Han fälldes för misshandel i två fall. Men enligt Maria går det egentligen inte att spalta upp hustrumisshandel på det sättet. Det handlar om små händelser som först verkar obetydliga, nästan "rättvisa". Sedan följer allt grövre händelser och allt elakare ord. - Jag tror att många kvinnor känner igen sig. Man möter någon som känns som ens livs största kärlek. Man har vansinnigt roligt, man är så samspelt. Mitt i denna underbara fas så händer något. Hon berättar att mannen hade blivit svartsjuk för att hon suttit "för nära" en annan kille på en fest. - Jag fattar inte vad han menar men säger, OK, om det är så viktigt för dig så ska jag anpassa mig till det. Maria beskriver hur mannen inte ville att hon skulle gå på vissa möten, för att närvarande män skulle "tycka att hon var så sexig". - Men en dag säger jag "jag vill faktiskt gå på det där mötet! Det är två timmar på eftermiddagen bara". Hon fick, säger hon, en knuff in i badrumsväggen. - När det första slaget kommer så uppfattar man det inte så. Man känner sig inte som en misshandlad kvinna, en sån där som ligger på golvet och är sönderslagen. Men processen har satt i gång. Mannen sprang ut, men återkom förkrossad, med famnen full av rosor. Det skulle bli ett mönster. Knuffar. Rosor. Örfilar. Rosor. Knytnävar. Rosor. Till slut började Maria avsky rosor. Då fick hon inga fler. Men misshandeln fortsatte, säger hon. Ändå återkommer hon flera gånger till passionen. Relationen var stormig. De arbetade tätt tillsammans, och båda var verbala. Maria har själv ett starkt temperament. Några gånger vågade hon till och med slå tillbaka. Ändå kände hon alltid att hon var i ett underläge. - Det värsta var skräcken att göra fel. Att inte veta när det skulle komma nästa gång. Hon visste också att hon inte var den första som mannen gett sig på. Tingsrätten skulle senare förhöra mannens gamla flickvän: Ur tingsrättens dom: AA har uppgett i huvudsak följande. Vid ett tillfälle för drygt tio år sedan blev hon allvarligt slagen av NN. Hon bröt kindbenet och hamnade på sjukhus. Det var inte ett misstag från NN:s sida. - Hans svartsjuka och kontrollbehov fanns alltid där, säger Maria. Vid ett tillfälle 2002 trodde han att hon varit otrogen i samband med en arbetslunch med en känd IT-profil: Ur tingsrättens berättelse om händelsen : "Han knuffade in henne i en hylla så hon fick ett blåmärke. Knuffen utdelades med öppna händer i brösthöjd. Sedan slog han henne två gånger i ryggen innan hon hann vända sig om. Hon såg inte slagen men kände att de utdelades med knuten näve." Slagen kom inte så ofta som könsorden, uppgav Maria i polisförhören. "Jävla fitta", "jävla hora". Barnen såg vad som pågick. Och hörde. Ändå var det för barnens skull som Maria höll tyst. Hon tyckte att mannen var en bra pappa. Eftersom ett av barnen är funktionshindrat var det ännu viktigare med två närvarande föräldrar i barnens liv. Än i dag kan Maria inte förklara varför hon stannade hos en man som slog henne. - Annat än kärleken. Jag hoppades att det skulle gå över. Men jag vet att det nästan aldrig blir så. Jag har frågat kriminologerna. Vad säger de? - De säger: jo visst kan det gå över. För 20 procent. 80 procent av kvinnomisshandlarna återfaller i brott.... Fotnot: Expressen har förgäves sökt Maria Carlshamres före detta sambo för en kommentar. Hans advokat har avböjt att kommentara fallet.