Migrationsverket ber nu om 18 miljarder extra de närmaste fem åren för att kunna klara sina kostnader. Foto: Samuel Unéus
Migrationsverket ber nu om 18 miljarder extra de närmaste fem åren för att kunna klara sina kostnader. Foto: Samuel Unéus
"Flyktingsituationen skapar jättestora utmaningar", säger Anders Lundbeck, ekonomidirektör på Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic
"Flyktingsituationen skapar jättestora utmaningar", säger Anders Lundbeck, ekonomidirektör på Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic

Migrationsverket ber om 18 miljarder

Publicerad

Trycket på Migrationsverket ökar när fler än väntat beräknas söka asyl i Sverige.

Myndigheten ber nu om 18 miljarder kronor extra de närmaste fem åren för att kunna klara sina kostnader.

Ungefär 10 000 fler personer per år väntas söka asyl jämfört med den tidigare prognosen, som gjordes i juli förra året. Totalt räknar man nu med nästan 350 000 asylsökande de närmaste fem åren.

Pengarna som regeringen har avsatt kommer därför inte räcka, tror Migrationsverket. Sammanlagt hamnar kostnaden för myndigheten på runt 157 miljarder till och med 2019, vilket är en ökning på drygt 18 miljarder från den senaste prognosen.

Boende viktigast

Den större delen av de extra pengarna ska gå till ersättningar till kommunerna för bland annat hyreskostnader, ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård.

– Flyktingsituationen skapar jättestora utmaningar. Det absolut viktigaste är att hantera boendefrågan, där finns ingen "quickfix" utan det krävs långsiktiga lösningar, säger Anders Lundbeck, ekonomidirektör på Migrationsverket.

Migrationsverket vill nu utöka antalet boendeplatser i egen regi, i stället för att hyra platser på privatägda boenden.

– Ett skäl till det är att få minskade kostnader i längden. Men också bättre kvalitet, för att säkerställa en viss minimistandard.

Ökad sysselsättning

Sedan 2011 har antalet asylsökande fördubblats, något som lett till längre handläggningstider. Därför ska man nu satsa mer på sysselsättning under tiden som den asylsökande väntar på besked.

– Det kan vara arbete, praktik, språkstöd, sådant som underlättar för asylsökande om de sedan får uppehållstillstånd, säger Anders Lundbeck.

Andra förändringar som är på gång är att gå över till ett mer webbaserat system, och att öka Migrationsverkets samarbete med kommunerna. Detta utvecklingsarbete ryms inom den planerade budgeten – de nya begärda anslagen är i stället en direkt följd av prognosen som talar om fler asylsökande än väntat.

– Men man får inte glömma att prognosen är en förutsägelse som bygger på vad man tror kommer hända i världen, och som hela tiden kan ändras, säger Anders Lundbeck.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida