"Jag förstod ingenting", säger Lucy om Migrationsverkets frågor om hennes läggning. Foto: Matilda Thorén"Jag förstod ingenting", säger Lucy om Migrationsverkets frågor om hennes läggning. Foto: Matilda Thorén
"Jag förstod ingenting", säger Lucy om Migrationsverkets frågor om hennes läggning. Foto: Matilda Thorén
Nu lever hon gömd i Sverige i hopp om att inte bli utvisad. Foto: Matilda ThorénNu lever hon gömd i Sverige i hopp om att inte bli utvisad. Foto: Matilda Thorén
Nu lever hon gömd i Sverige i hopp om att inte bli utvisad. Foto: Matilda Thorén

Migrationsverket tror inte att Lucy är lesbisk

Publicerad

Lucy Murugi, 28, flydde från trakasserier och en familj som vänt henne ryggen.

Migrationsverkets frågor var närmast obegripliga för henne.

– Jag förstod ingenting. Ingen berättade för mig vad jag kunde vänta mig. Vad jag skulle göra eller säga, eller åtminstone ge mig några riktlinjer, säger Lucy.

Nu ska hon utvisas.

Lucy Murugi flydde från slummen i Kenya. Från trakasserier och en familj som vänt henne ryggen. Med hjälp från en kusin hamnade hon i Märsta utanför Stockholm.

När hon kom till Sverige beskriver hon en känsla av trygghet. En känsla som snabbt förbyttes till frustration. 

Intervjuerna som ligger till grund för trovärdighetsbedömningen är i många fall den sökandes enda chans att bli hörd. 

På Lucys intervju gick allting fel.

– Jag förstod ingenting. Ingen berättade för mig vad jag kunde vänta mig. Vad jag skulle göra eller säga, eller åtminstone ge mig några riktlinjer, säger Lucy.

Vid över tio tillfällen förstod Lucy och tolken inte varandra. Foto: Matilda Thorén

Lucys intervju blev uppskjuten eftersom hennes advokat, som hon aldrig träffat, glömt bort tiden. Sen sattes hon i ett rum med en handläggare och en tolk som hon inte litade på.

– Jag var spänd och ångestfylld. Jag var stressad för jag visste inte vilka människor jag skulle träffa. Speciellt eftersom jag var i ett främmande land där jag inte kände någon, säger hon.

I protokollet från hennes första intervju noteras det att hon och tolken inte förstår varandra vid över tio tillfällen. Hon beskriver en rädsla för att bli missförstådd i en pressad situation.

Ändrade sin version när hon blev mer säker

Lucy hade svårt att öppna upp sig. Men hennes självkänsla stärktes ju mer tid hon spenderade i Sverige. Genom kontakter med hbtq-organisationer kunde hon för första gången prata öppet om sin sexualitet.

Hon säger att hon nu kunde manifestera sin läggning på ett sätt hon tidigare inte kunde. Det gjorde att hennes berättelse ändrades till det hon själv beskriver som den riktiga versionen. Den utvecklingen gjorde att hennes trovärdighet ifrågasattes av Migrationsverket och hennes asylansökan avslogs.

Hur känns det att inte bli trodd? 

– Det känns hemskt och nedslående. Det bryter ned en. Man inser att man begått ett misstag någonstans och när du försöker åtgärda det så får du sällan en andra chans.

"Du blir tvingad att gå under jord"

I Kenya är homosexualitet kriminaliserat och straffbart med upp till 14 års fängelse.

Det skrämmer Lucy. 

– I Kenya utsätts homosexuella för trakasserier. Du har ingen att socialisera med. Du blir tvingad att gå under jord. Du måste leva ensam, du har ingen familj kvar för de har lämnat dig. Du har ingen att vända dig till eftersom polis och myndigheter kommer säga att det du gör är emot lagen. Du har ingenstans att fly.

Som många av de vi träffat har även Lucy blivit omnämnd i Red Pepper och lever nu gömd i Sverige i hopp om att få en ny chans att stanna.

 

LÄS MER: Homosexuella skickas tillbaka – klarar inte Sveriges homotest 

LÄS MER: Bossa uthängd i hemlandet – nu tvingas han tillbaka 

LÄS MER: Pearl hotas av familjen: ”Ska döda din dotter” 

LÄS MER: Benon: Migrationsverket tvingar mig till farozonen 

LÄS MER: Rickard Söderberg gjorde homotestet: "Förnedrande" 

LÄS MER: Starka reaktioner på statens homotester 

 

FAKTA: Testet i sju punkter

• En person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning har rätt till asyl i Sverige, enligt Migrationsverket.

• När en person har ansökt om asyl gör Migrationsverket en individuell bedömning av den sökandes rätt till skydd. 

• Den som söker asyl har rätt till ett juridiskt biträde. Ett fåtal som har tur blir tilldelad en advokat som är specialiserad i de komplexa HBTQ-utredningarna. 

• Steg ett i den individuella bedömningen är en djupgående intervju med Migrationsverket. Den kallas trovärdighetsbedömning.

• Den sökande får en rad frågor och ska utifrån dessa lämna alla skäl och uppgifter som Migrationsverket sedan tar ställning till. 

• Frågorna varierar. Den sökande får ofta svara på frågor såsom ”När kände du dig attraherad av någon för första gången?”, ”När insåg du att du var homosexuell?” och ”Skulle du beskriva dig som lesbisk eller homosexuell?”

• Intervjuerna är stommen i trovärdighetsbedömningen. De är ofta den sökandes enda chans att bli hörd.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag